Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

There is a wide acknowledgement that education is a strong contribution to economic growth. Knowledge is considered to have a boosting contribution to production which in turn pushes effectiveness and economic growth to a higher level. This puts knowledge and education in a larger context in society. Education is measured through human capital. Human capital has been considered as least as important as physical capital when making investment decisions. For this reason, it is of interest to study education in relation to economic growth. In this study, I found that there is a significant relationship between education and economic growth through a cross-study analysis. The study is based on data from 35 OECD countries between the period of 2010 and 2015. Although this, the study cannot assume a general conclusion and functions as a theoretical contribution to further studies within the field.

Tidigare forskning fokuserar mycket på könsaspekten inom bolagsstyrelser och det finns mycket litteratur skrivet inom det ämnet. Men omfattningen av forskning på andra aspekter såsom etnisk mångfald och humankapital i samma kontext är mindre. Studier som denna har gjorts i andra länder i både Europa, Asien och USA men ingen i svensk kontext. Därför är syftet med denna uppsats att förklara hur mångfald och humankapital inom bolagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen betingat av socialt kapital på den svenska marknaden. Detta görs med hjälp av teorier från företagsstyrning och finans. Studien antar en deduktiv ansats och använder kvantitativ analys. Resultaten visar att etnisk mångfald och humankapitalet inom bolagsstyrelser är variabler som påverkar den finansiella prestationen utan socialt kapital som betingande faktor. När det sociala kapitalet adderas som betingande faktor förändras resultaten till ålder, kön och etnisk mångfald inom bolagsstyrelser som har störst påverkan på den finansiella prestationen. Det teoretiska bidraget är en modell som visar att ålder, kön och etnisk mångfald med socialt kapital som modererande variabel har en direkt effekt på den finansiella prestationen. Denna relation kunde inte bevisas i användandet av socialt kapital som betingande faktor avseende humankapitalet.

Med denna kvalitativa studie har det vart som avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter till kompetensutveckling inom den kommunala vuxenutbildningen. Tre respondenter från varsin kommun med minst fem års arbetslivserfarenhet är kärnan i denna studie med en koppling till Humankapitalteorin. Deras egna erfarenheter har lyfts fram varpå det likaså har undersökts om respondenterna anser att prestationsförmågan påverkas utifrån den möjlighet till kompetensutveckling som finns och hur möjligheten till kompetensutveckling har förändrats under en fem års period. Resultatet visar på att de tre respondenterna hade varierande möjligheter och erfarenheter av kompetensutveckling och att det var för åtminstone en av respondenterna en möjlighet som har minskat under en period på fem år. Det gemensamma för respondenterna var att ingen känner sig påverkad i sin prestationsförmåga utifrån möjligheten till kompetensutveckling och en gemensam syn på kompetensutvecklingens värde. Den gemensamma synen var att p.g.a. ett föränderligt samhälle och utbildningssystem är det viktigt med kompetensutveckling för att känna sig säker i sin arbetsroll, men också för att kunna utföra det på bästa möjliga sätt. Vardagslärandet i form av problemlösning och samtal med elever var en stor bidragande faktor till respondenternas kompetensutveckling. Studien visar således på att respondenternas strävan efter att vara trygg och kunnig i sin arbetsroll är motivationen till att ständigt kompetensutveckla sig själv på olika vis i den mån man kan.

Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning, / Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson & Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om sådana mekanismer rentav kan användas för att utformaden framtida arbetsmarknaden. Vad är det som får unga i branscher utan krav på kompetens att studera och i vilken utsträckning avser de genom sin utbildning utökar sina möjligheter? Meden vald kvalitativ metodansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse. För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. De två teoretiska traditionerna som studien haft som ramverk är rationell valteori samt humankapitalteorin. Teorierna har sedan utgjort ett stöd för analysen av de sju semistrukturerade intervjuerna. Resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultaten visade bland annat på att respondenterna hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få av sin utbildningsinvestering och att det var en mekanism som fått dem att utbilda sig. Vi belägger också att en kunskapsmättnad på det tidigare arbete låg bakom beslutet att utbilda sig ocherövra ny kunskap. Resultaten visade också att kostnader i form av minskad inkomst eller i tid vägts in i utbildningsbeslutet men att fördelarna det till trots bedömt som större och fått individen att studera. Inte minst hängde utbildningsbeslutet ihop med individens preferenser och personliga mål, på ett sätt som möjliggör att utbildningsbeslut kan ses som rationellt handlande. Resultatet visade att respondenterna i varierande grad var riskundvikande och genom utbildning då ansåg sig utöka sina möjligheter för framtida arbete eller andra bredare utkomster.

Denna uppsats undersöker hur några svenska private equity bolag arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Tidigare studier har huvudsakligen gjorts på amerikanska och brittiska företag och det är därför av intresse att undersöka svenska private equity bolag. Utifrån litteraturgenomgången identifierades tre teoretiska koncept som betydande för private equity bolagens värdeskapande arbetet: mål, strategisk planering och humankapital. Dessa teoretiska koncept som användes för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att (1) målformulering är en styrande faktor såväl som utgångspunkten för det värdeskapande arbetet för PE-företagen. (2) Den strategiska planen skapas redan innan due diligence genomförs och att regelbundna avstämningar görs för att följa upp planen. (3) Företag använder styrtekniker som är en förutsättning för att implementera de operativa teknikerna. / In previous years, research has been conducted on private equity and the value creation investors carry out in their portfolio companies. Earlier studies have mainly been done on American and British companies, it is therefore of interest to investigate Swedish private equity companies. A research question was formulated as follows: How do Swedish private equity companies create value in their portfolio companies? To answer the question, semi-structured interviews were conducted with four persons employed at different private equity firms. Information was examined and also used from previous research. The results show that (1) goals are a governing factor as well as the starting point for the value-creating work for the PE companies. (2) The strategic plan is created even before the implementation of due diligence and that regular reconciliation are made to follow up the plan. (3) The PE companies exploit their human capital throughout the value-creating process, but above all in the follow-up of the strategic plan and the formulation of goals.

Personalen är den främsta tillgången i humankapitalintensiva verksamheter. Personalomsättningen på arbetsmarknaden har ökat vilket innebär stora kostnader, inte minst för branscher där människors kunskap och erfarenhet är en stor och viktig resurs. I och med detta blir det av vikt för företagen att arbeta med åtgärder som motiverar personalen att stanna kvar en längre tid. För att nå detta behövs konkurrenskraftiga verksamheter som månar om sin personal. Hur åtgärderna ser ut bör variera och även anpassas efter individerna, som har olika värderingar bland annat beroende på vilken generation de tillhör. Syftet med studien var att undersöka hur humankapitalintensiva branscher använder sig av ekonomistyrning för att behålla sin arbetskraft och om dessa åtgärder är särskilt anpassade till någon av de olika generationerna på dagens arbetsmarknad. Studien har sökt svar på följande forskningsfrågor: På vilket sätt använder humankapitalintensiva företag ekonomistyrning för att behålla sin arbetskraft idag? Och är dessa åtgärder särskilt anpassade mot någon av de yrkesverksamma generationerna?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod för att samla in empiri och uppnå syftet. Datainsamlingsmetoden som används är intervjuer till både chefer och anställda inom två humankapitalintensiva verksamheter. Studien utgår från teorier om generationerna som idag finns på arbetsmarknaden, det vill säga, generation X, Y och Z. För att uppnå syftet redogörs teorier om ekonomistyrning och några av dess olika delar, såsom belöningssystem och prestationsmätning, samt generationsteorier i en analysmodell. Studiens resultat har analyserats genom att jämföra empirin med studiens teoretiska referensram. Resultaten visar att ekonomistyrning är något som jobbas aktivt med utifrån ett flertal aspekter, resultaten visar även att samtliga generationer är relativt likasinnade. Det verkar inte finnas någon tydlig medveten anpassning av ekonomistyrningen mot respektive generation i alla aspekter. Slutsatsen för studien är att åtgärderna i somliga fall är utfärdade till att behaga de två yngre generationerna Y och Z. Studien har även kommit fram till förslag för fortsatt forskning att undersöka om chefer i olika generationer agerar och anpassar sin ekonomistyrning till att attrahera och behålla medarbetare i de olika generationerna.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen har en daglig sysselsättning. Den representerande gruppen består av 5,7 miljoner människor vilket är en majoritet av den svenska befolkningen. Humankapital blir en allt större tillgång drivandes av aktiva digitaliseringen på en global nivå. Företag är allt mer beroende av humankapital för att upprätthålla en konkurrenskraftig position inom sin bransch. Samtidigt är utvecklingen av stress positiv hos gemene man och friskvården som företagen erbjuder har blivit en allt viktigare fråga för långsiktig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag arbetar med friskvård samt vilka arbetsmetoder som är framgångsrika. Metod: Metoden som användes var semistrukturerad intervjustudie med förankring till grundad teori med teorierna SDT och KASAM. I studien användes grundad teori enligt Glaser (1978). Detta innebar att analysen skedde i tre olika faser: öppen fas, selektiv fas och teoretisk fas. Totalt hölls 18 intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samtliga som ansvarar för friskvården vill öka deltagarantalet. Resultatet visade att samtliga respondenter var eniga om att friskvård förbättrade företagshälsan. Samtidigt var det två företag som arbetade aktivt med friskvård, både fysiskt och psykosocialt och inte enbart med friskvårdsbidraget. Dessa företag hade en markant positiv skillnad gentemot resterande när det gällande sjukfrånvaro. Resultatet visade även att deltagarantalet var en problematik för samtliga företag då aktiviteterna inte kan anpassas till varje enskild individ och därmed upplever enskilda att aktiviteterna inte passar dem och väljer att avstå istället för att delta. Konklusion: Det digitaliserade samhället har satt större krav på humankapitalet för att upprätthålla konkurrenskraft. Många företag uppfattar deltagarantalet av friskvård som lågt. Det skulle därför vara fördelaktigt för HR-personerna att förstå SDT och KASAM för att på så sätt kunna öka deltagarantalet och därigenom bibehålla eller förbättra ett starkt humankapital.