Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrån det konstruera en kursplan för nämnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lärares arbete på yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers på samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lärare på hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgångspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lärarna att det är svårt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att få tid till att samarbeta med andra lärare. De upplevde det också som att eleverna har svårt att på de praktiska lektionerna praktisera det de lärt sig i teorin. Vi har i enlighet med lärarnas uppfattningar konstruerat en kursplan som underlättar lärarnas undervisning och ger eleverna större möjligheter att koppla ihop teori med praktik.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller ADHD, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan ha stor inverkan på elevers skolgång. Den svenska skolans kompensatoriska uppdrag syftar dock till att bland annat minska diagnosernas påverkan på elevers skolgång med hjälp av olika stödinsatser så att elever ska kunna ta till sig utbildningen på bästa sätt. Detta kan ske på olika vis, men en faktor är de anpassningar som görs av lärare i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar gymnasielärare har erfarenhet av att använda i sin undervisning i relation till ADHD, samt deras attityd till detta arbete. Data samlades in via inspelade semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och analyserades med reflexiv tematisk analys. Samtliga moment genomfördes av båda författarna. I analysen framkom det att lärare genomför anpassningar som vi delade in i två huvudteman:individanpassningar och klassövergripande anpassningar. Detta beroende på om anpassningen endast var till nytta för individen eller om hela klassen kunde dra nytta av anpassningen. Det uppmärksammades även att lärarnas attityder formas av deras olika infallsvinklar och upplevelser till arbetet med anpassningar för elever med diagnoser som ADHD. Några av slutsatserna som framkom i studien är bland annat att gymnasielärare har erfarenhet av attanvända sig av en rad olika anpassningar, både för specifika individer men även anpassningar som gynnar hela klassen. Lärarnas attityd till arbetet med anpassningar är både komplext och varierande i relation till deras upplevelser och infallsvinklar till anpassningar.

Ett gemensamt ämnesspråk mellan lärare och elev är en förutsättning för att kunna samtala med ämnesspecifika ord, begrepp och termer inom ett visst område. Svenskämnets specifika språk ligger till grund för undervisnings- och bedömningspraktiker. Tidigare forskning visar att ett gemensamt språk mellan lärare och elever ger meningsfullhet som i vidare utsträckning gynnar lärandet. För att undersöka lärares attityder till ämnesspråk används en kvalitativ metod genom intervjuer med tre gymnasielärare i kursen Svenska 3. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om och attityder till ämnesspråk samt hur de säger att de implementerar ämnesspråk i svenskämnet. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam inställning till ämnesspråk, men implementerar ämnesspråk på olika sätt. Ämnesspråket får olika utfall i de olika klassrummen hos respektive lärare beroende på elevgrupp och vilka förväntningar lärarna har på eleverna.

Studien ämnar undersöka hur genus visualiseras i samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet. Med utgångspunkt i diskursanalysens fokus på språkets makt, kan studien ge en indikation för lärare hur det möjliggör eller begränsar elevers lärande om för en samhällskunskap politisk central fråga om makt, i detta fall, könsmakt. Hur detta visualiseras kan få konsekvenser i undervisningen och för elevers aktiva samhällsdeltagande. Studien undersöker läroböckerna Reflex 123 samt Arena 123, som båda är publicerade av bokförlaget Gleerups och är ämnade till samhällskunskapskurser på gymnasieskolan. De undersökta ämnesområdena är demokrati/diktatur, arbetsmarknad samt internationellt samarbete. De teoretiska utgångspunkterna som använts är bland annat Hirdmans genusteori. Resultaten visar att jämställdhetsaspekter finns med i alla kapitel i båda läroböckerna, men i varierande utsträckning. Generellt finns det en stark överrepresentation av manliga namn i båda läroböckerna. I ämnesområdet arbetsmarknad lyfter Reflex 123 fram ett genus- och jämställdhetsperspektiv, medan Arena 123 i motsvarande ämnesområde synliggör genus i låg utsträckning. Internationella samarbeten görs främst till en manlig sfär i båda läroböckerna, där kvinnor synliggörs i en låg grad. Föreställningar om kvinnan som hålls isär från makt kan sägas reproduceras i båda kapitlen, vilket är ett anmärkningsvärt resultat. Det bör således komplettera smed annat material i undervisningen för att belysa att den internationella arenan är en arena för alla människor.

I denna forskningskonsumtionsuppsats genomfördes en litteraturstudie som är ett första examensarbete på 15 högskolepoäng med en utgångspunkt ifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys har genomförts. Uppsatsen handlar om huruvida elevers motivation påverkar deras akademiska prestationer i gymnasieskolan med inriktning på de naturvetenskapliga ämnena samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Tidigare studier ifrån PISA och TIMSS indikerar att elevers prestationer inom matematik och naturorienterande ämnen (NO-ämnena) har haft en negativ trend sedan början av 2000-talet, vilket riskerar att påverka Sveriges långa tradition att ha välutbildade människor inom ämnena då intresset för både naturvetenskap och matematik har kraftigt reducerats. Dessutom kan denna negativa trend påverka den nationella ekonomin i Sverige. Forskningen som har granskat har hittat tydliga samband mellan prestation och motivation hos elever i de naturvetenskapliga ämnena. Medan vissa artiklar bekräftar detta samband i gymnasieåldrarna är flera av artiklarna i denna uppsats avsedda för elever i lägre åldrar vilket går att argumentera att vara problematiskt att tillämpa i gymnasieåldern. Dock bör detta inte vara något problem då forskningen tyder på att sambandet mellan motivation och prestation är tydligt även på gymnasial nivå och anledningen till att artiklar i andra åldrar har valts är på grund av att det finns begränsad forskning i högre åldrar. Detta leder till att syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar gymnasieelevers motivation i de naturvetenskapliga ämnena och motivationens koppling till prestation, genom att analysera tidigare forskning inom forskningsfältet. Analysen visar att det tydligt finns en korrelation mellan akademisk prestation och motivation där två artiklar hänvisar en koppling att motivation ökar den akademiska prestationen samt att det finns flertal faktorer som påverkar elevers motivation gentemot de naturvetenskapliga ämnena. Några av dessa faktorer är föräldrarnas uppfostransstil till sina barn vilket ska präglas av värme och struktur, lärarens ledarstil som ska uppfylla vägledande, stödjande, deltagande och prestationsorientering, undervisningsmetoder, elevens egna intressen och skolans miljö. Frågebaserat lärande är en undervisningsmetod som har stark positiv korrelation med både motivation och akademisk prestation i denna analys. Fördelar som denna undervisningsmetod enligt flera artiklar är att elever lär sig mer, starkare samband mellan orsak och verkan, bättre kvalité i självstudier, bättre kritiskt tänkande, bättre utveckling inom kreativt tänkande, bättre målorientering, högre tillfredställelse vid lösta problem och högre motivation hos elever.

Hållbar utveckling har gått från att ligga i bakgrunden av geografiundervisningen på gymnasiet till att bli en av de viktigare delarna av undervisningen. Inom detta ämne finns tre dimensioner, den ekologiska, ekonomiska och sociala, och det finns utmaningar för både lärare och elever i undervisningen kopplat till dessa. Syftet med arbetet är därför att genom en forskningsöversikt analysera vilka utmaningar som finns med dessa tre dimensioner inom hållbar utveckling i gymnasieskolans geografiundervisning utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Analysen i denna uppsats visar att hållbar utveckling är komplext för elever, och de behöver stöttning av lärare för att förstå hur de tre dimensionerna hänger ihop. Den pekar också på att elever till stor del har en negativ framtidssyn, vilket kan leda till minskat engagemang i hållbarhetsfrågor. De kan också drabbas av kognitiv dissonans i sin vardagskonsumtion. Från ett lärarperspektiv visar analysen att lärare tenderar att lyfta fram de tre dimensionerna på ett obalanserat sätt. Den påvisar också att lärare bör förbereda elever för framtidens arbetsmarknad genom att bedriva undervisning som följer samhällsutvecklingen. Samt vara beredda att möta elevers negativa känslor i mötet med hållbar utveckling, som i sin tur kan påverka inlärningen negativt. Slutsatserna som dragits utifrån analysen är att ansvaret för en lyckad undervisning vilar på läraren och det behöver finnas en ödmjukhet i hur ämnet angrips eftersom det är ett relativt nytt och komplext arbetsområde. Geografilärare kan ta inspiration från denna uppsats genom att utvärdera sig själva och hur de använder de tre dimensionerna av hållbar utveckling i geografiundervisningen på gymnasiet.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda iundervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blirdetta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll,instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinnapå att samarbeta och dela material mellan sig.I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar frammaterial till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinderdet finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor.Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser någrahinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiskahinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbetamed. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, attdela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

I studien har rektorer, lärare i engelska och elever på en gymnasieskola blivit intervjuade med utgångspunkt i arbetet med det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen engelska 5. Rektorerna och lärarna har beskrivit hur de ser på arbetet med styrdokumenten, ansvaret och betydelsen för eleverna. Eleverna har beskrivit hur de uppfattat arbetet, sin egen insats och vikten av detsamma för deras resultat. Studiens syfte var att synliggöra hur rektorer och gymnasielärare beskriver sitt arbete med att förmedla innehållet i det centrala innehållet och kunskapskraven för engelska 5 och hur elever tolkar och förstår innebörden av dessa, deras användning och betydelse. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och dessa har analyserats från ett fenomenografisk perspektiv för att uppdaga hur individerna förstått uppdraget. I analysen framställdes översikter av de olika grupperna vilka belyste både likheter och olikheter mellan individerna i gruppen. Rektorerna lyfte fram betydelsen av detta arbete för elevernas kunskapsutveckling och för elevinflytande men förlitade sig helt på lärares profession vad gäller genomförandet. Trots att lärarna kämpade med att förklara innehållet och begreppen i kunskapskraven för eleverna kunde de alla se nyttan av dessa för kunskapsutveckling. Eleverna förstod dock inte alltid betydelsen eller hur de kunde dra nytta av dessa. Eleverna kände till begreppen i kunskapskraven och deras innebörd i varierande grad men de hade inte förståelse för deras betydelse för den egna kunskapsutvecklingen i kursen. Sammanfattningsvis visar resultatet att trots att lärarna är medvetna om svårigheterna med att arbeta med styrdokumenten finns det fortfarande en diskrepans mellan lärares försök att förmedla innehållet och begreppen och elevernas förståelse av hur detta kan appliceras på deras eget lärande. Rektorerna tycktes inte se någon anledning att träda emellan och stötta lärarna. Sammanfattningsvis är det väsentligt att poängtera vikten av att lärare ges möjligheter till samarbete för att utveckla detta arbete och därmed höja kvaliteten på undervisningen. / In this study Heads, English teachers and pupils, at an upper secondary school, have been interviewed regarding how the syllabus in English 5 is taught, made comprehensible, perceived and its use and importance for student performance. The main purpose of this study was to highlight how heads and upper secondary school teachers understand the task of communicating the core content and the knowledge requirements for English 5 and how the pupils interpret and understand the meaning, use and significance of this activity. Semi-structured interviews were conducted, and the transcripts were analysed from a phenomenographic perspective to reveal how both individuals understood the task. In the analysis, group overviews of Heads, teachers and pupils were presented, highlighting commonalties as well as differences between members of the group. The Heads emphasised the implications of this work for learning as well as the importance regarding pupils’ participation in decision-making. The Heads rely solely on teachers’ professionalism. Even though the teachers struggle to make the wording of the assessment criteria clear to the pupils, they all recognised its usefulness for learning. The pupils clearly did not always apprehend its meaning or use. The pupils had a general sense of what the expressions used for the knowledge requirements meant, although there was considerable variation. They were not aware of the full potential of using the criteria to support their progress and the outcome their studies. The study concludes that although the teachers are aware of the difficulties with teaching the content and meaning of the syllabus there is still a discrepancy between the teachers’ attempts to communicate and the pupils’ comprehension of how that knowledge could be able applied to their own learning. Heads do not appear to see a need to intervene or support teachers. The study concludes by arguing that teachers need the opportunities to collaborate in order to advance this work and thus further the quality of their teaching.

<p>Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen<strong> </strong>på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten <em>Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap</em> som Björn Falkevall skrev 1995<em>.</em> Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana.</p><p>Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.</p>