Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.

Samhället står inför stora utmaningar relaterade till klimatförändringar såsom förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, urbanisering och försämrad och ojämlik folkhälsa. För att motarbeta dessa utmaningar kan grönområden användas som en strategi för att uppnå hållbar utveckling.   Grönområden ger positiva effekter på den fysiska samt den psykiska hälsan och den har även en viktig betydelse för samhället. Syftet med studien var att undersöka hur Gävle kommun arbetar med grönstrukturplanering och hur grönområden kan användas som en strategi för att uppnå en hållbar stadsdel. Såväl var målet med studien att ta fram utvecklingsstrategier inom grönstrukturplanering i Gävle kommun för att skapa mer underlag till de befintliga riktlinjerna och vägledningarna för grönplanering. Studieområdet i studien är Näringen som är ett industriområde i Gävle, som i dagsläget har stora miljöutmaningar och brist på grönytor. Gävle kommun satsar på att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040 utifrån de 19 hållbarhetsmålen som kommunen arbetar efter i projektet. Studien har även analyserat Norrtälje och Göteborgs grönstrukturplanering för att undersöka hur andra kommuner arbetar med grönstrukturplanering och relevanta riktlinjer. Metoderna som har använts för studien inkluderar en SWOT-analys, intervju och en dokumentanalys. I SWOT-analysen studerades styrkor, svagheter, möjligheter och hot för den nya stadsdelen Näringen. Dokumentanalysen studerade relevanta styrdokument som behandlade kommunernas riktlinjer för grönstrukturplanering och nyttan med en grönplan. Intervjun utfördes med en planarkitekt och kommunekolog från Gävle kommun som gav underlag till stora delar av arbetet. Grönplanen uppfattas som ett viktigt dokument för kommunernas arbete med grönstrukturplanering.  I resultatet kan det konstateras att Gävle kommun har bristfälligt med styrdokument som innefattar konkreta åtgärder. Detta kan vara för att processen inte än har kommit i gång. Norrtäljes och Göteborgs riktlinjer kan bidra till god grund för framtida arbete med framtagande av en grönplan i Gävle kommun. De olika styrdokumenten skiljde i synnerhet lite i jämförelse med varandra och inkluderade konkreta åtgärder. Det finns i stor omfattning mycket Gävle kommun måste arbeta med för att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040. / Society faces major challenges related to climate change, such as the loss of biodiversity and ecosystem services, urbanization and deteriorating and unequal public health. To counter these challenges, green areas can be used as a strategy to achieve sustainable development. Green areas have positive effects on physical and mental health, and it also has an important significance for society. The purpose of the study is to investigate how Gävle municipality works with green structure planning and how green areas can be used as a strategy to achieve a sustainable district. The goal of the study was to develop development strategies in green structure planning in Gävle municipality to create more basis for existing guidelines and guidelines for green planning. The focus area in the study is Näringen, which is an industrial area in Gävle, which currently has major environmental challenges and a lack of green spaces. The municipality of Gävle is investing in Näringen becoming one of Europe's most sustainable districts in 2040 based on the 19 sustainability goals that the municipality is working towards in the project. The study has also analyzed Norrtälje and Gothenburg's green structure planning to investigate how other municipalities work with green structure planning and relevant guidelines. The methods used for the study include a SWOT analysis, interview, and a document analysis. The SWOT analysis studied strengths, weaknesses, opportunities, and threats for the new district of Näringen. The document analysis studied relevant governing documents that dealt with the municipality’s guidelines for green structure planning the benefits of a green plan. The interview was conducted with a planning architect and municipal ecologist from Gävle municipality who provided a basis for large parts of the work. The green plan is perceived as an important document for the municipalities' work with green structure planning.  In the results, it can be stated that Gävle municipality has a significant lack of green structure planning that includes concrete measures. Norrtälje and Gothenburg's guidelines can contribute to a good basis for future work with the development of a green plan in Gävle municipality. In particular, the various governing documents differed slightly in comparison with each other and included concrete measures. There is to a significant extent a lot Gävle municipality must work with for Näringen to become one of Europe's most sustainable districts by 2040.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik undersöker och jämför planeringsprocesser vid markanvisning, för att utforska hur kommuner arbetar vid utvecklingen av hållbara stadsdelar. Vidare syftar arbetat till att undersöka hur grönstruktur främjar en hållbar stadsutveckling vid exploatering av kommunal ägd mark. Studien utforskar även arbetet med grönytefaktorn som planeringsverktyg för att uppnå grönare städer. Studien är av fallstudiedesign där fallet är Malmö stad och två utvalda hållbara stadsdelar utgör två analysenheter. Stadsdelarna är Norra Sorgenfri och Sege park i Malmö stad. En litteraturgenomgång har genomförts för att få en större inblick i det aktuella forskningsområdet. Därefter har en fallstudie av Malmö stad och de två fallstudieenheterna utförts. Innehållsanalys har använts som metod för att granska och analysera planer och dokument som rör planeringen av hållbara stadsdelar i Malmö stad. Studiens resultat visar på att en strategisk planering och en bra samverkan av stadens alla planer och dokument underlättar i planeringsprocessen likväl som en tyngdvikt vid dialogform, både vad gäller dialog över olika kommunala enheter, olika aktörer inom samhällsbyggnad samt medborgardialog och byggherredialog. Det framgår även att planera för grönstruktur kan vara utmanande, framför allt i den täta staden, där grönytefaktorn är ett effektivt planeringsverktyg. / This study is a bachelor thesis in construction and urban planning that investigate and compares planning processes in land allocation to explore how municipalities working with development of sustainable urban planning. Furthermore, this study aims to investigate how green infrastructures supports sustainable urban development when explode land owned by municipality. The study also explores the use of the green area index tool as a planning tool to achieve greener sustainable cities. The study is a case study design, the case is the city of Malmö and two case study units consisting of the Norra Sorgenfri and Sege Park districts. To gain a greater insight into the current research area the rapport begins with a literature study. The rapport continues with the case study of Malmö city and the two case study units. A content analysis has been used as a method to review and analyze plans and documents relating to the sustainable urban planning in the city of Malmö. The study's results show that strategic planning and a good collaboration of all the city's plans and documents smooth the planning process as well as the impact of dialogue. Both in terms of dialogue across different municipal units, people working in the field of sustainable urban development as well as citizen dialogue and developer dialogue. It also appears that planning for green infrastructure can be challenging. Especially in dense cities, where the green area index tool can be an effective planning tool.

<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.

På grund av ett ökat behov av bostäder samt en önskan att bespara värdefull natur- och jordbruksmark växer många städer inåt genom förtätning. Det har tidigare genomförts mycket forskning på potentialen att leverera samma bebyggelsetäthet på olika sätt. En högre densitet kan lika effektivt uppnås genom medelhöga byggnader som av hög bebyggelse och samma exploateringsgrad går att uppnå med hjälp av olika bebyggelsestrukturer. De byggda formernas sociala och kvalitativa påverkan mäts däremot desto mer sällan. Detta arbete utgår från frågeställningen om vilka värden som är eftersträvansvärda enligt invånare i stadens byggda miljö. För att bygga städer människor trivs i bör förtätning bedömas utefter kvalitativa kriterier vilket medför att uppskattade värden behöver identifieras. Därför ämnar detta arbete undersöka hur värden som uppskattas av invånare kan tillgodoses i den byggda miljön. En kunskapsöversikt över täthet, förtätning, livet mellan husen och vad invånare värderar ligger till grund för den vidare studien om de utvalda värdena; grönstruktur och en mänsklig skala. Därefter analyseras värden som kan påverkas av bebyggelsetyper med hjälp av schematiska skisser vars resultat sammanställs i en verktygslåda över de olika bebyggelsetypernas egenskaper. Arbetet mynnar sedan ut i två separata gestaltningsförslag vilka skildrar exempel på hur verktygslådan och platsgestaltning kan appliceras vid förtätning med fokus på att tillföra värden som invånare uppskattar.

SAMMANFATTNING Detta kandidatarbete behandlar grönska i staden och dess komplexitet. Arbetet ser till vad svensk forskning säger om grönska i staden samt hur Boverket, Plan- och bygglagen och Miljöbalken förhåller sig till detta. Vidare redogör arbetet för hur Malmö inom planering behandlar grönska i staden och hur detta förhåller sig till forskning i ämnet. Studien utgår från ett analytiskt ramverk som bygger på forskning kring grönskans betydelse för en stad utifrån en svensk kontext. Därför har enbart svensk forskning använts i arbetet. Vid genomgång av forskningen var begreppen tillgång, tillgänglighet, kvalitet samt hälsa, förtätning, klimat och barn återkommande och utgör en viktig del av grönskan i en stad. Forskningen resulterade på så sätt i begrepp som sedan låg till grund för en innehållsanalys på plandokument från Malmö. Både Malmö, forskning samt svensk lagstiftning och rekommendationer lyfter hur stadens gröna områden besitter många olika funktioner för livet i en stad. Grönområden i en stad beskrivs bland annat besitta en social funktion som mötesplats och används för rekreation, lek och upplevelser samt är av betydelse för människors hälsa och välmående. Vidare är stadens grönområden av betydelse för ekologiska funktioner, för ett rikt djur- och växtliv samt av betydelse för närklimatet och för en god luftkvalitet. Exploatering och förtätning utgör ett hot mot grönskan i en stad då grönområden kan komma att ses som markreserv. Genom riktlinjer och detaljplaneläggning kan den fysiska planeringen bidra till att bevara och utveckla stadens grönska, vilket sker med lagstöd i Plan- och bygglagen. Det är vid fysisk planering viktigt att se till ett grönområdens kortsiktiga och långsiktiga värde för en stad, då ett grönområdes värde kan öka över tid om det förvaltats väl. Nyckelord: Grönstruktur &amp; Fysisk planering.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering. Resultatet av studien tydliggör vilka strukturella processer som påverkar arbetet med folkhälsa, men även hur utformningen av folkhälsomålen kan påverka den fysiska planeringens beaktande av folkhälsan. Resultatet åskådliggör även faktorer i den fysiska miljön som påverkar barns förutsättningar till fysisk aktivitet, liksom vikten av beaktandet av barnkonventionen. ABSTRACT How does national public health objectives cooperate with spatial planning, and in which way can public health objectives be considered in order to improve the conditions for increasing physical activity in children? This study is a case study in the municipality of Hjo. The starting point of the study is the municipal public health problem which indicates that there is a high prevalence of obesity in children. The intention is to examine the organizational processes that can underpin the municipal work of public health objectives, as well as to find out which factors in the built environment that can establish the conditions for children&apos;s physical activity. The purpose of this study was to provide a basis for the conceptual planning for the municipality of Hjo. Results of the study illustrates the structural processes that affect the work of public health, but also how the design of public health objectives may influence on the physical planning considerations of public health. The result also illustrates factors in the built environment that affect children&apos;s opportunities for physical activity, but also the importance of taking into account of the Convention on the Rights of the Child (CRC).