Gender equality and diversity (Ge&D) perspectives in the transport sector have been neglected within scientific research and policymaking processes for a significant time. Gender is somewhat considered, meanwhile diversity is seldom taken into account. According to researchers, the problem with the Ge&D gap is that the implementation phase is lacking, i.e., to go from policy to action. For this reason, a tool called GaDAP has been newly developed to help with strategic and systematic implementation of both Ge&D perspectives. With this background, this thesis aims to test, analyze, and evaluate the potential of how the GaDAP-tool can affect the development of systematic implementation of Ge&D perspectives. This is conducted as a case study in Västerås municipality where qualitative methods such as workshops and semi-structured interviews have been used. The theoretical framework consists of implementation theory, as well as gender and diversity mainstreaming. It is highlighted in the findings, analysis, and discussions that implementation of Ge&D perspectives are challenging within the transport field. Challenges such as knowledge gaps, lack of local political directives, and institutional barriers, negatively affect a systematic implementation. Although, some potential and possibilities were seen. First, the participants show a willingness to implement Ge&D perspectives. Secondly, the GaDAP-tool proved to be helpful to increase knowledge of the subject. Conclusions that are made show that the GaDAP-tool could push systematic Ge&D implementation, however, only to a certain extent. There are still several challenges to deal with before reaching a planning process with systematically implemented Ge&D perspectives.

Könsstereotypisering i reklam är ett genomgripande problem som fortsätter att forma och förstärka samhällets normer och uppfattningar om könsroller. Denna masteruppsats syftar till att ge en översikt över den problematiska naturen av könsstereotypisering i reklam, där man belyser de relaterade frågorna och deras konsekvenser, samtidigt som man erbjuder forskningsbaserade rekommendationer till intressenter för att främja mer inkluderande och rättvisa reklampraktiker. Forskningen visar att könsstereotyper kvarstår i reklam över hela världen, även om vissa länder kan uppvisa mer avancerade tillvägagångssätt för att hantera frågan. Det har också konstaterats att könsstereotypisering manifesteras genom olika medel, inklusive ljud-, visuella och semantiska element, där subtila former är särskilt oroande på grund av deras obemärkta påverkan på tittare. Viktiga områden för undersökning inkluderar de negativa effekterna av skadlig reklam, den kulturella påverkan, företags och intressenters ansvar, fördelarna med utbildning av anställda och interaktiva upplevelser, utmaningar med att uppnå allmänt engagemang, betydelsen av kvalitativ copytesting, effektiviteten i proaktiva åtgärder och branschinitiativ samt användningen av humor i reklam. Uppsatsen föreslår en forskningsbaserad metod för att främja jämställdhet mellan könen i reklam genom en föreslagen ram. / Gender stereotyping in advertising is a pervasive issue that continues to shape and reinforce societal norms and perceptions of gender roles. This master's thesis aims to provide an overview of the problematic nature of gender stereotyping in advertising, highlighting the associated issues and their implications, while offering research-based recommendations for stakeholders to foster more inclusive and equitable advertising practices. The research reveals that gender stereotypes generally persist in advertising, although some countries may exhibit more advanced approaches to addressing the issue. It was also found that gender stereotyping manifests through various means, including audio, visual, and semantic elements, with subtle forms being particularly concerning due to their unnoticed influence on viewers. Key areas of exploration include the negative effects of harmful advertising, the cultural influence, corporate and stakeholder responsibility, the benefits of employee education and interactive experiences, challenges in achieving widespread involvement, the significance of qualitative copy testing, the effectiveness of proactive measures and industry initiatives, and the use of humour in advertising. The thesis proposes a research-based approach to promoting gender equality in advertising through a suggested framework.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som spelar in i kvinnliga revisorers karriärval samt hur glastak och jämställdhet upplevs av kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar; Vilka faktorer spelar in i kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer? Upplever kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer att de har samma möjligheter att utveckla ett bra samspel mellan hem och arbete som manliga revisorer? Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk presenterar inledningsvis kvinnors förutsättningar i tidigare mansdominerade branscher och hur könsmärkning av yrkesroller leder till att traditionella könsordningar upprätthålls. Teorikapitlet mynnar sedan ut i en teoridel om ojämn könsfördelning på ledande positioner samt hur kvinnor fastnar på underordnade positioner. Avslutningsvis en teoridel om hur mannen setts som normen för lönearbete och värderas högre av organisationer än kvinnor som kopplats till oavlönat hemarbete, samt vilka faktorer som påverkar ett bra samspel mellan karriär och familjeliv. Metod: Studiens metod bygger på en kvalitativ ansats med empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med selektivt urval av kvinnliga revisorer från medelstora revisionsbyråer. Empiri: Studiens empiriska data från tio respondenter från olika medelstora revisionsbyråer i Sverige presenteras i detta kapitel. Resultaten från intervjuerna sammanvävs i teman om karriär, samspel mellan hem och arbete, normer och könsfördelning, rollen som delägare samt jämställdhet inom revisionsbranschen.  Slutsats: De främsta faktorerna som ligger till grund för kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer är osäkerhet, utanförskap, manliga normer, prioriteringar och föräldraledighet. En av slutsatserna som presenteras är att faktorerna är glastak som återfinns i organisationskulturen och organisationsstrukturen inom tidigare mansdominerade organisationer. Kvinnliga revisorer indikeras följa andra möjlighetsstrukturer än män på grund av detta, vilket innebär att det inte alltid finns utrymme för kvinnor att utvecklas och klättra karriärmässigt. / Purpose: The purpose of this study is to explain the factors that play a role in female auditors career choices and how glass ceilings and gender equality are experienced by female auditors in medium-sized auditing firms. The purpose will be answered with the help of two research questions; What factors play into the career choices of female accountants in medium-sized auditing firms? Do female accountants in medium-sized auditing firms feel that they have the same opportunities to develop a good interaction between home and work as male accountants? Theory: The theory chapter initially presents theory on women's working conditions in previously male-dominated industries and how gender labeling of professions leads to the maintenance of traditional gender orders. This results in theory about uneven gender distribution in superior positions and how women get stuck in subordinate positions. Finally, theory is presented about how men are seen as the norm for paid work and are valued higher by organizations than women who are linked to unpaid homework, as well as the factors that affect a good interplay between career and family life. Method: The study method is based on a qualitative approach with empirical data in the form of semi-structured interviews with a selective selection of female auditors from medium-sized auditing firms. Empirical foundation: The empirical data of the study from ten respondents from different medium-sized auditing firms in Sweden are presented in this chapter. The results from the interviews are interwoven in themes about careers, the interaction between home and work, norms and gender distribution, the role as a partner and gender equality in the auditing industry. Conclusion: The main factors underlying the career choices of female auditors in medium-sized audit firms are uncertainty, exclusion, male norms, priorities and parental leave. One of the conclusions presented is that the factors are glass ceilings that are found in the organizational culture and structure within previously male-dominated organizations. Female auditors are indicated to follow different opportunity structures than men because of this, which means that there is not always room for women to develop and climb career-wise.

The purpose of this essay is to explore how one goes from theory to practice ina gender equality work in preschool by examining how preschool teachers havereceived and worked with a support- and inspiration material that a groupwithin the education administration in Umeå township has developed. I haveconducted qualitative interviews with four preschool teachers with a focus onan equal conversation in order to advocate that research is created ininteraction with others. With the analytical method InterpretivePhenomenological Analysis (IPA), the preschool teachers' experiences andfeelings have been analyzed and then interpreted with the help of institutionaltheory and Sara Ahmed's (2012) phenomenological theories about diversitywork within institutions.The results show that preschool teachers believe that it is important to work forgender equality in preschool. They also believe that there are benefits toworking more broadly and including more social categories than gender, andalso critically examining norms in preschool. Furthermore, the results showthat there are difficulties and obstacles within the organization that affect howthe support- and inspiration material has been received and worked with. Theseinclude challenges in going from theory to practice, fear of conflict withcolleagues, uncertainty about, and different interpretations of the concept ofgender equality and lack of leadership. In summary, it can be said that it takesmore than just distributing a gender equality material to create change in thedirection of increased gender equality in preschool. / <p>2022-06-02</p>

Syfte: För tio år sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag om direktiv gällande jämställdhet i börsnoterade företags bolagsstyrelser. 2020 återuppväcktes frågan och är idag högst aktuell. Följer man aktuell utveckling förväntas Sverige inte ha helt jämställda styrelser förens 2033, åtta år efter EU-kommissionens mål som är 2025. Jämställdhet förväntas påverka många delar av en organisation. Denna uppsats syftar till att undersöka om könsfördelningen i styrelsens sammansättning påverkar företagets lönsamhet.   Metod: I studien används en kvantitativ metod där studieobjektet är 65 bolag noterade på Small- och Mid Cap listan på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisningar. En multipel regressionsanalys har genomförts för att besvara de framställda hypoteserna där RE och Tobin’s Q har använts som mått på lönsamhet.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet av den multipla regressionsanalysen tyder på att det inte finns något samband mellan jämställdhet i styrelsen och företagets lönsamhet. Detta gäller för bolag noterade på Small- och Mid Cap listan på Stockholmsbörsen. Resultatet indikerar att det inte spelar någon roll sett till lönsamhet hur könsfördelningen ser ut i styrelsens sammansättning.   Teoretiskt- och praktiskt bidrag: Vårt bidrag till forskningen är ett försök att täppa till den kunskapslucka som finns kring sambandet mellan företagets lönsamhet och jämställdhet i styrelsen utifrån ett svenskt perspektiv. Vårt bidrag till näringslivet är att lönsamhet inte bör vara en faktor som påverkar beslut om jämställdhet i styrelsens uppsättning.   Förslag på framtida forskning: Studien är begränsad till företag listade på Small- och Mid Cap på Stockholmsbörsen under en 5-årsperiod. Dessutom innefattar studien endast ett antal kontrollvariabler. Framtida forskning bör undersöka ett större urval under en längre tidsperiod. Dessutom kan fler kontrollvariabler tas med för att minska risken för felaktiga slutsatser kring ett samband. / Purpose: Ten years ago, the European Commission presented a proposal for a directive on gender equality in the company boards of listed companies. In 2020, the issue was revived and is today highly topical. If companies follow current developments, Sweden is not expected to have fully equal boards until 2033, eight years after the European Commission's target of 2025. Gender equality is expected to affect many parts of a firm. The purpose of this study is to investigate whether the gender distribution in the composition of the board affects the company's financial performance.   Method: The study uses a quantitative method where the study object is 65 companies listed on the Small- and Mid Cap list on the Stockholm Stock Exchange. Data has been collected using Retriever Business and companies’ annual reports. A multiple regression analysis has been performed to answer the hypotheses presented where ROE and Tobin's Q have been used as a measure of profitability.   Result &amp; conclusions: The results of the multiple regression analysis indicate that there is no association between gender equality on the board and financial performance measured in profitability. This applies to companies listed on the Small- and Mid Cap list on the Stockholm Stock Exchange. The result indicates that it does not matter in terms of profitability what the gender distribution looks like in the composition of the board. Contribution: Our contribution to the research is an attempt to close the knowledge gap that exists around the connection between financial performance and gender equality in the board from a Swedish perspective. Our contribution to the business community is that profitability should not be a factor that influences decisions on gender equality in the board of directors.   Suggestions for future research: The study is limited to small- and medium sized companies on the Stockholm Stock Exchange for a 5-year period. In addition, the study includes only a few numbers of control variables. Future research should examine a larger sample over a longer period. In addition, more control variables can be included to reduce the risk of erroneous conclusions about a relationship.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

Practices to promote gender equality and equal opportunities for men and women have become an important part of many organizations' agenda. However, women are still experiencing challenges in career advancement to a larger extent than men. This is due to structural, cultural and societal factors and other types of discrimination against women. This thesis aims to explore the experienced challenges and opportunities for career advancement by women in the Swedish energy industry, a male dominated industry. Although Sweden is a leading country regarding gender equality, women are still paid less and are exposed to discrimination and subordination. The energy industry has made efforts to improve gender equality, focusing on wage and gender distribution, but there is still more to be done to achieve equal opportunities for men and women. This thesis combines qualitative and quantitative methods and presents empirical data on women’s experiences of career and its challenges and opportunities. The empirical data is based on a survey with female respondents that are members of an organization that promotes gender equality within the energy industry. The findings indicate that the women experience both structural and cultural discrimination in their organizations, where they often are subordinated to men. Furthermore, results also indicate that men empower other men in career advancement in the organizations. Moreover, the current gender order together with gender structures create challenges for women in their careers in male dominated industries. However, there are situations where the respondents describe how they benefit from their gender minority situation, indicating opportunities for career advancement. / Jämställdhet och lika möjligheter för män och kvinnor har blivit en viktig del av organisationers arbete. Däremot upplever fortfarande kvinnor utmaningar gällande karriärutveckling i större utsträckning än män. Dessa utmaningar baseras bland annat på strukturell, kulturell och samhällelig diskriminering mot kvinnor. Den här avhandlingen syftar till att utforska de upplevda utmaningarna och möjligheterna för karriärutveckling hos kvinnor i den svenska energibranschen, vilken är en mansdominerad bransch. Även om Sverige är ledande inom jämställdhet mellan könen så tjänar kvinnor mindre än män samt utsätts för diskriminering och blir underordnade. Energibranschen har under den senaste tiden gjort ansträngningar för att förbättra jämställdhet mellan könen, där man fokuserat på lön och könsfördelning, men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att uppnå samma möjligheter för män och kvinnor. Denna uppsats kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder och presenterar empiriska data på kvinnors erfarenheter kring karriär och dess utmaningar och möjligheter. Den empiriska data är baserad på en enkät med deltagare från en organisation som arbetar för jämställdhet i energibranschen. Resultaten tyder på att kvinnorna i studien upplever såväl strukturell som kulturell diskriminering i deras organisationer, där de ofta upplevs underordnade till män. Vidare indikerar resultaten att män stöttar andra män i karriärutveckling i de deltagande kvinnornas organisationer. Dessutom, den nuvarande könsordningen kombinerat med informella definitioner av manlighet och kvinnlighet skapar utmaningar för kvinnor och deras karriärer i mansdominerade industrier. Å andra sidan, finns det situationer där kvinnorna i studien upplever att de drar nytta från deras könsminoritet vilket indikerar möjligheter för karriärutveckling.

This thesis will investigate the relationship between lighting and perception of safety through a case study. The main focus of this study is outdoor lighting with consideration of gender equality and perception of safety. Although street lighting is generally recognized as the most important environmental features that influences subjective perception of safety after dark, there is still lack of knowledge regarding the needed quality of light for this purpose and how it may influence perceived safety. Literature review indicates that effect of light on perceived safety works through two different mechanisms: natural surveillance and social integration. The main focus of this thesis is on natural surveillance. Indeed, light by increasing visibility in interaction with presence of people, enhance possibilities of natural surveillance. Based on literature review, a tool has been developed to have a more specific examination of visibility.Besides, the women’s safety audit (WSA) diagnostic tool is used as a qualitative data collection tool to identify unsafe spots in the chosen area by 10 local female participants. The chosen area is a residential area in Eskilstuna city, called Årby neighbourhood. All the participants were asked to determine unsafe spots from their perspective in the chosen area during an exploratory night walk. In the next step, the identified unsafe spots are analysed by means of the developed tool in terms of visibility.The result of this thesis supports the previous findings regarding the relationship between visibility and safety perception. Results show that urban settings with low level of prospect (obstructed view), high level of entrapment (escape difficulty), high level of concealment (lots of hiding spots), lack of illuminated visual spatial boundaries (sky plane, vertical plane and ground plane), low level of facial recognition and obstacle detection, low level of illumination of path, high level of glare and varied lighting distribution are judged as the most unsafe by women. In addition, the study revealed that illuminated ground plane has the minimum impact on sense of safety in comparison with other safety-related environmental factors. Consequently, this study highlighted that standards and guidelines, which are related to ground plane, are not very beneficial for improving perception of safety.

It is recognised that gender equality and diversity are essential for building successful organisations. To tackle the global challenges characterised by economies today, one must ensure equal opportunities for all, both men and women. Organisations have acknowledged the benefits of a more gender equal workforce and are starting to take action. But what are the results of such actions? We have found that a lot of research is focused on the sources of gender inequality in organisations but little on the efficacy of different actions to counter those inequalities. The purpose of this thesis is to examine how active gender equality work can impact an organisation. A case study of an organisation in the IT consultancy industry in Sweden is carried out where active gender equality work has been initiated through the internal project “the Gender Equality Project”. Empirical data gathered from interviews with employees from all levels of the organisation has been the main source of data collection and has worked as a base for the analysis and discussion. The research question that have guided our work is: How can active gender equality work impact the structure and culture within an organisation in a male-dominated industry? This thesis is based on a subjective approach, assuming that reality can be seen as a social construction and that humans create their own reality. This implies that the social world is viewed as a process which is created and recreated everyday through the usage of language, routines and actions. Further, this thesis argues that organisations should be seen as gendered and that assumptions about gender underlie the construction of organisations, resulting in a marginalisation of women which contributes to the maintenance of gender segregation in organisations. The findings show that active work with gender equality has resulted in structural and cultural impacts in several areas, such as more gender aware recruitment processes and external communication strategies as well as a culture which encourages employees to call out biases and defend gender equality initiatives. The findings also reveal an organisational structure which partly counteract the effects of gender equality work and a deficient communication of the purpose of the project which, currently, prevents it from becoming institutionalised. Much emphasis is put on the many middle managers in the organisation to bring the project forward and continue working with it, without clear expectations and guidance from the top management which has resulted in a halt and an inaction from the middle managers. / Jämställdhet och mångfald anses som essentiellt för att bygga framgångsrika organisationer. För att kunna tackla de globala utmaningarna som världen står inför, måste lika möjligheter för både kvinnor och män kunna säkerställas. Fler och fler organisationer bekräftar fördelarna med en mer jämställd arbetskraft och börjar arbeta mot förändring. Men vad är resultatet av sådant arbete? Vi har funnit att tidigare forskning tenderar att fokusera på orsakerna till ojämställdhet i organisationer, istället för den verkan olika initiativ och arbete för att främja jämställdhet har. Uppsatsens syfte är att utvärdera hur aktivt jämställdhetsarbete kan påverka en organisation. En fallstudie har genomförts på en svensk organisation verksam inom IT-konsultbranschen, där aktivt jämställdhetsarbete har initierats genom ett internt projekt kallat “Jämställdhetsprojektet”. Den främsta källan till empirisk data härrör från intervjuer med anställda på alla nivåer i organisationen och denna data har lagt grunden för analys och diskussion. Den forskningsfråga som guidat oss i vårt arbete är följande: Hur kan aktivt jämställdhetsarbete påverka strukturen och kulturen i en organisation i en mansdominerad bransch? Uppsatsen tar en subjektiv ansats, och utgår från att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor skapar sin egen verklighet. Detta medför att den sociala världen ses som en process som skapas och återskapas varje dag genom språkbruk, rutiner och handlingar. Vidare argumenteras det för att organisationer ska ses som könade och att antaganden om kön ligger till grund för konstruktionen av organisationer. Detta medför en marginalisering av kvinnor vilket bidrar till ett upprätthållande av könssegregeringen i organisationer. Resultaten visar att aktivt jämställdhetsarbete resulterar i strukturella och kulturella effekter. Effekterna kan ses genom en mer genusmedveten rekryteringsprocess och strategier för extern kommunikation men även en kultur där anställda uppmuntras till att uppmärksamma och motarbeta fördomar och försvara initiativ för jämställdhet. Resultaten belyser även en organisationsstruktur som till viss del motverkar effekterna av aktivt jämställdhetsarbete och en bristande kommunikation av projektets syfte, vilket i dagsläget hindrar en institutionalisering. Stor vikt läggs på organisationens mellanchefer att driva projektet framåt och fortsätta dess arbete. Det saknas dock klara förväntningar och vägledning från koncernledningen, vilket har resulterat i en stagnering och passivitet från organisationens mellanchefer.

Men are despite the ongoing progress of gender equality surprisingly absent as actors for gender-equality. Previous research has stated that men, although they support gender equality as a value, promote gender-equality reforms less than their female counterparts. This has led to a theory explaining that men have a gendered leeway, arguing that men have the freedom to support gender equality or not - a freedom women lack. Men are perceived as secondary actors compared to women, actors that lack an interest in gender equality. However, there are men that promote gender equality. Therefore, this paper aims to answer why, how, and what possible obstacles and possibilities men have when promoting gender equality. By interviewing male critical actors, this study answers the questions posed. In short, men promote gender equality when the possibility is available to them. Furthermore, this paper proposes counterarguments against previous research by arguing that men can be critical actors with attached interests.