Syftet med studien är att synliggöra och ge ökad förståelse för hur övergripande värderingar i samhället uttrycks i arbetsgivares behov av arkivarier och hur dessa behov bidrar till att forma arkivariers yrkesroll. Utöver detta vill studien även ge fördjupad kunskap om hur bilden av arkivarien förändrats sedan 1980-talet jämfört med det tidiga 2020-talet. Studien har även som mål att visa hur synen på arkiv och information kan präglas av de värderingar som råder i samhället under en viss tidsperiod. Studien utgår från ett socialkonstruktionistisk perspektiv som kombineras med kritisk diskursanalys som teori och metod. Undersökningen gör ett nedslag i 1980-talets platsannonser och analyserar hur bilden av arkivarieyrket förändrats i jämförelse med platsannonser från tidigt 2020-tal i relation till den informationsteknologiska utvecklingen och rådande värderingar i samhället. På makrosociologisk nivå relateras arkivariens yrkesroll till den sociala kontexten. Uppsatsens resultat antyder att det pågår en diskursiv kamp om hegemonin som präglar konstruktionen av arkivariens yrkesroll. I denna kamp urskiljs på ena sidan krafter med ett företrädesvis marknadsekonomiskt fokus, och på den andra sidan krafter med ett företrädesvis demokratiskt fokus. Denna diskursiva kamp kan även knytas an till samhällets värderingar om arkiv- och informationshantering och syn på övergripande syfte med arkiv och information. Resultatet indikerar att arkiven och arkivarieyrket idag befinner sig i en social kontext där marknadsintressen kommit att bli mer betydande än tidigare. På mikrosociologisk nivå analyseras rollkonflikter som kan uppstå i och med den förändrade yrkesrollen och att den ideala arkivarien idag gör anspråk på arbetsuppgifter som tidigare hört till andra yrkesgruppers område. Vidare visar resultaten att dagens arbetsgivare har behov av arkivarier i digitala utvecklingsfrågor, förändringsarbete och digitalisering av verksamheten, med fokus på verksamhetsnytta, samt att arkivarien arbetar med digitalisering för att skapa användarnytta. Arbetsgivare efterfrågar idag problemlösningsförmåga och att arkivarien är innovativ och strategisk. Av sexton analyserade platsannonser finns likheter men även stora skillnader mellan de olika tidsperioderna, vilket kan innebära att den typiska bilden av arkivarien är på väg att omvandlas, i och med att det produceras nya sätt att gestalta arkivarien.

Vi har i denna studie analyserat hur Uppdrag granskning och Kalla fakta strukturerar och förmedlar granskande journalistik. Syftet är att med hjälp av en genreanalys öka förståelsen för hur programmen förhåller sig till sitt demokratiska uppdrag som ingår i genrens ideal, och därmed hur de uppfyller den demokratiska roll de fått samt tillskrivit sig själva. Genom att tillämpa ideologikritiskt perspektiv, myt och symbolisk makt har vi utforskat symbolers betydelse, maktens strukturer, ideologins inflytande och kanalernas intressen. Uppdrag granskning utmärker sig genom noggranna undersökningar, men brister ibland i ifrågasättande. De varierar sin stil och kombinerar medkänsla med professionalism, men visar tendenser att förenkla ämnen. Kalla fakta påvisar noggrannhet, men vissa granskningar saknar djupgående verifiering. De använder dramatiska element och formar narrativ utifrån ideologiska perspektiv. Resultaten utmanar båda programmens roll som objektiva granskare, där tendenser till förenkling, skapande av gemensamma fiender och undvikande av strukturell analys är bekymmersamma för deras demokratiska uppdrag. Uppdrag granskning och Kalla fakta kan inte säga sig helt uppfylla genrekraven för granskande journalistik, och nära skjuter ingen hare. / In this study, we have analyzed how Uppdrag granskning and Kalla fakta structure and convey investigative journalism. The purpose is to, through genre analysis, enhance understanding of how these programs relate to their democratic mission inherent in the genre's ideals, and thus, how they fulfill the democratic role they have been assigned and attributed to themselves. By applying an ideology-critical perspective, myth, and symbolic power, we have explored the significance of symbols, power structures, ideological influence, and channel interests. Uppdrag granskning distinguishes itself through meticulous investigations but occasionally lacks in questioning. They vary their style, combining compassion with professionalism, yet show tendencies to simplify subjects. Kalla fakta demonstrates precision, but some investigations lack in-depth verification. They employ dramatic elements and shape narratives based on ideological perspectives. The results challenge the role of both programs as objective scrutinizers, where trends of simplification, creation of common enemies, and avoidance of structural analysis are concerning for their democratic mission. Neither Uppdrag granskning nor Kalla fakta can claim to fully meet the genre requirements for investigative journalism. Close, but no cigar.

I have chosen to analytically describe the relatively newly formed party Partiet Nyans. The reason I have chosen this particular party is because there is a so-called research gap that I intend to some extent fill with knowledge. There is thus an intra-scientific relevance. I also believe that there are not many parties in Sweden that distance themselves from ideologies, perhaps even this party is alone in that (when it comes to parliamentary ambitions). There is thus a reluctance on the part of the party's founders to label the party ideologically. The extra-scientific relevance can thus illuminate for ordinary voters what social vision the party actually has and which direction the compass shows. The questions to be answered are the following; Which ideology is the Party Nyans closest to? To what extent is the Nuance Party Islamist? To what extent is Partiet Nyans identity politics? The goal is to try to interpret Partiet Nyan's positions on their website where they list their policies and from their circle which ideology they are closest to. The method that is best suited in this case is thus a qualitative content method with an ideological analytical classification. The conclusion is that the Nuance Party is closest to identity politics and that the party is to a very small extent Islamist. Regarding the last issue, as mentioned above, the party is largely identity-political and minority-friendly, especially when it comes to Muslim rights.

This study aims to analyze how the successful hybrid television show Jane the Virgin constructs reproduction justice. This was done through a qualitative semiotic text analysis where denotation, connotation and myth was applied as theoretical tools. I have used a theoretical framework of intersectionality, ideology, hegemony, representation and stereotype. 6 chosen episodes have been analyzed based on their portration of reproduction justice. The study’s results show that Jane the Virgin constructs reproduction justice through incorporation of dominating ideologies. Simultaneously, it shows an ambivalent relationship with the phenomenon where competing ideologies are incorporated as well.

‬‭Journalists‬‭ are‬‭ increasingly‬‭ expected‬‭ to‬‭ be‬‭ active‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ to‬‭ enhance‬‭ their‬‭ reporting‬‭ and‬‭ personal‬‭ brands.‬‭ They‬‭ must‬‭ blend‬‭ personal‬‭ and‬‭ professional‬‭ content‬‭ and‬‭ navigate‬‭ the‬‭ distinct‬‭ logic‬‭ of‬‭ social‬‭ media‬‭ while‬‭ also‬‭ balancing‬‭ the‬‭ expectations‬‭ of‬‭ the‬‭ media‬‭ organizations.‬‭ The‬‭ purpose‬‭ of‬‭ this‬‭ study‬‭ is‬‭ to‬‭ investigate‬‭ Swedish‬‭ journalists’‬‭ perspective‬‭ on‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ in‬‭ relation‬‭ to‬‭ journalistic‬‭ values,‬‭ by‬‭ answering‬‭ the‬‭ following questions:‬‭ How‬‭ do‬‭ journalists‬‭ perceive‬‭ the‬‭ relationship‬‭ between‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ and‬‭ journalistic norms, ideals and practices?‬‭ What‬‭ attitudes‬‭ are‬‭ evident‬‭ in‬‭ the‬‭ journalists’‬‭ perception‬‭ of‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media?‬‭ How‬‭ do‬‭ journalists‬‭ perceive‬‭ the‬‭ integration‬‭ of‬‭ journalistic‬‭ norms,‬‭ ideals‬‭ and‬‭ practices‬‭ in the use of social media?‬‭ Do‬‭ they‬‭ perceive‬‭ any‬‭ kind‬‭ of‬‭ conflicts‬‭ between‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media‬‭ and‬‭ journalistic norms, ideals and practices?‬‭ The‬‭ study‬‭ adopts‬‭ a‬‭ qualitative‬‭ method,‬‭ using‬‭ eight‬‭ semi-structured‬‭ interviews‬‭ to‬‭ collect‬‭ the‬‭ empirical‬‭ material.‬‭ It‬‭ was‬‭ analyzed‬‭ through‬‭ a‬‭ thematic‬‭ analysis‬‭ together‬‭ with‬‭ the‬‭ theoretical‬‭ framework‬‭ consisting‬‭ of‬‭ journalistic‬‭ ideology,‬‭ boundary‬‭ work,‬‭ branding‬‭ strategy‬‭ and‬‭ personal‬‭ branding.‬‭ According‬‭ to‬‭ the‬‭ findings,‬‭ Swedish‬‭ journalists‬‭ have‬‭ mixed‬‭ feelings‬‭ about‬‭ personal‬‭ branding‬‭ on‬‭ social‬‭ media.‬‭ While‬‭ a‬‭ strong‬‭ personal‬‭ brand‬‭ benefits‬‭ both‬‭ individual‬‭ journalists‬‭ and‬‭ their‬‭ journalistic‬‭ mission,‬‭ social‬‭ media‬‭ poses‬‭ numerous‬‭ challenges,‬‭ requiring‬‭ them‬‭ to‬‭ balance‬‭ their‬‭ personal‬‭ and‬‭ professional‬‭ identities‬‭ responsibly.‬‭ The‬‭ journalists‬‭ recognize‬‭ that‬‭ while‬‭ traditional‬‭ journalistic‬‭ ideals‬‭ can‬‭ be‬‭ integrated‬‭ into‬‭ social‬‭ media‬‭ use‬‭ and‬‭ the‬‭ strategies‬‭ of‬‭ personal‬‭ branding,‬‭ they‬‭ require‬‭ adaptation‬‭ to‬‭ social‬‭ media's‬‭ logic.‬‭ Maintaining‬‭ the‬‭ boundaries‬‭ of‬‭ legitimate‬‭ journalism‬‭ is‬‭ challenging‬‭ in‬‭ the‬‭ evolving‬‭ media‬‭ landscape,‬‭ despite‬‭ journalists'‬‭ desire‬‭ to‬‭ adhere‬‭ to‬‭ professional‬‭ standards.‬‭ The‬‭ findings‬‭ reveal‬‭ how‬‭ this‬‭ new‬‭ practice affects journalism, influencing both individual careers and the broader industry.‬‭

Ämne: Valaffischer som en del av politisk kommunikation och teorin kring ideologins död. Syfte: Syftet är att fastslå graden av politisk ideologi och/eller överideologi som är närvarande i riksdagspartiernas valaffischer inför riksdagsvalet 2014. Teori: Utifrån semiotik och retorisk analysera valaffischer med teorin om ideologiernas död som utgångsperspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med semiotisk utgångspunkt i text och bild av valaffischer. Resultat: Studien visar att politisk ideologi är närvarande i alla respektive åtta valaffischer, ändock i varierande grad. I många fall visar de verbala och visuella elementen på flera olika, ibland motsägelsefulla, ideologier även om en dominerande kan fastställas. Valaffischerna är till sin karaktär slagkraftiga och enbart tendenser av teorin om ideologins död har förekommit. Många ideologiska element platsar inte in i kriterierna för någon av de tre klassiska ideologierna, vilket möjligen kan innebära att nya ideologier uppstått med andra grundvärderingar och förslag till konkret handlande. Överlag går det att utröna politiska ideologier hos valaffischerna. I de flest fallen har ideologierna varit av traditionell karaktär, eller i en ny kombination av dem. Trots att överideologiska tendenser framkommit har dessa varit i mindre grad. / Subject: Election posters as part of political communication and the theory of the death of ideology. Purpose: The purpose is to determine the degree of political ideology and/or signs of the death of ideologies, which are to be found in the parliamentary parties’ election posters for the general elections in 2014. Theory: Based on the theory of the death of ideology, the election posters will be analyzed in a perspective rooted in semiotics and the rhetorical argumentations model. Method: Qualitative content analysis based in semiotic, analyzing the verbal and visual elements of election posters. Results: The study reveals that political ideology is present in all of the analyzed election posters, although to a varied degree. In many cases the verbal and visual elements in various, sometimes contradictory, ideologies although a dominant one can be determined. Election posters are by nature powerful and show only tendencies of the theory of the death of ideology. Many ideological elements do not match the criteria for any of the three classical ideologies. This could possibly mean that new ideologies have arisen with other values and proposals for concrete actions. Furthermore, the result in the analysis of the visual elements around and on the party leader can have different functions. They reinforce firstly the textual messages and secondly build support for it through visual features that signal safety and security.

This study aims to examine and observe the discourse around freedom within academia, morespecifically within research pertaining to the choice overload phenomenon. The study isqualitative in nature and would be best described as a discourse,- and ideology analysis. Thestudy observes the current discourse around choice overload and how the phenomenon ispresented and problematized. Furthermore the study aims to examine if there are anyideological influences in this area of research. The studies being analyzed are publishedbetween 2016 to the middle of 2018 and based around the keyword choice overload,. Theresults of this study show that recent research regarding choice overload is in overwhelmingmajority conducted by marketing and hence presented in a market-minded perspective. Thestudy also finds that there seems to exist an indication of two “perspectives” when it comes tothe researchers views on choice overload. In these study these perspectives are categorized byone having a more pragmatic, solution-oriented view in relation to the phenomenon and theother one being more sceptical to its existence at all. The conclusion brings mixed results,whereas while the study shows that there are prevalent tendencies to problematize and presentchoice overload from a profit seeking perspective as opposed to a general societal healthperspective, the controlled nature of the language used in research makes it hard to draw anyconcrete conclusions. The study ends on an encouraging note, leaving suggestions for furthermore in-depth research to contribute to this field of knowledge. / Denna studie syftar till att undersöka och observera diskursen kring valfrihet inom akademia,specifikt inom forskning kring fenomenet choice overload. Denna studie är kvalitativ till sinnatur och kan bäst beskrivas som en diskurs,- och ideologianalys. Studien observerardiskursen kring choice overload och hur fenomenet presenteras och problematiseras. Vidareämnar denna studie att examinera om det förekommer ideologiska strömningar inomforskningsfältet. De studier som analyseras är baserade kring nyckelordet choice overloadoch är publicerade mellan 2016 och första halvan av 2018. Resultaten av denna studie visaratt nylig forskning kring choice overload är dominerad av marknadsföring och därefterpresenterad ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Studien finner även att det tycks existeraen indikation av två olika “perspektiv” när det kommer till hur forskare ser på choiceoverload. I denna studie kategoriseras dessa perspektiv av att ena har en mer pragmatisk ochlösningsorienterad inställning gentemot fenomenet, medan det andra förhåller sig merskeptiska till fenomenets existens. Resultatet av studien är blandat, då fastän studien visar attdet finns tydliga tendenser att problematisera och presentera choice overload ur ettvinst-sökande perspektiv i motsats till ett folkhälso,- och samhällsperspektiv, så förhindrasstudien från att finna konkreta resultat på grund av det kontrollerade språket inom akademiskforskning och problematiken med allmän generalisering. Studien avslutas med förslag förvidare forskning för att bidra till kunskap kring ideologi inom akademia.

<p>Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?</p><p>Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.</p><p>Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.</p>

<p>I min uppsats försöker jag ta reda på om man kan säga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sänd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framåt, var mycket svår för många grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första världskrigets nederlag och för många människor fanns inte längre någon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansågs det. Då inträder Hitler på den politiska arenan och ser sig själv som den starke, självklare ledaren och folket, det lättleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare. År 1921 blir han <em>Führer</em>,<strong><em> </em></strong>för NSDAP (Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet) med ambition att skapa det Tredje riket. Till folket säger han att de och han har fått ett uppdrag av Gud. Det folket måste inse är att judarna är deras största fiende enligt Hitler. Han hade studerat katolska kyrkan och imponerades både över makten och också den sammanhållande förmåga som kyrkan hade över människorna. Han beundrade även prakten. Här fann han underlag för sina egna idéer och många av kyrkans symboler gjordes till nazismens symboler. Att vara mot Hitler och nazismen var det samma som att vara mot Tyskland, sitt eget land påstods det. Många följde därför Adolf Hitler och därför kommer jag även att presentera hur han uppfattades av personer i hans närmaste omgivning.</p>

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun? Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv. Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.