<p>The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers’ work experience? </p><p>I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews. </p><p>Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace. </p><p>The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers. The priorities vary depending on the students that are currently enrolled and their interests are. Teachers with less work experience have a rather negative attitude to the textbook and believe that it can be rigid, while teachers with more experience see it as a tool for engaging the weaker students. However, the history textbook is required, and even the teachers who are not using the history textbook can all confirm that: because even a teacher who is not using it has the history textbook for the students to have something to refer to if needed.</p>

Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer. Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana. Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

<p>Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.</p><p>Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.</p>

As a high school teacher I took to authoritarian methods in order to give students education and ultimately formation. It was an original force that made me react to chaos and harassment in classroom. In the essay, I examine my own reactions and frustrations in my efforts to create endurable and friendlier environment in class. The discussion is about authority and freedom and to what extent it is reasonable to use authoritarian methods to facilitate for students to reach potential freedom. The conclusion is that methods that can be described as authoritarian are not consistent with modern education, but teachers have to get means and resources to meet all pupils. An other conclusion is that we have to change perspective from the individual teacher to an overall discussion on authority and freedom in high school education. / Uppsatsen utgår från ett exempel där den dagliga samvaron präglas av kaos och trakasserier och där jag som lärare använder mig av auktoritära metoder för att ge elever en möjlighet att klara studierna på gymnasiet. I essäform beskriver jag mina tankar och utmaningar för att skapa ett bättre arbetsklimat i skolklassen. Diskussionen handlar om auktoritet och frihet, om utbildning och bildning och i vilken utsträckning det är rimligt att ta till auktoritära metoder för att ungdomar ska kunna nå sin potentiella frihet. Samhället lägger stort ansvar på enskilda lärare när det gäller att få arbetet att fungera i klassrummet. Min slutsats är att auktoritära metoder inte har en plats i dagens skola men att lärare måste få resurser för att kunna möta alla elever och att frågan om hur vi ska förstå begreppet auktoritet som medel för att elever ska kunna nå sin potentiella frihet bör diskuteras och behandlas inte bara inom skolan utan även i samhället i ett vidare sammanhang.

I följande studie studeras hur svensklärare i gymnasieskolan genomför och utvärderar svenskundervisning som innehåller digitala resurser, samt vilka digitala kompetenser som berörs i denna undervisning. Detta görs mot bakgrund av att Skolverket år 2017 reviderade Gy 2011 med tillägg om digital kompetens. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka digitala resurser som förekommer i svenskundervisningen, om undervisningens lärandemål harmoniserar med styrdokumentens riktlinjer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i den digitala pedagogiken. Det insamlade materialet består av individuella intervjuer med tre svensklärare som har undervisningserfarenhet från gymnasiekurserna Svenska 1–3.  Resultatet av undersökningen visar att användning av digitala resurser i svenskundervisningen sker frekvent och att undervisningen adresserar de digitala kompetenser som föreskrivs i kursplanerna. Digitala resurser underlättar ofta elevers kunskapsinhämtning, men utmaningar uppstår när elever inte behärskar de digitala resurserna. Informanterna upplever också att styrdokumentens riktlinjer om digital kompetens är otydliga och att de på grund av detta har svårt att avgöra hur mycket undervisningstid som bör läggas på utveckling av digital kompetens och stöd för eleverna.

The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers’ work experience?  I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews.  Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace.  The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers. The priorities vary depending on the students that are currently enrolled and their interests are. Teachers with less work experience have a rather negative attitude to the textbook and believe that it can be rigid, while teachers with more experience see it as a tool for engaging the weaker students. However, the history textbook is required, and even the teachers who are not using the history textbook can all confirm that: because even a teacher who is not using it has the history textbook for the students to have something to refer to if needed.

Abstract Authors: Linnéa Bengtsson &amp; Evelina NemethTitle: When students’ sense of entitlement affect teachers’ work environmentA comparative interview-study with experienced and less experienced upper secondary schoolteachers.  Students’ values, rights, and principles are a widely researched phenomenon. Not many studies, however, focus on the impact or experiences of teachers that are at the frontline of this behaviour. Moreover, previous research and its ensuing discussion has mainly focused on pedagogical aspects, thus centralizing its focus, and overlooking the wider spectra. Essential parts of this wider spectra is students’ ‘sense of entitlement’, analysed from the teacher perspective, taking into account the effects of this entitlement on the teacher profession as well. The aim of this study is therefore to provide an understanding of Swedish upper secondary teachers’ experiences and encounters regarding how students can express a ‘sense of entitlement’ and the subsequent effects that this has on teachers’ working environment. The theoretical framework for the study is based on Durkheim’s sociological framework moral education as well as the ‘new’ sociology of moral to analyse and discuss the results. The study is based on sixteen interviews with upper secondary teachers in Sweden and centres on their experiences, where seven of them have been categorized as less experienced whereas the nine remaining have been categorized as more experienced within the profession. The results indicated three themes, with the interviewees categorizing their experiences into “students’ lack of self-responsibility”, “an individualistic mindset”, and “a confusing power-dynamic”. The study’s results reveal that all interviewees expressed how students’ entitlement harbour consequences on their working environment; in terms of the themes outlined above. Additionally, the aspect of work experience proved itself central in emphasizing nuances and differences between the interviewees’ views and coping strategies, both in terms of dealing with their individual working environments but also in student encounters.

I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.

Under år 2015 genomförde en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet en landsomfattande undersökning av gymnasielärares arbetsvillkor. Undersökningen bestod av 57 kvantitativa- och två kvalitativa delfrågor (Parding, m. fl., 2018). Den här undersökningen baseras på kvalitativ tolkning av 1.443 gymnasielärares öppna svar på de två öppna kvalitativa del-frågorna. Studien avser att identifiera faktorer som de offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärarna anser utgör såväl möjligheter som hinder och utmaningar i deras yrke avseende arbetsmiljö och arbetsvillkor. Studien avser även att studera huruvida det föreligger skillnader och/eller likheter mellan gymnasielärares uppfattningar utifrån huvudmannaskap och vilka faktorer som påverkar gymnasielärarnas beslut att stanna respektive lämna yrket. För att bättre förstå och förklara studiens resultat nyttjas Robert Karasek och Töres Theorells (1990) två- och tredimensionella modeller avseende psykosocial arbetsmiljö. Resultatet tyder på att det råder en utbredd samstämmighet kring flertalet uppfattningar om yrket bland såväl offentlig- som aktiebolagsanställda gymnasielärare. Av resultatet framgår att majoriteten av gymnasielärarna, oavsett huvuvdman, upplever kommunaliseringen, friskole-reformen, de högt ställda kraven, de administrativa arbetsuppgifterna och bristen på kring-personal i skolan som yrkets största hinder. Vidare framgår det att de flesta gymnasielärare anser att lönenivån, yrkets status och bristande socialt stöd från skolledare utgör hinder i deras arbete. De anser därtill att det är inom dessa områden som de viktigaste förbättringsmöjlig-heterna finns och faktorerna anges samtidigt som skäl till att lämna yrket. Gymnasielärarna efterfrågar dessutom mer kompetensutveckling och samverkan i allmänhet och inom det egna undervisningsämnet i synnerhet. Merparten av gymnasielärarna anser att undervisningen är det bästa med yrket och är anledningen till att de stannar kvar i yrket. Av resultatet kan inte tydliga skillnader skönjas mellan offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärares upp-fattningar kring yrket. De skillnader som kan skönjas i resultatet kan snarare tolkas bero på den enskilde gymnasielärarens specifika arbetssituation än på huvudmannaskap. Resultatet stödjer Karasek och Theorells (1990) teorier om att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av gymnasielärarnas upplevelse av krav och kontroll i det egna arbetet och socialt stöd från ledare och kollegor. / During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues. During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues.