Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur gymnasielärare upplever arbetet med 2022 års läroplan gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR) i den svenska gymnasieskolan. Studien utgår från den uppdaterade och reviderade läroplanen som verkställdes hösten 2022. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare från olika orter i Sverige. Analysen av empirin genomfördes i form av en tematisk analys. Den analyserade empirin diskuterades och jämfördes sedan med hjälp av den tidigare forskning som valts ut för studien och performativitet som teori. De centrala begreppen i studien är kön, genus, könsidentitet, heteronormativitet, normer och normmedvetet förhållningssätt. Studiens resultat indikerar att gymnasielärarna upplever flera utmaningar med SSR och att de är i ett stort behov av utbildning inom SSR som kunskapsområde. / This is a qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose of the study is to increase knowledge about how high school teachers experience the work with the 2022 curriculum regarding the knowledge area of sexuality, consent and relationships (SSR) in the Swedish high school. The study is based on the updated and revised curriculum that was implemented in the fall of 2022. The empirical evidence was collected by five semi-structured interviews with active high school teachers from different locations in Sweden. The analysis of the empirical evidence was carried out in the form of a thematic analysis. The analyzed empirical evidence was then discussed and compared using the previous research selected for the study and performativity as a theory. The central concepts in the study are sex, gender, gender identity, heteronormativity, norms and norm-conscious approach. The results of the study indicate that high school teachers experience several challenges with SSR and that they are in great need of education in SSR as an area of knowledge. / <p>Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Jernkontoret är svenska stålindustrins branschorganisation. 2013 startade de projektet Järnkoll vars syfte är att inspirera unga att söka jobb inom stålindustrin. Järnkoll jobbar främst mot gymnasieskolor och de har en modell där det ingår fyra träffar. Dessa träffar är tre föreläsningar och ett studiebesök. Syftet med denna studie är att utvärdera Järnkoll ur gymnasielärarnas perspektiv. Fokus har legat på hur lärarna uppfattar samt arbetar med Järnkoll och dess material. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål försöka ta fram ett förslag på en förbättrad modell till Järnkoll.De teoretiska utgångspunkterna tar huvudsakligen avstamp i det sociokulturella perspektivet. Vidare lyfts också olika definitioner av nätverk och partnerskap skrivna av Svensson (2014) och Nilsson (2004). För modellen har Fertmans (1994) idéer om service learning och hur de ska appliceras tagit i beaktande. I studien har elva lärare som jobbar på gymnasieskolor som har samarbete med Järnkoll intervjuats. Vidare har två personer som är sakkunniga inom kompetensförsörjningsfrågor från näringslivet intervjuats. Samtliga intervjuer har transkriberats och sedan bearbetats för att dels besvara forskningsfrågorna men även för att ta fram underlag för en förbättrad modell för Järnkoll. Resultaten visar att lärarna överlag är nöja med grundidén men det behövs mer arbete för att de ska bli helt nöjda. Det största problemet just nu verkar vara att det inte blivit så mycket samarbete de senaste åren. Resultaten visar också att materialet inte används. Som avslutning visas den förbättringsmodell som tagits fram utifrån lärarnas önskemål. / Jernkontoret is the Swedish steel industry's industry organization. In 2013 they started the Järnkoll project the purpose of which is to inspire young people to apply for jobs in the steel industry. Järnkoll works mainly with upper secondary schools and they have a model that includes four meetings. These meetings are three lectures and a study visit. The purpose of this study is to evaluate Järnkoll from the upper secondary schools’ teachers' perspective. The focus has been on how the teachers perceive and work with Järnkoll and its materials. An additional purpose is to try to produce a proposal for an improved model for Järnkoll based on the teachers' wishes.The theoretical starting points are mainly based on the socio-cultural perspective. Furthermore, various definitions of networks and partnerships written by Svensson (2014) and Nilsson (2004) are also highlighted. For the model, Fertman's (1994) ideas about service learning and how they should be applied have been considered.In the study, eleven teachers who work at upper secondary schools that collaborate with Järnkoll were interviewed. Furthermore, two people who are experts in skills supply issues from the business community have been interviewed. All interviews have been transcribed and then processed to answer the research questions but also to produce a basis for an improved model for Järnkoll.The results show that the teachers are generally satisfied with the basic idea, but more work is needed for them to be completely satisfied. The biggest problem right now seems to be that there has not been much collaboration in recent years. The results also show that the material is not used. In conclusion, the improvement model developed based on the teachers' wishes is shown.

Bakgrund. Simning är en livsviktig kunskap och färskvara. Därför behöver förmågan underhållas livet ut. Simförmåga är inte ett binärt förhållningssätt, utan påverkas av olika förutsättningar. Exempelvis vattnets temperatur.  Syfte. Studiens syfte är att undersöka hur sim- och vattenundervisning används i svenska gymnasieskolor och vilka utmaningar som påverkar dess implementering. Metod. Undersökningen är en kvantitativ webbaserad enkätstudie som genom ett stratifierat urval har besvarats av 135 idrottslärare på gymnasieskolor ifrån hela Sverige. Resultat. Resultatet påvisar att 75,6 % utav respondenterna använder någon form av simundervisning. Det är 25,9 % respondenter som enbart använder praktisk undervisning och 4,4 % som använder teoretisk. Flest lärare (45,2 %) använder bägge. Den praktiska undervisningen används vid få tillfällen, där majoriteten av lärarna använder det under genomsnittet (M = 3,01). Ett chi2-test (15,76; df = 3; p = 0,001) och ett Cramérs V (0,34) påvisade att det finns ett signifikant samband där kvinnor i en högre grad har ett uttalat intresse för sim- och vattenaktiviteter. De fem största utmaningarna i realiserings- och transformeringsarenan är tillgång till simhall/badplats, tidsaspekten, klassernas storlek, kroppsideal och genusaspekter. Livräddningsaktiviteter är den absolut vanligaste aktiviteten, följt utav traditionell motionssimning. Majoriteten av lärare kunde koppla ämnesplanen till simundervisningen. Kopplingen är dock svag och påverkar därför simundervisningens användande och utformning. Slutsats. Studiens resultat påvisar att nästan alla respondenter anser att simundervisning är viktigt. En stor andel av dem använder sim- och vattenundervisning i skolan och majoriteten av dem vill ha mer simundervisning. Yttre ramfaktorer och att det saknas starka kopplingar till ämnesplanen kan försvåra simundervisningens implementering i praktiken. / Background. Swimming is a lifesaving skill. It is a dynamic process that needs to be practiced throughout life. Swimming ability is not on a binary scale but on a continuum that depends on different factors, such as water temperature. Aim. This study aims to research the usage of swimming and aquatic education in upper-secondary Swedish schools and its challenging factors.  Method. The study uses a quantitative web-based survey that has been responded to by 135 upper-secondary school PEH teachers from all over Sweden through a stratified selection. Results. The results show that 75.6 % of the respondents use some form of aquatic education. Of the educators, 25.9 % only use practical swimming education, and 4.4 % use theoretical Aquatic education. Most of the respondents (45.2 %) use both. Swimming education is used on rare occasions, where most teachers use it below average (M = 3.01). A Chi2 test (15.76, df = 3, p = 0.001) and a Cramér’s V test (0.34) show that there is a statistically significant relationship that indicates that women tend to have a higher interest in aquatic activities than men. The five most common challenges for implementing aquatic education are in the transformation arena and the realization arena. These challenges include access to swimming facilities, time, class size, body image, and gender perspectives. The most common activity used is lifesaving, followed by traditional swimming. Most teachers could connect swimming to the curriculum. However, the connection was tenuous and affected the implementation of aquatic education in PEH. Conclusion. The result of the study shows that most teachers believe swimming education to be important. Many teachers use swimming education in school, and most of them want more of it. Factors such as the curriculum and distance to water make it challenging to implement swimming in education.

The present study aimed to explore upper secondary school teachers' experiences of emotional and cognitive personal and collective work identity. The study adopted a qualitative method with a deductive approach to complement previous quantitative research. Data collection involved semi-structured interviews with seven upper secondary school teachers from central Sweden. The collected material was analyzed using a deductive thematic analysis with predetermined main themes of emotional personal work identity, cognitive personal work identity, emotional collective work identity, and cognitive collective work identity. Respondents demonstrated an apparent emotional and cognitive personal work identity through pride in their work, the perception of work as part of themselves, and alignment between their work and private lives. Their experiences of praise and criticism of the school varied, with the majority not taking it personally. Therefore, most respondents had a vague emotional collective work identity. Respondents' experiences of the cognitive collective work identity were distinct, as they felt they were a part of the school and identified with its success. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka gymnasielärares upplevelser av emotionell och kognitiv personlig respektive kollektiv arbetsidentitet. Studien antog en kvalitativ metod med deduktiv ansats, detta för att komplettera tidigare kvantitativ forskning. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare från Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys där de förutbestämda huvudteman var emotionell personlig arbetsidentitet, kognitiv personlig arbetsidentitet, emotionell kollektiv arbetsidentitet samt kognitiv kollektiv arbetsidentitet. Respondenterna visade en tydlig emotionell och kognitiv personlig arbetsidentitet genom stolthet över sitt arbete, uppfattningen av arbetet som en del av dem, samt överensstämmelse mellan deras arbete och övriga liv. Deras upplevelser av beröm samt kritik mot skolan var varierade, där merparten inte tog det personligt. Därför hade majoriteten en vag emotionell kollektiv arbetsidentitet. Respondenternas upplevelser av den kognitiva kollektiva arbetsidentiteten var tydlig, eftersom de kände sig som en del av skolan och identifierade sig med dess framgång.

Studien behandlar respons på elevtexter där målet är att bidra till en diskussion om AI som hjälpmedel på gymnasiet. Därför är syftet med studien att explorativt utforska potentialen hos AI och dess genererade respons på elevers utredande texter i svenska 3 jämfört med kvaliteten hos respons given av lärare. Materialet består av tolv elevtexter, två från varje betygsnivå (A-F), insamlade från fyra lärare med varierande antal texter per lärare. Analysmetoden kombinerar kvalitativ textanalys av lärarresponsen med en explorativ jämförande analys av AI-responsen. Det teoretiska ramverket består av en kombination av Hattie och Timperleys (2007) responsmodell samt Cerratto Pargmans och Jahnkes (2019) begrepp om aktörer. Resultatet visar att lärarresponsen på elevtexterna varierar i stadium och nivå, med Feed Up som den vanligaste responsen och Feed Back som den minst förekommande. ChatGPT tenderar att inte ge liknande bedömningar som lärare och saknar ofta den detaljerade och specifika återkoppling som lärarna ger, särskilt när det gäller att främja elevens utveckling och nyansering av resonemang. Studien kommer fram till att det finns stor potential för generativ AI i skolan, men med vissa begränsningar i nuläget. / The study addresses feedback on student texts, aiming to contribute to the discussion of AI as an aid in upper secondary school education. Consequently, the purpose of the study is to exploratively investigate the potential of AI and its generated responses to students' analytical texts in Swedish 3, compared to the quality of feedback provided by teachers. The material consists of twelve student texts, two from each grade level (A-F), collected from four teachers with varying numbers of texts per teacher. The analysis method combines qualitative text analysis of the teacher feedback with an exploratory comparative analysis of the AI feedback. The theoretical framework consists of a combination of Hattie and Timperley's (2007) feedback model and Cerratto Pargman and Jahnke's (2019) concept of agency. The results show that the teacher feedback on student texts varies in stage and level, with Feed Up being the most common response and Feed Back being the least frequent. ChatGPT tends not to provide similar assessments as teachers and often lacks the detailed and specific feedback that teachers give, especially when it comes to promoting the student's development and nuanced reasoning. The study concludes that there is great potential for generative AI in schools, but with certain limitations at present.

The purpose of this qualitative study is to investigate how social science teachers perceive and express the concept of society in social studies. The study consists of focus group interviews with nine social science teachers at two upper secondary schools and its results are analyzed against the theoretical backdrop of Odenstad's orientation topics, analytical subjects and discussion topics and Sandahl’s first-order and second-order concepts. In short, the two different conceptual devices can be described as the skills and abilities that are most important for the students to master in order to develop advanced thinking skills in social science. Particular emphasis is put on critical thinking, that is, the ability to seek, structure and evaluate information from different sources and to draw conclusions from this process. The emerging results show a certain consensus on the concept of society among social science teachers as the potential subject of study and analysis that would simplify and clarify the analyses of the different levels in society which, in turn, would contribute to adding significance and bringing cohesion to the subject as a whole. As for the skills and abilities that stem from Odenstad's orientation topics and Sandahl’s first-order concepts, the interviewed teachers all emphasize conceptual ability as well as good external knowledge to have knowledge of how society is made up. With reference to Odenstad's analytical subject and discussion topics and Sandahl's second-order concepts, it would seem that it is not only important but a prerequisite that students develop an analytical ability and critical thinking as well as the ability to sift through and process large amounts of information and assume different perspectives on the topic or issue at hand.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker. Beroende på vilken kategori eleverna anses tillhöra resonerar lärarna olika om hur undervisningen bör bedrivas gällande dessa elever. Genomgående är närvaron av stor betydelse för hur eleverna kategoriseras och därefter behandlas i undervisningen av lärarna. Studien visar även att lärarna inte har all makt när det gäller bedömning och betygsättning av dessa elever. Utan de måste i själva verket förhålla sig till andra diskurser såsom ledningsinflytande, elevinflytande och i viss mån även föräldrainflytande. Dessa tre diskurser befinner sig i kamp med diskursen om lärarinflytande om makten över bedömningen och betygsättningen. / The aim of this study is to investigate how upper secondary teachers in physical education describe and discuss about students with an individual education plan (IEP) or at risk of not achieving the national knowledge requirements. Furthermore, this study aims to illustrate the discourses and power relations teachers are a part of and how these relate to each other in the assessment and grading of these students. The investigation is based on four qualitative interviews plus four existing IEPs which are analyzed with help of discourse analysis and the concepts power and categorization. The investigation shows that the teachers divide the students at risk of not achieving the national knowledge requirements in a variety of categories: lazy and comfortable, afraid, uninterested, language difficulties and physiological and or psychological reasons. The investigation shows that the teacher reasons differently about the education depending on which category the student belongs to. Throughout the investigation the student’s attendance levels are important in relation to how the teachers categorize and thereafter treat the students. The investigation also highlights that the teacher does not have all the power when it comes to the assessment and grading of these students. The teachers have to relate to other discourses like the discourse of management influence, the discourse of student influence and to some extent the discourse of parental influence. These three discourses find themselves in a struggle with the discourse of teacher influence about the power over the assessment and grading.

Studiens inledning ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga till stor del vistas i skolan är det av vikt att skolan är utformad med möjligheter till att främja barn och ungas hälsa. Syftet var därför att: undersöka gymnasielärares beskrivningar av möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö i relation till psykisk hälsa för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna bestod av gymnasielärare i åldrarna 28–62 undervisande på yrkespraktiska gymnasium i Kristianstad. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Det övergripande resultatet visade att Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö framförallt var beroende av en individanpassad lärandemiljö samt en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Resultatet bekräftade bilden av en ökande problematik gällande psykisk ohälsa bland unga med försämrade prestationer, resultat och frånvaro som följd. Resultatet belyser på så vis samspelet mellan lärande och hälsa. Konklusionen som drogs utifrån studiens resultat var att: Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö innefattade en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna bör vara präglat av inkludering, bekräftelse och lyhördhet. För att lärandemiljön enklare ska kunna bistå med dessa främjande faktorer behövs klasser med färre elever, mer stödresurser för elever med NPF samt en utökad kunskap för gymnasielärare kring NPF med fokus på praktiska redskap att tillämpa. / The introduction of the study gives an overall review of how mental ill health has become an increasingly common condition among children and young people. In addition, children and adolescents with neuropsychiatric disabilities (NPF) are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental ill health. Because children and young people spend a large amount of their time at school, it is important that the school is designed with opportunities to promote children and young people's health. The aim was therefore to: examine high school teachers' descriptions of opportunities for a health-promoting learning environment in relation to mental health for high school students with neuropsychiatric disabilities. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of focus group interviews. The focus groups consisted of high school teachers aged 28-62 teaching at vocational high schools in Kristianstad. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall results showed that opportunities for a health-promoting learning environment were primarily dependent on an individual-oriented learning environment and a relationship built on trust between teachers and students. The result confirmed the image of an increasing problem of mental ill health among young people, with lacking performances and absence from school as a consequence. Thus, the result illustrates the interaction between learning and health. The conclusion drawn from the study result was that: Possibilities for a health-promoting learning environment included a relationship built on trust between teachers and students. Teachers’ approach towards students should be characterized by inclusion, confirmation and sensitivity. In order for the learning environment to easier assist with these promotional factors, classes with fewer students, more support resources for students with NPF, and increased knowledge for high school teachers regarding the NPF-diagnoses are needed, focusing on practical tools to apply.

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

Within Swedish Secondary Schools, truancy has been an increasing concern over the last eleven years. A specific form of truancy is so called in-school truancy where the student is basically within the school corridors but to a lesser degree attends the lessons. Despite the well documented risks concerning for example employment, income and health and the vast literature demonstrating the importance of teacher experience to promote successful student outcomes, little attention has been given to both teacher experience of truancy and in-school truants in a Swedish context. This master thesis explores Swedish secondary teachers’ experience of working with in-school truants. Four secondary teachers working on an Introduction Program in Sweden were interviewed. The interviews were analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Through this analysis six comprehensive themes were constructed: Multifaceted Role- and Responsibility Description, Structure for Security and Consensus, Hope and Credence Embodied, Relationship building Obstacles and Value, Meaningful, Manageable and Rewarding Work and Solidarity as the Solution and Shield. Understanding of the results was deepened through theoretical connections to results that were particularly distinctive. Some of the issues discussed were theories related to work culture, collegial support, self-efficacy, roles, responsibility, relationship building and teacher-student relationships. The results show that the teachers who participated experience their work with this group of students as one with extra demands. Despite extra demands, neither an excess of demands nor unmanageability were experienced. Rather a conviction was evident regarding the possibility to influence these students despite their form of truancy as well as a feeling of purposeful work. This was something which partly distinguished the findings from previous literature found on the subject. The teachers' experiences further suggest that colleagues and work culture constitute important aspects of the work experience. It is also evident that the teachers involved in this study work within a dynamic field where the teacher needs to balance and continuously reflect upon their way of working. Finally, from the teachers’ perspective, in-school truancy was not considered the most problematic or relevant to distinguish from other sorts of truancy. / Inom svenska gymnasieskolor har ogiltig frånvaro blivit ett allt större bekymmer under de senaste elva åren. En specifik form av frånvaro är så kallad in-school truancy (på svenska korridorselever) där eleven i stor utsträckning befinner sig i skolans område men i låg utsträckning går på undervisningen. Trots väl dokumenterade risker avseende bland annat anställning, inkomst och hälsa och den utbredda litteraturen som finns på betydelsen av lärares upplevelse för gynnsamma elev utfall har både lärares upplevelser av frånvaro samt korridorselever fått sparsamt med uppmärksamhet i en svensk kontext. I föreliggande studie undersöktes gymnasielärares upplevelser av att arbeta med korridorselever. Fyra gymnasielärare på ett Introduktionsprogram i Sverige intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Av resultatet konstruerades sex övergripande teman: Mångfacetterad roll- och ansvarsbeskrivning, Struktur för trygghet och samsyn, Hopp och tilltro förkroppsligat, Relationsbyggandets hinder och värde, Det meningsfulla, hanterbara och givande arbetet och Gemenskapen som lösning och sköld. Förståelsen av resultatet fördjupades genom att diskuteras i förhållande till studier, däribland har teorier kopplade till arbetskultur, kollegial stöttning, self-efficacy, roller, ansvar, relationsskapande och lärar-elevrelationer lyfts. Resultatet visar att de lärare som deltagit upplever sitt arbete med elevgruppen som ett arbete med extra krav. Trots ökade krav finns inte upplevelsen av överkrav eller ohanterbarhet. Snarare fanns en övertygelse om möjligheten att påverka dessa elever oavsett frånvaro samt känslan av att ha ett meningsfullt arbete. Detta var något som till viss del skiljer resultatet från tidigare litteratur på ämnet. Lärarnas upplevelser antyder vidare att kollegor och arbetskulturen utgör viktiga aspekter av arbetsupplevelsen. Det framkommer även att lärarna i studien arbetar i ett spänningsladdat fält där läraren behöver balansera och kontinuerligt reflektera kring sitt eget arbetssätt. Slutligen, enligt de intervjuade lärarnas upplevelser, framkommer korridorseleverna inte som mer problematiskt eller meningsfullt att skilja på från andra typer av frånvaro.