I en tid då en världsomfattande pandemi lamslagit stora delar av samhället har även mångaföretag tvingats ställa om. Att minska smittspridningen av Covid-19 viruset mellan människorhar varit avgörande för att bekämpa pandemin innan ett vaccin kommit och social distanseringhar varit ordet på allas läppar under 2020. För att kunna uppnå detta har hundratals miljonermänniskor över hela världen tvingats ställa om till att arbeta hemifrån (BBC 2020). Detta harskapat stora utmaningar för många företag, både logistiskt och hur företagen skall jobba för attde anställda skall få en bra arbetsmiljö i hemmet.När sociala interaktioner med kollegorna försvinner och de anställda tvingats till hemarbete finnsdet även risk att de anställdas motivation påverkas. Företag i Sverige har aldrig tidigare skådatdenna typ omställning till hemarbete vilket gör att forskningen kring det är liten, och syftet meddenna studie är att genom intervjuer med ledande personer inom små till medelstora företag seom det under detta påtvingade hemarbete funnits motivationsbrist hos de anställda samt hurföretagsledningen har styrt de anställda för att såväl proaktivt som retroaktivt möta dettaproblem.Det som framkom är att flertalet av respondenterna i intervjuerna vittnar om att anställda i vissmån känner en motivationsbrist, men framförallt har alla respondenterna i studien på ett ellerannat sätt styrt de anställda för att motverka denna motivationsbrist. Vår samlade uppfattningefter att ha slutfört studien är att företagen har genomfört olika motivationshöjande åtgärderbaserat på de anställdas erfarenhet, kunskap och individuella förutsättningar.Flertalet av de respondenter som ingår i studien vittnar redan nu om att de kommer att övergå tillmer hemarbete även efter pandemin. Med denna studie kommer även andra företag i framtidenskall kunna styra sina anställda för att motverka motivationsbrist vid fortsatt hemarbete eller omom en liknande situation med påtvingat hemarbete uppstår igen.

Gender equality work has been and continues to be an ongoing topic not only in Sweden but also in other parts of the western world. Even though the topic about gender equality work has been going on for a long time, there are still various inequalities when it comes to the division of housework. The purpose of this study is to investigate how couples view and reason about the division of housework among the younger and older generation. By the younger generation we mean those between 25-35 years old and the older generation, between 50-70 years old. The questions at issue used in this thesis are: How do heterosexual couples reason about the division of responsibilities of homework? In which ways does it differ between the younger and older generations regarding the division of household chores? The theory used in analysing our results was the capital metaphors described by Pierre Bourdiue and Beverly Skeggs. Furthermore, we have used the qualitative method of research. We used qualitative interviews with semi-structured questions. This way we gave our participants more room to answer questions freely in their own way, but it also enabled us to ask some follow up questions in areas we wanted to understand more. The results show that couples divide housework in different ways. The central part in the division of responsibilities is that whoever is available or free is the one who is currently allowed to perform the task. Some divide housework according to skills, interest, or gender. Furthermore, the older generation gender-marks household chores to a greater extent than the younger generation. In the older generation, women tend to account for tasks that are seen traditionally feminine and men those that are masculine. In the younger generation, the division of household chores is more mixed. Where both accessibility and interest play a big role. Anyone who likes certain tasks may perform them, it does not necessarily have to link to a gender. / Jämställdhetsarbetet har varit och fortsätter att vara en pågående diskurs inte bara i Sverige utan också i övriga västvärlden. Även om jämställdhetsarbetet har pågått länge finns det fortfarande olika ojämlikheter när det gäller fördelningen av hushållsarbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur par ser på och resonerar kring fördelningen av hushållsarbete hos den yngre och äldre generationen. Med den yngre generationen menar vi de mellan 25–35 år och den äldre generationen, mellan 50–70 år. Frågorna som används i denna undersökning är: Hur resonerar heterosexuella par kring ansvarsuppdelning av hemarbetet? På vilka sätt skiljer det sig mellan den yngre och äldre generationen när det gäller uppdelningen av hushållssysslor? Teorin som används för att analysera vårt resultat var de kapitalmetaforer som redogörs av Pierre Bourdieu och Beverly Skeggs. Vidare har vi använt den kvalitativa forskningsmetoden där vi använde kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. På det här sättet gav vi våra deltagare mer utrymme att svara på frågor fritt på sitt eget sätt, men det gör det också möjligt för oss att ställa några uppföljningsfrågor inom områden vi vill förstå mer. Resultaten visar att par delar hushållsarbete på olika sätt. Den centrala delen i ansvarsfördelningen är att den som är tillgänglig eller fri är den som för närvarande får utföra uppgiften. Vissa par delar även upp hushållsarbetet efter färdigheter, intresse eller kön. Vidare könsmarkerar den äldre generationen hushållssysslor i större utsträckning än den yngre generationen. I den äldre generationen tenderar kvinnor att ta på sig hushållssysslor som ses som traditionellt kvinnliga och männen de manliga. I den yngre generationen är det mer blandat hur man delar upp hushållssysslorna. Där både tillgänglighet och intresse spelar en roll. Den som gillar vissa uppgifter får utföra dem, det behöver inte nödvändigtvis kopplas till ett kön.

Pandemin som utbröt 2020 i världen har resulterat i olika följder, varav en är att mängden distansarbete har ökat. Distansarbete kan bland annat ge möjlighet till ökad flexibilitet i livspusslet. Historiskt sett har kvinnor tagit större ansvar för det obetalda arbetet än män. Med det i bakgrund syftar denna studie till att undersöka om distansarbetet upplevs ha lett till en ökning av det obetalda arbetet, samt om det råder en könsskillnad i denna fråga. Tidigare forskning har gjorts inom området främst nationellt, vilket visar på skilda resultat. Därav finns en begränsad kunskap inom området, rörande en fråga som är högst aktuell i dagens samhälle. Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ studie, där respondenterna fick besvara en enkät med totalt 22 frågor (N=96). Resultatet visar att 11.4% av respondenterna upplever en ökning av hemmasysslor under pandemin, jämfört med innan. Det fanns ingen signifikant könsskillnad i detta. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka fler geografiska områden med större populationer. Vidare finns flera intressanta infallsvinklar som bör tas i beaktning till kommande forskning, såsom karriärmöjligheter och hälsoeffekter.

Syftet: Att undersöka läxornas konstruktion, på vilket sätt elever arbetar med dessa och slutligen hur dessa vidareutvecklas i klassrummet inom ämnet moderna språk. Fokus ligger på eleverna egna uppfattningar kring läxor och även om dessa nyttjas på ett sätt som bidrar till elevernas förutsättningar att lära sig ett av de moderna språken. Med en fenomenografisk utgångspunkt vill jag kunna beskriva variationer i hur eleverna uppfattar läxor i spanska, franska och tyska. Arbetet är en kvalitativ undersökning och bygger på intervjuer med elever i årkurs 9.  Resultat: Undersökningen visade inte bara hur eleverna arbetar med läxor i moderna språk, utan även pedagogernas arbetssätt kring dessa. Eleverna svar kunde ge  en inblick om deras tankar kring vad de tror är syftet med läxor, deras egen upplevelse med att arbeta med dessa och sedan uppföljningen i klassrummet tillsammans med lärare och klasskamrater.

Kontroll och styrning av anställda har varit och är ett centralt tillvägagångssätt inom arbete för att nå effektivitet och produktivitet. I takt med arbetets utveckling och förändring har styrning av anställda gått från en mer direkt kontroll till en alltmer indirekt sådan, där fokus är att påverka individens inre känslor för att i sin tur kunna kontrollera hen. En viktig komponent för att kunna använda verktyg för kontroll av anställda har varit att de är närvarande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur kontroll och styrning tar sig i uttryck när en organisations anställda går från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån till följd av Covid-19-pandemin. Studiens teoretiska utgångspunkt är normativ styrning genom identitetsreglering. Sju kvalitativa intervjuer med respondenter från ett familjeägt företag har genomförts, där två innehar en ledande position i företaget och resterande fem är medarbetare inom skilda avdelningar. Resultatet av studien visar att det har funnits en tydlig, genomarbetad normativ styrning på arbetsplatsen som i sin tur har präglat de anställda när de nu arbetar hemifrån. De anställda identifierar sig med företaget trots hemarbete vilket har möjliggjort att ledning fortsatt kunnat använda sig av identitetsreglerande styrning där tillit och tillhörighet gentemot familjeföretaget spelat stor roll. Hemarbetet har medfört vissa förändringar och utmaningar där resultatet visar att företaget idag använder sig av en kombination av direkt och indirekt styrning med hjälp av digitala tillvägagångssätt. / Control and management of employees has and is a central activity in organizations to achieve efficiency and productivity. In step with the development and change of work, control and management of employees has gone from a more direct control to an increasingly indirect control, where the focus is on influencing the individual's feelings in order to be able to control them. An important component for being able to use tools to control employees has then been that they are present at the workplace.The purpose of this study has been to investigate how control and governance is expressed in an organization, where a forced situation because of Covid-19 has led to staff being forced to switch from office work to working from home. The theoretical standing point of the study is normative control through identity regulation. Seven qualitative interviews with respondents from a family-owned company have been conducted, where two hold a leading position in the company and the remaining five are employees in different departments.The results of the study show that there was a clear, elaborate normative control in the workplace which in turn has characterized the employees when they now work from home.This has resulted in the employees identifying with the company despite working from home, which has made it possible for management to continue to be able to use identity-regulated management where trust and belonging plays a major role. Working from home has led to certain changes and challenges where the results show that the company today uses a combination of direct and indirect control with the help of digital approaches.

Denna studie undersöker kontorsanställdas upplevelser av distansarbete. Detta är gjort med en kvalitativ struktur och baseras på intervjuer. Syftet är att lyssna in åsikter på individnivå och representerar endast en avgränsad grupp där samtliga är kontorsarbetare från ett och sammaföretag. Företaget verkar inom energibranschen med kontor beläget i Uppsala. Genomgående resultat är att det finns många fördelar med att arbeta på distans samt att även de som väljer att arbeta på kontoret ser det som en förmån att kunna arbeta hemifrån om de skulle vilja det. Det framkommer även ett antal brister med att arbete på distans, dock är dessa få och kommer därför i skymundan för flera av de som deltagit i undersökningen. Största skälet att arbeta hemifrån är i denna undersökning flexibiliteten det medför och att det gynnar arbete som kräver djupare fokus, största skälet att arbeta på kontoret är däremot att tydligt skilja på arbete och privatliv samt att det är trevligt att träffa kollegor på kontoret.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

The aim of this study is to investigate the legislation the employer has for the employee’s whom’s workplace is from home instead of the office. The topic has been chosen because it is relevant to the present business environment after the covid-19 regulations. The purpose of the study is to investigate how employers are working with the work environment in practice via interviews. This was possible by using a legal analytical method through making a selection of five different employers whose employees worked from home during the pandemic and continuously had that possibility during the working hours after the recommendations were removed. By investigating and analyzing the legal regulation, the study wants to clarify the employer’s work environment responsibilities when working remotely from home. By using the legal dogmatic method the study has been able to achieve the purpose of the essay. Through investigating and analyzing laws, regulations, proportions, public inquiries, law suits, EU regulations, articles, literature and electronic materials and therefore making a clarification about the employer responsibilities. There are regulations that prevent the employer from fully accessing certain actions to maintain the work environment for the employee’s when working from home, such as an employee's home is a private place where the employer can not confine. The result showed that the employees and the employer need a functional collaboration with good communication among themselves is necessary for the working environment from home.

Introduktion: Studier har visat att arbete i hemmiljö har blivit vanligare, vilket i sin tur har ökat stillasittandet. Stillasittandet bidrar till muskuloskeletala besvär där korta pausprogram på arbetsplats har gett smärtlindrande effekter bland kontorsarbetare, men det är inte undersökt i hemmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av ett kort pausprogram med gummibandsträning, för att motverka muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra och långvarigt stillasittande vid arbete i hemmiljö. Metod: Deltagarna (n=20) rekryterades från Umeå Universitet och skulle ha arbetat hemifrån minst 3 dagar/vecka sedan december 2020. Interventionen varade i 3 veckor, med 2 x 2 min aktivitet per dag och medel- till högintensiv gummibandsträning för skulder- och axelmuskulatur. En enkät fylldes i innan start av intervention för att få bakgrundsinformation. En ny enkät fylldes i efter intervention där frågor gällande påverkan på arbete, kroppsbesvär och träningsinformation besvarades för att utvärdera genomförbarheten. Resultat: Majoriteten av deltagarna ansåg att det gick mycket lätt att följa träningsinstruktioner via video och mycket bra att utföra övningarna med gummiband i hemmiljö. Majoriteten skattade en positiv påverkan på arbetsdagen. I loggboken noterade 10 av 20 deltagare minst 1 träningspass som uteblivit på grund av stress och bortglömd träning. Antal deltagare med smärta minskade från 9 till 5. Övningarnas svårighetsgrad skattades mycket lågt, ansträngningsnivån medel och interventionens påverkan på stillasittande som stor. Konklusion: Pausprogrammet bedömdes vara genomförbar utifrån de satta kriterierna. Alla deltagare var positivt inställda till pausprogram efter intervention. Programmet kan fungera att utvärdera i en större skala, genom en kontrollerad studie.

Jämställdhet handlar enligt Jämställdhetsmyndigheten (2024) om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det centrala målet för Sveriges jämställdhetspolitik är dessutom att kvinnor och män ska ha lika rättigheter att forma sina egna liv och kunna påverka samhället i stort. För att kunna uppnå målet har regeringen satt upp sex delmål, varav ett innebär att det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska vara jämnt fördelat mellan män och kvinnor (SCB 2022, s 3). År 1993 undersökte Holmberg dynamiken mellan mäns överordning och kvinnors underordning bland unga, jämställda par i Sverige. Med Holmbergs studie i åtanke blev vi nyfikna att undersöka hur fördelningen av hemarbete hos par som bor tillsammans ser ut idag, drygt 30 år senare. Uppsatsens syfte är undersöka hur synen på och fördelningen av hemarbete i heterosexuella parförhållanden som delar hushåll har förändrats och om det finns någon skillnad av fördelningen av hemarbete i olika generationer. Även vad som vara manligt och kvinnligt bland de olika generationerna kommer att undersökas och om det har någon påverkan när det gäller fördelningen av hemarbete. Vi kommer också undersöka om hemarbetet har någon betydelse för balansen mellan privatliv och arbetsliv.  För att kunna besvara studiens frågeställningar redovisas begrepp som jämställdhet, normer, genus och generation under studiens teoretiska referensram. Kortfattat kan normer beskrivas som en accepterad standard alternativt ett beteende eller ett sätt att göra någonting på som de flesta människor kommit överens om är rätt (Cambridge Dictionary, 2024). Det kan alltså förklaras som det normala i samhället. Genus beskriver Johansson och Lalander (2018, s.65) som de förväntningar som finns kopplade till kön. Enligt författarna är genus socialt konstruerat och skapat genom interaktion mellan människor. I samband med redovisningen av genus presenterades även två olika genusteorier; habitus och genussystemet. Även begreppet Work-Life balance presenterades, vilket vi har valt att benämna som balansen mellan arbetsliv och privatliv. Även olika definitioner av begreppet generation har presenteras och den koppling som finns mellan ungdomsgenerationen och samhällsförändringar. Även Holmbergs studie från år 1993 presenteras mer ingående under detta kapitel.  Med hänsyn till studiens syfte och för att få en djupare förståelse valde vi att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer och dagböcker. Totalt genomfördes åtta användbara intervjuer med respondenter tillhörande olika generationer. Med hjälp av den teoretiska referensramen kunde vi sedan analysera och diskutera studiens resultat. Resultatet indikerar på att det fortfarande finns ett existerande genussystem mellan det manliga och kvinnliga könet som påverkar fördelningen av hemarbete. Resultatet visar även att fördelningen av hushållsarbete påverkas av individernas Work-life balance, inte minst hos studiens två äldre par och deras berättelse om hur det var under deras uppväxt och arbetsliv. Det är även tydligt att fördelningen av hemarbete varierar mellan generationerna, men främst kan vi dra slutsatsen att fördelningen skiljer sig över tid. Avslutningsvis har en diskussion förts angående resultaten av studien samt dess styrkor och svagheter. Diskussionen avslutas med att föreslå potentiella framtida forskningsområden.