Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar. Mottagningarna har olika erfarenheter av att jobba med hbtq-frågor. Båda är belägna i samma mellanstora stad i Sverige. Alla informanter var över 18 år och hade minst tio års arbetslivserfarenhet inom vårdyrket. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier: utveckling, likabehandling, normativitet och kultur på arbetsplatsen. Det framkom att mottagningen som hade längre erfarenhet hade ett öppet och tillåtande klimat på sin arbetsplats. Detta gjorde att personalen kunde skapa en trygg plats för både sina patienter och sina kollegor. Informanterna belyste även att det är viktigt med en icke-heteronormativ inställning och ett neutralt språk. Personalen som hade genomgått hbt-certifiering uppfattade att behovet och viljan av mer kunskap fanns och att även uppföljning av certifieringen hade behövts. Det framkom under intervjuerna att flera informanter kände en rädsla över att säga fel eller göra bort sig. Slutsats: Att sträva efter att jobba med ett neutralt språk och en icke-heteronormativ inställning var viktigt. Det var också av största betydelse att ha ett tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen, både för patienters och för personalens skull. Genomgående i hela studien var också att det finns stort behov av utbildning inom hbtq-frågor inom alla yrkes-grupper inom hälso- och sjukvård. / Aim: The purpose of this study was to determine which experiences and perceptions health professional have of working with lgbt-issues. Background: In Sweden we have come a long way with the observance of equality and anti-discrimination work, but there are studies showing that there are people among the lgbt-community still feel mistreated and violated in health care. Therefore, the authors of this study feel that it is important to shed light on this problem. Method: A qualitative method with interviews was chosen and was conducted in two primary healthcare centers. The centers had different experiences of working with lgbt-issues. Both centers are located in the same medium-sized town in Sweden. All respondents were over 18 years old and had at least ten years of work experience in the health care profession. Qualitative content analysis was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in four categories: development, equal rights, normativity and culture at the workplace. It was showed that the center with longer experience had an open and allowed climate in their workplace. This made it possible for the staff to create a safe place for both their patients and their colleagues. The informants also highlighted that it is important to have a non-heteronormative attitude and a neutral language. The staff that had undergone lgbt-certification perceived that the need and desire for more knowledge existed and the need of a follow-up of the certification was needed. During the interviews several informants talked about fear of saying the wrong thing or making a fool of themselves. Conclusion: To strive to work with a neutral language and a non-heteronormative attitude is important. It is also essential to have a permissive and open environment in the workplace, both for patients and staff's sake. Throughout this study was that there is great need for training in lgbt issues in all professional groups in healthcare

Bakgrund: HBTQ+-personer utsätts för diskriminering, våld och utstötning. Även om det strävas efter lika vård för alla och trots framsteg i lagstiftning och medvetenhet, möter HBTQ+-personer fortfarande barriärer som kan leda till fördröjning, undvikande och/eller vägran att söka vård. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där totalt tio vetenskapliga artiklar inkluderades enligt fördefinierade urvalskriterier och bedömningar. Resultat: Tre huvudkategorier kunde identifieras som barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer: diskriminering, sociodemografiska faktorer och övriga faktorer. I avsnittet om diskriminering framhölls det i överväldigande majoritet att sexualitet/könsidentitet och/eller stigma var orsaker till att HBTQ+-personer fördröjde, undvek, och/eller vägrade att söka vård. Ras/etnicitet påvisades som den mest framträdande sociodemografiska faktor. Dessutom förstärktes hälsovårdsbarriärerna för HBTQ+-personer av övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt förekomsten av våld och/eller sexuella trakasserier. Konklusion: Denna systematiska litteraturstudie kan ses som ett bidrag till förståelse av barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Diskriminering baserat på sexualitet/könsidentitet och/eller stigma är en huvudorsak till dessa barriärer. Ras/etnicitet är en framträdande sociodemografiska faktor och övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt våld och/eller sexuella trakasserier, utgör ytterligare barriärer för HBTQ+-personer när de söker vård. Behovet av riktade utbildningsprogram för vårdpersonal och politiska insatser framhålls. Det är viktigt med fortsatt forskning och genomförande av åtgärder för att uppnå en mer rättvis vård där alla har likvärdig tillgång. / Background: LGBTQ+ individuals are subjected to discrimination, violence, and exclusion. Even though there is a strive for equal healthcare for all and despite advancements in legislation and awareness, LGBTQ+ individuals still encounter barriers that can lead to delays, avoidance, and/or refusal to seek healthcare.  Aim: The aim of this systematic literature review was to compile the barriers faced by LGBTQ+ individuals seeking healthcare.  Methods: A systematic literature review was conducted, where a total of ten scientific articles were included based on predefined selection criteria and evaluations. Results: Three main categories could be identified as barriers to healthcare seeking among LGBTQ+ individuals: discrimination, sociodemographic factors, and other factors. In the section on discrimination, it was overwhelmingly highlighted that sexuality/gender identity and/or stigma were reasons why LGBTQ+ individuals delayed, avoided, and/or refused to seek healthcare. Race/ethnicity was demonstrated as the most prominent sociodemographic factor. Additionally, healthcare barriers for LGBTQ+ individuals were reinforced by other factors such as societal factors and the occurrence of violence and/or sexual harassment. Conclusion: This systematic literature review can be seen as a contribution to understanding barriers to healthcare-seeking among LGBTQ+ individuals. Discrimination based on sexuality/gender identity and/or stigma is a major cause of these barriers. Race/ethnicity is a prominent sociodemographic factor, and other factors such as societal factors and violence and/or sexual harassment constitute additional barriers for LGBTQ+ individuals when seeking healthcare. The need for targeted educational programs for healthcare professionals and policy interventions is emphasized. Continued research and implementation of measures are important to achieve more equitable healthcare where everyone has equal access.

En kvalitativ studie har genomförts för att undersöka hur HBTQ+ personer upplever attityder och insatser inom polismyndigheten angående HBTQ+ relaterade frågor. Studien syftar till att förstå hur dessa utmaningar reflekteras och hanteras inom polismyndigheten. Genom att studera detta från tre olika perspektiv, det organisatoriska, kollegiala och det personliga perspektivet, har vi genomfört 6 semistrukturerade intervjuer med förhoppningen att få svar på följande frågeställningar:  -  “Vilka faktorer påverkar queerpolisers känslor av att känna sig inkluderade eller eventuellt exkluderade inom polismyndigheten?” -  “Vilka sociala strategier används av queerpersoner vid tillfällen av exkludering kopplat till arbetsmiljön inom Polismyndigheten?”  Genom att ta del av polisernas berättelser och upplevelser har vi fått en insikt i vilka faktorer som påverkar queerpolisers känslor av inkludering och exkludering samt hur de hanterar dessa. Resultatet visar att queerpoliser till stor del känner sig inkluderande på arbetet. Insamlat material visar däremot att resultatet är mer komplext. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter belyser att det krävs en viss anpassning till organisationens normer för att bli socialt accepterad i gruppen. Samtidigt beskriver majoriteten av intervjupersonerna att de känner sig inkluderade och inte har några känslor av exkludering vilket kan tyda på viss särkoppling. Känslor av exkludering visade sig komma från skämt och specifik jargong mellan kollegor inom polismyndigheten. Konsekvensen av detta har visat sig resultera i att intervjudeltagarna utvecklat sociala strategier såsom att tona ner sina åsikter inom HBTQ+ relaterade frågor samt att kartlägga vilka kollegor som uttrycker sig provocerande för att undvika eventuell exkludering.

The aim of this paper is to answer the questions ”What opinions do LGBT-youth have about libraries?” and ”What are LGBT-youths thoughts on the treatment they get at libraries?”. The theories that are used are the queer theory and norm criticism. The method that is used is interviews with LGBT-youth. The study shows that there is very little LGBT-themed media in libraries, especially media about less wellknown identities. It also shows that the treatment LGBT-youth gets at libraries generally is neutral. The concept of a seperate place in the library to keep the LGBT-themed media is debated between the people that were interviewed. Some think it is a good idea, this way the media would be easier to be found. Some think it is a bad idea because that puts younger LGBT-kids in a spotlight that they may not be ready for. Something that can help with this, and is also discussed, is a LGBTqualification libraries can get from RSFL, even if this also has both good and bad qualities.

Under 2010-talet har det rapporterats om en ökning och förändring i Stockholms nattliv, samtidigt som lokaltidningar skrivit om enskilda nedstängningar av HBTQ+klubbar. Vi ser därmed ett behov av att samla kunskap och skildra erfarenheter som är situerade i Stockholms HBTQ+nattliv, då vi anar att olika delar av nattlivet existerar på olika villkor och har olika förutsättningar för att etableras och fortleva. Syftet med denna studie är att undersöka hur HBTQ+nattlivet i Stockholm utvecklats under 2010-talet, genom att utforska HBTQ+nattplatsers roller, förutsättningar och samla levda erfarenheter från personer som är medskapare i Stockholms HBTQ+ nattliv: Nattlivsarrangörer, HBTQ+ personer och Stockholms stad. För att värna den mångfald av upplevelser som ryms inom HBTQ+nattlivet anammar vi en explorativ ansats till medskaparnas perspektiv som samlats genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkät. För att situera de erfarenheter som upplevts i HBTQ+nattlivet har vi även, utifrån klubbguider och samtal, inventerat de HBTQ+nattplatser som funnits i Stockholm under 2010-talet. Denna inventering presenteras i en serie ‘röriga’ kartor som skildrar HBTQ+nattlivets olika sätt att organiseras och dess geografiska utbredning. Centrala begrepp i studien är kodade rum och emotionella geografier samt förståelsen för hur upplevelser av att röra sig i staden samspelar med stadens materialitet och producerar normer och kroppsligt situerad kunskap. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i tre nivåer: nattklubben, kvarteret och staden. Resultatet illustrerar att HBTQ+nattlivet är en viktig frizon i stadens mer riskfyllda, heteronormativt präglade geografi och ett tryggt rum för HBTQ+personer för identitetsutforskning, queera kulturuttryck, självacceptans och för att knyta värdefulla sociala kontakter. I gränslandet mellan klubben och staden uppstår konflikter och friktion mellan kvarterets boende och klubbens arrangörer och besökare, och att arrangera klubb präglas av en konstant kamp att få synas och höras i kvarteret. Studien visar att olika grupper inom HBTQ+spektrat har olika förutsättningar att ta plats i staden, där gay-identifierande män är mest framträdande i det permanenta HBTQ+nattlivet, och lesbiska och queeridentifierande publiker främst skapar rum i nattlivet i form av oregelbundet återkommande klubbevent. Resultatet indikerar vidare att HBTQ+identifierande POCs har varit minst representerade i HBTQ+nattlivet under 2010-talet. Konflikter kring klubbens ljudnivåer, tillsammans med höga hyresnivåer, är de mest framträdande utmaningarna som HBTQ+nattlivsarrangörer erfarer. Det har lett till en minskning i antal HBTQ+nattplatser, omlokalisering från den centrala innerstaden och en ökning av mer efemära nattplatser under den studerade tidsperioden. Viktiga sociala mötesplatser har gått förlorade och HBTQ+personers möjlighet att kollektivt ta plats i staden har avsevärt påverkats. Steg har tagits från kommunens sida i maj 2021 att lyfta nattlivet i stort i stadens planering. Den här studien visar att HBTQ+nattlivsarrangörer är i behov av riktat stöd och erkännande från kommunen av den viktiga sociala infrastruktur som HBTQ+nattlivet utgör, för att säkerställa dessa platsers överlevnad och stadens status som HBTQ+vänlig. / During the 2010s, there have been reports of changes in Stockholm’s nightlife, as well as of closures of LGBTQ+ clubs. We thus see a need to gather knowledge and highlight experiences that are situated in Stockholm’s LGBTQ+ nightlife, as we suspect that different parts of the nightlife exist on different terms and have different conditions for establishment and survival. The purpose of this study is to investigate the development of the LGBTQ+ nightlife in Stockholm between 2010 and the beginning of 2020 and to explore the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife through experiences of people who are co-creators of Stockholm’s LGBTQ+ nightlife. In ‘co-creators’ we include LGBTQ+ nightlife organizers, LGBTQ+ nightlife participants as well as planning representatives and policymakers in Stockholm municipality. To safeguard the diversity of experiences that can be found within the LGBTQ+ nightlife, we adopt an exploratory approach to the co-creators’ perspectives, that are gathered through qualitative interviews and a qualitative questionnaire. In order to situate the experiences in the LGBTQ+ nightlife of Stockholm during the 2010s, we also make an inventory of the LGBTQ+ night-time spaces that have existed in the city during this period. The inventory is presented as a series of ‘messy’ maps that embrace the heterogeneous character of the different ways Stockholm’s LGBTQ+ nightlife is organized. Central concepts in this study are coded spaces and emotional geographies, and the understanding of how experiences of moving through the city interact with the city’s materiality and produce norms and bodily situated knowledge. The empirical material is analyzed on the basis of three scales: the nightclub, the neighborhood and the city. The results illustrate that LGBTQ+ night-time spaces are important safe(r) spaces for LGBTQ+ people in an otherwise heterosexualized city. They are spaces for exploring queer identities and culture, cultivating self-acceptance and making valuable social contacts. In the borderland between the club and the city, conflicts and friction arise between the neighborhood’s residents and the club’s organizers and visitors, which hinders the LGBTQ+ nightlife to be seen and heard in the neighborhood. The study shows that different social groups within the LGBTQ+ community have different conditions for taking up space in the city, where gay-identifying men are the most prominent group in the permanent LGBTQ+ nightlife, and queer and lesbian identifying groups mainly create night-time spaces through irregular pop-up events. The empirical material further indicates that queer POC publics are the least represented within Stockholm’s LGBTQ+ nightlife during the 2010s. Conflicts surrounding noise pollution, along with rent increases, are the main obstacles facing all types of LGBTQ+ night-time spaces in Stockholm, which have led to a reduction in numbers, an increased relocalization to peripheral urban areas, and the adoption of more ephemeral forms of nightlife organization. Important social infrastructure has been significantly affected and the presence of LGBTQ+ nightlife in Stockholm has been reduced. Steps have been taken by Stockholm municipality as of May 2021 to promote the city’s nightlife in general. This study shows that LGBTQ+ night-time venues are in need of direct support and municipal recognition of the provision of safe spaces that they constitute, in order for Stockholm’s LGBTQ+ nightlife to survive and to maintain the city’s status as progressive and LGBTQ+ friendly.

LGBTQ+-youth under the age of 18 is a vulnerable group with few accessible meeting-places. We wanted to examine the library’s role in facilitating a meeting-place for this group, through qualitative interviews with various library personnel. The in-terviews were analyzed using Braun & Clarkes (2006) process for thematic analysis. Audunson’s definition of the library as a low-intensity meeting place was used as basis for our understanding of the function of the public library. The result indicated that the library personnel focused more on creating safe spaces for LGBTQ+ youth, rather than a meeting place specifically. We identified four themes used to create these spaces: knowledge about the group and their needs, activities aimed at the group, an ability to establish social connections with the individual people and a clearly visible position in favor of LGBTQ+-rights.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur unga transpersoner upplever bemötandet vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. Transpersoner har upplevt att personal brister i sitt bemötande mot dem, särskilt i vården och även i verksamheter som har genomgått en hbtq-certifiering. Tidigare forskning, både nationellt och internationellt, har visat på att transpersoner har upplevt diskriminering och ifrågasättande i kontakt med vården och andra verksamheter inom socialt arbete. Dessutom har personal inte haft kunskap i hbtq-frågor och i vissa fall har transpersonerna själva behövt undervisa dem. Det här bristande bemötandet har lett till att transpersoner har förlorat förtroendet till vården och vågar därför inte söka hjälp. Dessa studier har även visat exempel på transpersoner som upplevt ett bra bemötande av personal som respekterat och accepterat deras könsidentitet. Det här är en kvalitativ studie som genomförts via semistrukturerade intervjuer per telefon med sex personer som identifierar sig som transpersoner, men har olika definitioner av sin könsidentitet. De har varit i kontakt med en hbtq-certifierad eller hbtq-diplomerad ungdomsmottagning nyligen eller flera år innan den här studien genomfördes. Den här studien har gjorts med induktiv metod då en teori har valts ut utifrån datamaterialet. Den teorin som har valts ut är erkännandeteorin, som handlar om att bli erkänd för sin identitet eller att bli moralisk kränkt. Slutsatsen är att unga transpersoner har olika upplevelser av bemötande vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. De flesta har fått ett bra bemötande då personal har visat omtanke, respekt, acceptans och förståelse för transpersoners könsidentitet. Några av dem har även upplevt brister i bemötandet då personal har antagit deras kön, felkönat och ifrågasatt. Viss personal har saknat kunskap i transfrågor men några få av dem har ändå behandlat unga transpersoner med respekt. Det verkar som att unga transpersoner anser att det är viktigast att personal behandlar dem med respekt, det vill säga deras värderingar är viktigare än kunskap. / The aim of this study is to increase knowledge about how young transgender people experience the treatment at youth guidance centers which have a lgbtq-certification. Because in Sweden transgender people have bad experience with the treatment from the staff, especially in health care centers such as the youth guidance center, and even at centers which have a lgbtq-certification. Previous research in, both Sweden and other countries, show that transgender people, in contact with the health care and other social work centers, have experienced discrimination, questioning and lack of knowledge which on these occasions they needed to teach the staff about lgbtq-issues. Because of this kind of bad treatment transgender people have lost trust in health care centers and don’t dare to seek help. These studies have even shown that other transgender people have experienced good treatment when the staff have respected them and accepted their gender identity. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews that have been made through the phone with six persons who identify as transgender but have different definitions about their gender identity. They have been in contact with youth guidance centers which have a lgbtq-certification one or several years before this study was done. This study has been made with inductive method where a theory has been chosen from the data. The theory which has been chosen is recognition, which is about when an individual’s identity is being recognized or morally hurt. The conclusion is that young transgender people have different experiences of treatment at the youth guidance centers. Many of them have experienced a good treatment where the staff have shown concern, respect, acceptance and understanding for their gender identity. Some of them have experienced bad treatment where the staff have presumed their gender, misgendering and questioning. Some staff have lack of knowledge in trans-issues but some of them have treated the young transgender people with respect. It seems that the most important thing for transgender people is that the staff treat them with respect, more based upon their values rather than their knowledge.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur transpersoner upplever stödet från sjukvården angående sin sexuella hälsa. Jag ville ta reda på om individerna blev erbjuden och/eller önskade stöd från sjukvården och hur det stödet skulle kunna se ut, samt hur det skulle kunna påverka den sexuella hälsan. Med hjälp av tio informanters skrivna narrativ som jag samlade in via en webbenkät beskrivs deras upplevelser. För att tolka och förstå informanternas berättelser tog jag hjälp av tidigare forskning på ämnet samt Judith Butlers teori om kön och genus och en queerfenomenologisk teori. Resultaten visade att ett hetero- och cis-normativt bemötande präglar vården på många håll samt att det finns en mycket stor okunskap kring denna målgrupp både inom vården men även inom tidigare forskning och det sociala arbetet. Det finns även en stor rädsla bland transpersonerna, en rädsla för hut de ska bli bemötta av vårdpersonal och som får konsekvenserna att de avstår från att söka vård vilket kan leda till en försämrad sexuell- och allmän hälsa. / The aim of this study was to examine how transgender people are experiencing the support from healthcare regarding their sexual health. I wanted to find out if the individuals got offered and/or wished to get support from the healthcare, and what kind of support that could be and how other could affect their sexual health. With the help from ten informants written narratives that I collected via a web survey their experiences are described. I took help from previous research of the subject as well as Judith Butler's theory about sex and gender and a queerphenomenological theory to interpret and understand the informants stories. The results showed that a hetero- and cis-normative treatment characterizes the healthcare from many sides and there is also a lot of ignorance around this population, both in the healthcare, previous research and the practical social work. Among the transgender people there is a great fear, a fear of how they will be treated by the healthcare staff, this comes with the consequences that they refrain from seeking care which can lead to an impaired sexual- and general health.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om svenskundervisning ur ett hbtq-perspektiv i fyra olika grundskolor, varav två är hbtq-certifierade, samt att dessutom närmare undersöka lärares kunskaper om och upplevelse av att arbeta med hbtq-perspektiv i svenskundervisning. Jag har studerat hur lärarna arbetade, vilka som representerades i läromedlen och i klassrumsmiljöerna, hur klassrummen var möblerade samt hur eleverna var grupperade. Fyra skolor, varav två genomgått RFSL:s hbtq-certifiering, ingår i undersökningen. Studien visar att det råder brist på kunskap om hbtq hos två av de fyra lärarna. Normkritiskt arbetssätt är inte något som praktiseras kontinuerligt förutom av en lärare som ibland hade inslag av normkritiskt arbete. Ingen av de fyra lärarna hade berört hbtq under sina lärarutbildningar. Slutsatsen av mitt arbete är att det krävs en kompetenshöjning när det gäller hbtq-relaterade frågor hos personal som jobbar i skolan. Att hbtq-certifiera verksamheten verkar inte ge bestående effekt; det krävs uppföljning och kontinuerligt arbete för att ändra på de starka normer som råder i samhället. Då styrdokumenten tydligt förespråkar en inkludering av alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder borde kraven på kompetenshöjning i ett normkritiskt arbetssätt komma via styrning uppifrån för att nå ett snabbare resultat. / The purpose of this article is to study four primary school teachers and how they work with LGBTQ-perspectives. Four schools, of which two are LGBTQ-certified by RFSL, are included in this study. The study reveals a lack of knowledge regarding LBTQ issues in three out of the four teachers. Norm critical practices are not continuously applied by the teachers in their work, with the exception of one who does apply them. None of the teachers had come in to contact with LGBTQ through their own education. The conclusion I have drawn from my work on this article is that an improvement of competence concerning LGBTQ related issues among personnel working in school environments is required. LGBTQ-certification does not seem to come with a lasting effect; follow-ups and continuous work are required to change the strong norms that are currently present in society. As Skolverket clearly advocates for the inclusion of all students, regardless of gender, cross-gender identity or expression, ethnic background, religion or other faith, disability, sexual orientation, or age, the requirements of competency improvement regarding the application of norm critical practices should come through guidance from above to assure quick results.

Syfte: Syftet var att beskriva och diskutera forskningen avseende partnervåld i samkönade relationer mellan män samt att undersöka faktorer som påverkade våldet, och analysera våldsutsatta mäns upplevelser av hjälpsökande. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt utifrån scoping-review metodik. Femton artiklar inkluderades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att forskningsfältet avseende våldsutsatta homo -och bisexuella män var framskridande. Fem teman identifierades; emotionellt våld, hjälpsökande, samhällsnormer och centrala begrepp, våldets processer, risk -och skyddsfaktorer. Emotionellt våld var vanligast, samhällsnormer såsom heteronormativitet och homofobi skapade stigma. Internaliserad homofobi och inlärda könsnormer skapade ytterligare hinder för män att ”komma ut” som homosexuella och som våldsoffer. Droger förekom, liksom andra riskfaktorer, såsom ålder och hiv-status. Slutsats: Genom tillämpande av ett systemteoretiskt perspektiv och nivåindelning, kunde växelverkan mellan olika faktorer belysas på ett sätt som klargjorde behovet av och betydelsen i tillämpandet av ett helhetsperspektiv i arbetet med våldsutsatta homo -och bisexuella män. / Purpose: The aim was to describe and discuss research about partner violence in same-sex relationships between men, together with exploring factors that influenced violence, and analyze the experiences of help-seeking. Method: a literature review was conducted based on scoping-review methodology. Fifteen articles were included and analyzed with content analysis. Results: Research on gay and bisexual men exposed to violence was progressing. Five themes were identified: emotional violence, help-seeking, societal norms and key concepts, processes of violence, risk -and protection factors. Emotional violence was most common, societal heteronormativity and homophobia created stigma. Internalized homophobia and gender norms created barriers for openness as gay and victim. Drugs, age, and HIV was mentioned as risk factors. Conclusion: Through a system theoretical perspective and level arrangement, interaction between factors could be highlighted in a way that clarified the need for and importance in the application of a holistic perspective in the violence preventive work.