The aim of this study is to investigate the assessment practices of civics teachers in upper secondary school. The main purpose is to analyze, using Bloom’s revised taxonomy, which kind of knowledge civics teachers test in their written test examinations. The analyses show that they mainly test factual and conceptual knowledge. Procedural knowledge is tested in other ways, mostly by means of essays. Metacognitive knowledge is not found in this study. In contrast to earlier findings the teachers in this study test a variation of cognitive processes. Between 50 and 90 percent of test questions relate to the category remember, but there are also questions testing the categories to understand, analyze and evaluate, only a few test apply and create. There is a good alignment in teachers’ knowledge of the grading criterions and the curriculum. There are however discrepancies between this knowledge and their testing practices, which causes some problems concerning the validity of their tests. As the tests mainly are used for summative purposes, teachers varying practices lead to problems with grade equality. Frame factors may explain differences in practices. Mainly administrative factors such as working hours and schedule are significant, since teachers need time to prepare and to mark the tests and pupils need time to write them. Pupils also wish to have written tests and teachers adapt to this. Still, the significance of these factors is decided by teachers’ freedom of action. Most teachers know how to and want to make valid tests, but they need the time, both to prepare and to mark them, and the possibilities to extend lessons when more writing time is needed.

The purpose of this study has been to look into and analyze the view on sex equality in textbooks and teaching media, and teaching of a group of upper secondary school teachers, through a gender perspective. The teachers teach subjects within social- and political science. The two questions that I wanted to answer are: What views do the teachers have on sex equality in their teaching? What views do the teachers have on sex equality in the teaching media (textbooks and other teacher media) which they have access to? Since I wanted to look into the teachers own views I chose unstructured interviews as the method of gather empirical information. To interpret the transcribed texts I chose the hermeneutic view of people as intentional. I interviewed six teachers in an upper secondary school, four men and two women. I have interpreted the interviews through a gender perspective, based on theories by Yvonne Hirdman, Maria Hedlin, Ylva Elvin-Nowak, Heléne Thomsson and Britt-Marie Thurén. Theories that have been acknowledged are gender, gender making, the male norm, structure, how to integrate sex equality, mentors and models, and feminism. Previous researches that I have focused on are thesis of Eva Gannerud, and Victoria C Wahlgren. The conclusion of the study is that some of the teachers’ did not think that most of the textbooks they used contained an aspect of sex equality, some of them seldom used textbooks and if they wanted a sex equality aspect of the teaching they had to find supplement material on their own. In my analysis I found that the teachers felt responsibility but did not feel that they had room for increased teaching by adding sex equality to the existing lesson material. I argue that the responsibility should not lie on the individual teacher to figure out supplement for sex equality aspects on their own, but the responsibility should lay on the school system as a whole, teachers training included.

Syftet är att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrågor: Hur förhåller sig gymnasielärare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes lärar- och elevintervjuer med semistrukturerade frågor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige på en gymnasieskola där informanterna gick andra året på ett yrkesprogram. Två klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfällen i tre olika ämnen och med fyra olika lärare. Därefter intervjuades 8 elever á tre grupper och slutligen lärarna. Resultatet visade att lärarna delvis arbetade medvetet kring att utveckla elevers metakognitiva förmågor. Lärare upplevde att elever hade en bristande metakognitiv förmåga, något som bekräftades både av observationerna och av eleverna själva: "Man tar det som det kommer". Min slutsats är att mer kunskap, framför allt, om hur lärare kan förstå begreppet är nödvändigt om också elever ska kunna utveckla sin metakognitiva förmåga på ett framgångsrikt sätt.

Religious education teachers in modern secular countries like Sweden are faced with many challenges. For example: how do the teachers encourage students to talk about religion when religion is largely understood as a private matter? Kittelmann Flensner found in her 2015 study that Swedish schools operate under what she calls a secularist discourse. This paper aims to examine that claim by analysing interviews with active Swedish religious education teachers. By applying Systematic text condensation to four transcribed interviews and analysing the results, this paper looks at what traces of a secularist discourse that can be found. Furthermore, the paper aims to answer how teachers relate to a secularist discourse and what didactic choices they make to encourage their students to talk about religion.To analyse these questions Kittelmann Flensner’s term secularist discourse is used along with Shiner and Casanova’s views on secularism. In terms of the didactic perspective, Hartman’s presentation of the didactic questions is used to analyse some of the methods teachers describe in the material. In short, my results show that Kittelmann Flensner might have generalized her results when it comes to viewing religion as a private matter in the classroom. Additionally, Casanova’s view on secularisation can explain only a few instances of public religion in the classroom. My conclusion is that the secularist discourse may be present in many classrooms but with exceptions in some multi-religious classes. My conclusion regarding the didactic analysis is that religious education teachers who want their students to talk more about religion need to do mainly three things; get to know their students well, spark interest among the students and bridge the gap between talking about religion in private and in public.

The purpose of this study was to investigate the relationship between physical activity, social support and hardiness as predictors of occupational stress in Swedish upper secondary school teachers. Effects with respect to gender were also examined. A convenience sample of teachers (n=145) from three different municipalities participated in a cross-sectional survey. The results indicated that physical activity, social support and hardiness significantly predicted the level of occupational stress in upper secondary school teachers. Despite female teachers reporting significantly higher levels of stress compared to males, no interaction effects between gender and physical activity, social support or hardiness were found. In summary, physical activity, social support and hardiness appear to provide stress buffering effects for male and female teachers alike. Implications of the findings and suggestions for further research are discussed. / Målet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan fysisk aktivitet, socialt stöd och stresstålighet som prediktorer av arbetsrelaterad stress hos svenska gymnasielärare. Könsskillnader för respektive effekt på nivå av stress undersöktes. Ett bekvämlighetsurval av lärare (n=145) från tre olika kommuner deltog i vår tvärsnittsstudie. Resultaten pekade på att fysisk aktivitet, socialt stöd och stresstålighet signifikant predicerar nivån av arbetsrelaterad stress hos gymnasielärare. Trots att kvinnliga lärare rapporterade signifikant högre nivåer av arbetsrelaterad stress i jämförelse med manliga lärare fann vi ingen signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, socialt stöd eller stresstålighet. Sammanfattningsvis framstår det som att fysisk aktivitet, socialt stöd och stresstålighet förser stresskyddande effekter för både manliga och kvinnliga lärare. Implikationer av fynden och förslag på framtida forskning diskuteras.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021.Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021.Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används. / The issue of digital tools in teaching has become relevant as a result of a transition to IT-based distance learning. What the study intended to investigate was how teachers in high school adopt and handle new digital tools in a short time and how well adapted the tools are to their situation and circumstances as a result of the transition to IT-based distance education in 2020 and 2021.The question therefore became how have the digital tools used in IT-based distance education been adopted by teachers in high school in 2020 and 2021.The purpose is to provide high schools with a decision basis whether IT-based distance education is to proceed in some form after the pandemic, based on how the digital tools work and are adopted by high school teachers. When it comes to digital tools, it is primarily Microsoft Teams and Google Meet that are used as a video communication service and Google Classroom, itslearning, Vklass and Schoolsoft that are used as a learning platform. Overall, the respondents state that the tools work relatively well, especially when it comes to whether the tool is user friendly, simple, functional and problem free. When it comes to how users adopt the digital tools, a clear majority of the respondents feel that they have mostly adopted the digital tools used in the IT-based distance education. In addition, the study has examined what characterizes the teachers who do not have sufficient acceptance for the digital tools used.

Uppsatsen undersöker vilken inställning gymnasielärare har till ämnet idrott och hälsa. Tanken om detta har skapats från de historier som författaren har tagit del av, där lärare i ämnet idrott och hälsa har berättat hur andra lärare har haft en problematisk syn på ämnet och behandlat det därefter. För att få svar på ifall inställningen går att hitta på flera gymnasier, så används semi-strukturerade intervjuer som metod. Urvalet består av gymnasielärare på svenska gymnasieskolor som också utgör en heterogen grupp; det vill säga att där blandas ålder, kön, yrkeserfarenhet, ämnen de undervisar och är utbildade i samt vilken skola de tillhör. Svaren från intervjuerna presenteras i en resultatdel, och resultaten visar att majoriteten av de intervjuade, men även andra personer, verkar ha en problematisk syn på ämnet idrott och hälsa. I analysdelen så används professionsteorin, elevers syn, idrottsämnets historia samt läroplaner för att tolka resultatet. Slutsatsen är att skälen till en problematisk syn på ämnet kan vara en bristfällig förståelse för ämnets innehåll, en fördom från de gamla kursplanerna som inte har uppdaterats med innehållet i dagens kursplaner eller en oförståelse för att se praktisk erfarenhets hemhörighet i professionen.

Covid-19 har medfört att viktiga samhällsfunktioner såsom gymnasieskolan blivit påverkad och behövt anpassa sin traditionella undervisning till distansundervisning. Anledningen till att denna studie behövs är för att det saknas forskning och kunskap kring hur gymnasielärare och skolledningen påverkats i sitt arbete av covid-19 i Sverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärarnas psykosociala arbetsmiljö vid distansundervisning under covid-19 samt skolledningens roll och betydelse för lärarnas arbetsmiljö. Frågeställningarna undersöker hur gymnasielärarna upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, vilka effekter den psykosociala arbetsmiljön haft i deras välmående samt vilken roll och betydelse skolledningen haft för gymnasielärarnas arbetsmiljö.  Det teoretiska ramverket studien analyseras utifrån är Rubenowitz fem krav för en god psykosocial arbetsmiljö, KASAM och Krav-Kontroll-Stödmodellen. Studiens material grundas på 15 intervjupersoners berättelser som analyserats med en Tematisk Analysmetod.  Resultaten visar att gymnasielärare upplever en positiv psykosocial arbetsmiljö baserat på den goda relationen med skolledningen. En viktig del av resultatet är det inflytande och autonomi som lärarna har i sitt dagliga arbete. Nackdelarna med lärarnas psykosociala arbetsmiljö är relaterad till den minskade sociala kontakten med både kollegor och studenter. En viktig iakttagelse i resultaten visar att lärarnas välbefinnande har påverkats negativt på grund av den minskade elevkontakten. Resultaten visar också att skolledningen har behövt vara tillgänglig, flexibel och stöttande till lärarna eftersom distansarbetet har påverkat deras sociala kontakt negativt. / Covid-19 has meant that important societal functions such as high schools have been affected and have needed to adapt from traditional teaching to distance education. The reason why this study is needed is the lack of research and knowledge about how Swedish high school teachers and the school management has been affected by covid-19. The purpose of this study is to investigate the high school teachers psychosocial work environment in distance education during covid-19 and the school management’s role and significance for the teachers work environment. The main questions in this study are to investigate how high school teachers have experienced their psychosocial work environment, which effects the psychosocial work environment has had on their wellbeing and which role the school management has had in the teachers work environment.  This study applies theories from Rubenowitz “five requirements for a good psychosocial work environment”, KASAM and Demand-Control-Support Model. The study is based on 15 interviews where the results have been analyzed using a Thematic Analysis Method.  The results show that the high school teachers experience a positive psychosocial work environment due to the good relationship with the school management. One important part of the result is the influence and autonomy the teachers have in their daily work. The disadvantages in the teacher’s psychosocial work environment are related to the reduced social contact with both colleagues and students. An important observation in the results show the teachers wellbeing have been affected negatively due to the reduced student contact. The results shows also that the school management have had to be available, flexible and have needed to provide support to the teachers since distance work has had a negative effect on their social contact.

När covid-19-pandemin bröt ut i Sverige under våren 2020 fanns en strävan att bromsa smittspridningen. Det gjorde att gymnasieskolorna pendlade mellan olika undervisningsformer utan någon vidare kontinuitet eller framförhållning. Under den påtagliga fjärrundervisningen har gymnasieelevernas upplevelser fått fokus medan gymnasielärarna hamnat i skymundan. Studien syftar till att utforska gymnasielärares upplevelser av den påtvingade fjärrundervisningen under pandemin. För att skapa förståelse i gymnasielärarnas upplevelser användes följande teoretiska ansatser: krav-kontroll-socialt-stöd-modellen, känsla av sammanhang, professionsteori och gränslöst arbete. Syftet styrde val av forskningsdesign, för att utforska upplevelse användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Sammantaget resulterade urvalet i nio gymnasielärare med erfarenhet av undervisning både innan och under pandemin. Under transkribering och analys framkom det olika teman från intervjumaterialet. Det var påtagligt att lärarna upplevde en oklarhet i lärarprofessionen och dess ansvarsområde. Ett annat återkommande tema var förlust av kollegiet och dess samarbete när all undervisning skedde på distans. Det fanns en vilja hos lärarna att bibehålla undervisningen med samma kvalité, men utbildningsskulden hos eleverna var alltmer framträdande. Resultatets sammanvävning av den teoretiska ansatsen i diskussionen tydliggör lärarprofessionens ramar, saknad av stöttning från skolledning och kollegiets samspel. Det finns en upplevelse hos gymnasielärarna att den påtvingade fjärrundervisningen är ett tidsfördriv, för att försöka bibehålla en känsla av normalitet under pandemin

Med anledning av att extra anpassningar ingår i varje lärares vardag har arbetet undersökt vilka extra anpassningar som förekommer i den naturvetenskapliga ämnesundervisningen på gymnasiet utifrån lärarnas perspektiv för att öka medvetenheten i och till världens viktigaste yrke. Med hjälp av det kompensatoriska perspektivet och det språkinriktade arbetssättet har jag hermeneutiskt kunnat genomföra min enkätundersökning med några gymnasieskolor i en stad i södra Sverige som respondentgrund. Resultatet visar ett axplock av extra anpassningar där den gemensamma nämnaren är språket. Om det är att förklara ett kunskapsområde på ett annat sätt, hjälpa eleverna att sammanfatta en text eller hänvisa till ett youtubeklipp som förklarar kunskapsområdet annorlunda så är som sagt språket och det språkinriktade arbetssättet ett rimligt interpretativistiskt resultat. / Due to the fact that additional adjustment is included in every high school science teacher´s daily practice, this thesis has investigated what additional adjustment are found in the science subjects. The study is from the teachers' perspective and aims to raise awareness of and into the world's most important profession. With the help of the compensatory perspective and the language-oriented way of working, I have hermeneutically been able to conduct my survey with some high schools in a town in the south of Sweden, as a foundation. The result shows a selection of additional adjustment where the common denominator is language. These results include explaining a field of knowledge in a different way, helping students to summarize a text or refer to a YouTube clip that explains the area of knowledge differently, the language and the language-oriented way of working is a reasonable interpretative result.