This master thesis explores how the use of relatively new conceptual compositions such as "virtue signaling" and "social justice warriors" can alter and/or change the original connotations of "virtue" and "social justice". The study proposes that these compositions can become carriers of ideological structures. Further, it examines what effects these compositions have on the public debate. Using quantitative and qualitative digital text analysis on a selection of articles in Swedish alternative and mainstream media, the thesis finds the new compositions of the words "virtue" and "social justice" to be essentially contested concepts and that they have migrated from alternative media into the mainstream media. The thesis concludes that 1) the new compositions are carriers of the prevailing ideology in alternative media and that 2) the polemic and locked positions in the debate about virtue signaling calls for a discussion about language and its use.

Studien “Harmlös - eller inte?”  undersöker memes skapade av den högerextrema organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) för att se hur de framställer etablissemanget i  kopplat till covid-19. Studien undersöker även hur dessa memes är konstruerade. Memes är ett framgångsrikt digitalt verktyg som används på internet. Deras största kännetecken är ironi och humor. På senare tid har memes även börjat användas som opinionsverktyg då de levererar budskap snabbt och effektivt. Högerextrema organisationer i synnerhet använder memes särskilt flitigt för att nå ut och locka nya följare. Teorier som använts för att uppnå studiens syfte är representationsteorin, ideologier samt teorin om intertextualitet. Analysen har genomförts på 13 memes i bild- och textform genom en kritisk diskursanalys baserad på en anpassad version av Carvalhos (2008) modell för diskursanalys. Analysstegen som används är layout & struktur, objekt & aktörer, språk, grammatik och retorik samt ideologiska ståndpunkter. Resultatet visar att Nordiska Motståndsrörelsen i sina memes anpassar nyheter som rör coronapandemin till att passa sin fiendebild. NMR framställer etablissemanget som något främmande och opålitligt i samband med Covid-19. NMR använder humor, ironi och satir för att kritisera makthavarna. Dessutom finns starka kopplingar till högerextrema idéer, bland annat antisemitism, homofobi samt våld- och dödshot. / The study "Harmless - or not?" examines memes created by Swedish far-right organization The Nordic Resistance Movement (NMR) to see how they portray the establishment in connection with covid-19. The study also examines how these memes are constructed. Memes are a successful digital tool used on the internet. Their biggest characteristics are irony and humor. Recently, memes have also started to see use as tools of opinion-making, as users can derive meaning from them quickly and efficiently. Right-wing extremist organizations in particular use memes particularly extensively to reach out and attract new followers. Theories used to achieve the purpose of the study are ideology, the theory of representation and the theory of intertextuality. The analysis has been carried out on 13 memes in image and text form through a critical discourse analysis based on an adapted version of Carvalho's (2008) model for  discourse analysis. The analysis steps used are layout & structure, objects & actors, language, grammar and rhetoric as well as ideological positions. The result shows that the Nordic Resistance Movement in its memes adapts news related to the corona pandemic to fit its image of the enemy. NMR portrays the establishment as something alien and hostile in connection with Covid-19. NMR uses humor, irony and satire to criticize those in power. In addition, there are strong links to right-wing extremist ideas, including anti-Semitism, homophobia and threats of violence and death.

The purpose of this essay has been to attain an in-depth understanding of communicative power struggles within the urban space from a critical urban perspective based on the Right to the City. The project that constitutes the case study for this analysis has been the BID Malmö’s utility box project. The starting point has been that Malmö’s utility boxes function as a communicative medium, an urban public bulletin board, a common whose usage is constrained by projects implemented by entities like BID Malmö. The study is grounded in a theoretical understanding of the city as a social product, marked by power struggles linked to the competitive, postindustrial city. Critical urban theory has been combined with a discourse-oriented ctitical perspective focusing on power, ideology and hegemony, forming the basis for the conducted critical discourse analysis. The findings of the study reveal that art and culture are assigned a central role in the postindustrial city, tasked with transforming urban space. The transformation from a dirty or unsafe current to a safe and attractive futurecity. At the same time, culture is assigned a commitment to fostering participation, even as the same art is used to enclose and restrict certain parts of the public space. / Syftet med denna uppsats har varit att nå fördjupad kunskap om det urbana rummets kommunikativa maktkamper utifrån ett kritiskt urbant perspektiv om Rätten till staden. BID Malmös elskåpsprojekt har utgjort undersökningens fallstudie. Utgångspunkten har varit att Malmös elskåp är ett kommunikativt medium, en urban offentlig anslagstavla, en allmänning. Vars användning begränsas genom olika projekt som genomförs av bland andra BID Malmö. Undersökningen förankras i en teoretisk förståelse för staden som socialt producerad och präglad av maktkamper kopplade till den konkurrerande, postindustriella staden. Den kritiska urbana teorin har kombinerats med ett diskursteoretiskt perspektiv med fokus på makt, ideologi och hegemoni. Vilka tillsammans har lagt grunden för den genomförda kritiska diskursanalysen. Resultatet av undersökningen visar att konsten och kulturen tillskrivs en central roll i den postindustriella staden, vars uppgift är att omskapa rummet till något annat än vad det är idag med fokus på trygghet och stadens attraktivitet. Kulturen tillskrivs ett åtagande att skapa delaktighet, samtidigt som samma kultur används för att inhägna och stänga ner delar av det offentliga rummet och minska rätten till staden.

Arbete inom den idéburna sektorn bedrivs utifrån andra mål än ekonomiska, mål som ofta delas av de anställda. Syftet med följande studie är att undersöka vilken roll dessa mål spelar för de anställdas motivation, och i synnerhet vilken kompenserande roll de kan utgöra för eventuella svagheter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då avsikten är att undersöka olika aspekter av de anställdas egna upplevelser, lämpade sig en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av sex personer jämt fördelade mellan två idéburna organisationer. De två valda organisationerna skiljer sig i viss mån åt gällande såväl organisationsstruktur som målgrupp, de har dock även gemensamma drag vilket synliggörs i det empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används ämnar undersöka relationen mellan de anställda och strukturen de verkar i, faktorer som leder till arbetstillfredsställelse samt hur krav och resurser påverkar upplevd motivation kontra belastning. Analysen visade på vikten av såväl struktur i arbetet som frihet i utförande, det egna engagemangets roll som drivkraft och betydelsen av ett utvecklande och stöttande socialt sammanhang. Slutsatsen som dras är att den personliga ideologin och engagemanget för organisationens sakfråga många gånger är avgörande för de anställda, och att brister främst i den sociala arbetsmiljön är den vanligast förekommande anledningen till bristande lojalitet mot organisationen. Även närvaron av en chef som leder och fördelar arbetet framstår som viktigt i båda organisationerna. / Work within the nonprofit sector is driven by goals other than economic ones, often shared bythe employees. The purpose of this study is to examine the role these goals play in employee motivation, particularly the compensatory role they may have for potential weaknesses in the organizational and social work environment. As the intention is to explore various aspects of employees' own experiences, a qualitative approach was deemed suitable. The empirical material consists of semi-structured interviews with six individuals, evenly distributed between two nonprofit organizations. While the two selected organizations differ to some extent in both organizational structure and target group, they also share common features, as evidenced in the empirical material. The theoretical framework used had the purpose of examining the relationship between employees and the structure they operate in, factors leading to job satisfaction, and how demands and resources affect perceived motivation versus strain. The analysis highlighted the importance of both structure in work and freedom in execution, the role of personal commitment as a driving force, and the significance of a supportive and developmental social context. The conclusion drawn is that personal ideology and commitment to the organization's cause are often crucial for employees, and deficiencies primarily in thesocial work environment are the most common reason for lacking organizational commitment. The presence of a leader guiding and allocating work is also deemed significant in both organizations.

Tal och texter kan innehålla så mycket; både uppenbara budskap och det som finns mellan raderna. Jag tror att vi kan lära oss mycket genom att ta del av andra människors ord och begrepp. Genom de begrepp vi använder uttrycker vi våra värderingar – det vi ser som bra och dåligt, viktigt och oviktigt. Människor i Västvärlden har genom historien generellt representerat ett idéarv som kan sägas vara specifikt för just Västvärlden. Ett sätt att tänka, se och tolka världen, som skiljer sig från människor i Öst. Annorlunda i Östs ögon. Och i Västs ögon är det Öst som är annorlunda. Där har man i generationer istället formulerat och omfamnat andra sätt att tänka, se och tolka världen. Ingen av dessa diskurser har förstås något självklart tolkningsföreträde och ingen kan ensam göra anspråk på sanningen. Men en tydlig konflikt existerar mellan de olika världsbilderna. Och den blir synlig bland annat i valen av ord och begrepp. Ord som frihet, framsteg, lydnad och rättvisa kan skapa olika associationer hos människor i Öst och Väst. Bakom orden och begreppen döljer sig de värderingar som är förhärskande i respektive diskurs. Jag har tittat närmare på några sådana värderingar för att se om de kan ge svar på frågor om orsakerna till konflikterna mellan Öst och Väst. Jag har härlett dessa värderingar bakåt i tiden för att komma åt de idéarv som två av diskurserna bygger på. Det är två diskurser med djupa rötter i historien – till synes oförenliga. Båda säger sig ha det rätta perspektivet och ofta även lösningar på världens problem. Men de tycks tala förbi varandra och se på varandra genom ett slags filter av fördomar, förutfattade meningar och oförsonlighet. När jag zoomat in några av dessa diskursers företrädare har jag sett att de båda diskurserna går att förstå och förklara genom att tillämpa teorier från idéhistorien. Jag har med hjälp av teorier om orientalism och occidentalism velat sätta fokus på politiska hållningar som kan uppfattas som ”extrema” och till synes liberala uppfattningar. Men vad är egentligen vad? Kan Usama Bin Laden hylla kärleken? Kan Tony Blair kräva lydnad? Det är angeläget att söka förståelse för de historiska sammanhang som ofta förblir outtalade eller ensidiga men som har betydelse för vår samtid. Jag är intresserad av hur Väst och Öst talar till och förhåller sig till varandra, med varandra och mot varandra. Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till lite större klarhet och insikt i den språkförbistring som orsakar konflikter i världen.

The purpose of this study is to increase knowledge about gender differences in ideological orientations in Europe. We use quantitative methods and survey data from European Social Survey (ESS) to examine 25 countries in Europe over time and investigate if there is a correlation between gender equality and the gender gap in self-placement on the political left-right scale. The study examines how the political gender gap has developed through time, and how the trends differ between men and women. The study also examines how gender equality has evolved over time in comparison to the gender gap in political ideology. Furthermore, it examines whether different ideological dimensions might affect self-placement on the left-right scale for men and women. The results show that the gender gap has increased in general across Europe. However, there is substantial variation across the countries. In several countries, the gender gap in ideological orientations decreases over time. The study found different tendencies in how the gender gap has been changing through time in relation to how gender equality has developed. We also found that some ideological factors have a greater effect on women’s self-placement compared to men’s and vice versa.

This study is about voluntary productive activities in digital networks and on digital platforms that often are described as pleasur­able. The aim of the study is to relate the peer producers’ perceptions of their activities on a micro level in terms of play, game, work and labour, to their views on Wikipedia’s relation to capitalism on a macro level, to compare the identified ideological formations on both levels and how they relate to each other, and finally compare the identi­fied ideological formations with contemporary Marxist theory on cognitive capitalism. The intention is to perform a critical evaluation of the economic role of peer production in society.Qualitative and semi-structured interviews with eight Wikipedians active within the Swedish language version of Wikipedia con­stitute the empirical base of the study together with one public lecture by a Wikipedian on the encyclopaedia and a selection of pages in the encyclopaedia that are text analysed. The transcribed interviews have been analysed using a version of ideological analysis as it has been developed by the Gothenburg School. The views on the peer producing activities on the micro level has been analysed in a dialecti­cal way but is also grounded in a specific field model.Six ideological formations are identified in the empirical material. On the micro level: the peripheral, bottom-up- and top-down-formation, on the macro level: the Californian alikeness ideology, communism of capital and capitalism of communism. Communism of capital has two sides to it: one stresses the synergies and the other the conflicts between the two phenomena. The formations on the macro level conform broadly to contemporary Marxist theory, but there are important differ­ences as well. The study results in a hypothesis that the critical side of communism of capital and the peripheral and bottom-up-formation could help to further a more sustainable capitalism of communism, and counteract a deeper integra­tion of the top-down-formation with Californian alikeness ideology. The latter is the main risk of capitalist co-optation of the peer produc­tion that is underway as the manifestly dominant formations on the macro level are Californian alikeness ideology and communism of capital. / <p>©<strong> </strong>2015 Arwid Lund, used under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 3.0 license: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/</p><p></p>

This dissertation studies the development of the environmental issue from a discursive perspective. Through an analysis of views on nature and the environment in several NGOs and main political organs, the dissertation tries to explain how a certain view became hegemonic. The analysis pertains to the period between the publication of Silent Spring in 1962 and the introduction of the concept sustainable development by the UN in 1987. From a realistic starting point and with critical discourse analysis (CDA) as its method, the dissertation aims to identify causal powers and mechanisms that have generated and institutionalized the environmental discourse. An analytical model is developed and applied on three levels; a sociolinguistic, institutional, and macrosocial level; which also reflect the methodological progression of the study from description to explanation. The result shows that the discursive practice was hegemonized by a Western view promoting economic growth. This discourse gradually gained ground at the expense of an anti-systemic discourse which posited structural societal changes as the answer to environmental problems. Mechanisms such as the exclusion of some views and actors from common discursive practices were crucial for the process of homogenizing the discourse and developing consensus. Through incorporating that part of the environmental movement which did not fight the dominant economic and political system, the UN turned it into support for its own project, which is part of the process of hegemony. At the same time the environmental objectives of the hegemonic discourse were established in the institutional spheres. The institutionalization of the environmental issue changed the focus from social critique to a question of development and technology, something which helped displace the original critical and partially anti-systemic character of environmental discourse. Through turning the critical and negative account of the situation into a more harmonious and hopeful vision, for instance in terms of sustainable development, a foundation was laid for the later development of ecological modernization. When the hegemonic discourse invested the concept of sustainable development with emphases on progress and economic growth, it encapsulated the environmental issue within the framework of the prevailing social system. / <p>With summary in English and Spanish/Con resumen en inglés y en español</p>

Detta examensarbete undersöker de svenska riksdagspartiernas valprogram för att analysera de diskursiva uttrycken gällande utbildningspolitik med särskilt fokus på skolans syften. Uppsatsens utgångspunkt är att samhället befinner sig i en tid som kan benämnas som ett senmodernt samhälle, varvid den inriktar sig på valprogram för tiden 1998-2018. I analysen används en kritisk diskursanalys för att analysera texterna närmare och i uppsatsen tillämpas teorier om skola och senmodernitet av Zygmunt Bauman, Gert J.J. Biesta samt Tomas Englund. I analysen har synliggjorts att den senmoderna skolan främst präglas av tre tydliga. diskurser som möts i de svenska riksdagspartiernas valprogram. Främst syns begrepp ommätning och resultat , nostalgi och tillbakagång till det gamla samt ett klassiskt liberalt frihets- och förnuftsideal i texterna. / This master thesis examines the electoral manifestos of the Swedish parliamentary parties in order to analyze the discursive expressions regarding education policy, with a particular focus on the purpose of education. As the thesis finds its starting point in the concept of late modernity, it focuses on the electoral programmes from the time period of 1998-2018. The analysis uses a critical discourse analysis to analyze the texts in closer detail. Theories on school and late modernity by Zygmunt Bauman, Gert J.J. Biesta and Tomas Englund form the theoretical framework. The analysis establishes that the late-modern school is primarily characterized by three clear categories of discourse which intersect in the electoral programmes of the Swedish parties. Primarily, notions of measurement and results are visible in the texts, along with nostalgia and a desire to return to the past, as well as a classical liberal ideal of freedom and reason. / <p>Examensarbetet är en del av den samordnade lärarutbildningen mellan Lunds universitet och Högskolan Kristianstad. </p>

Då asylsökande åberopar sexuell läggning eller könsidentitet som asylskäl, är den egna berättelsen inte sällan den enda bevisning som finns att tillgå. Detta innebär att trovärdigheten i den asylsökandes framförande av sin berättelse tillmäts stor vikt. Tidigare forskning har funnit att trovärdighetsbedömningen i västerländska länders asylprövning påverkas av vilken handläggare som hanterar ärendet, och dennas stereotyper av sexuell läggning och könsidentitet. Förekomsten av stereotyper har härletts till kompetens- eller rutinbrist. Exempelvis har det anförts att asylprövande myndigheter och domstolar lider brist på normkritik och nyanserad kunskap i hbtq+-personers olika omständigheter och leverne. Denna studie erbjuder en annan hypotes, med utgångspunkt i etablerad politisk teori och samtida statsvetenskaplig forskning: Att ideologin romantisk liberalism präglar västerländska länders asylprövning. Det finns empiriskt stöd för att människor i västvärlden i allt större utsträckning värdesätter individuell frihet. Tidigare forskning har antagit att detta värdesättande leder till ökad tolerans och välkomnande av ökad mångfald. Ett sådant positivt förhållande ifrågasätts emellertid av flera statsvetare, däribland den svenska statsvetaren Gina Gustavsson. I en avhandling från 2014 presenterar Gustavsson en beskrivning av en romantisk gren inom liberalismen. Denna ideologi framhåller ett obevekligt, provokativt och kreativt uttryck för individens originalitet: både vad avser beskrivningar av vad människan är, och värderande utsagor om hur människan bör vara. En sådan syn, menar Gustavsson, är en förrädisk förståelse för frihet som kan urarta i intolerans, trots att den utges för det motsatta. Med ideologianalys prövas rätts- och myndighetsmaterial från ett urval västerländska länders asylprövning mot en idealtyp av den romantiska liberalismen. Resultatet är att den romantiska liberalismens frihetsideal i flera avseenden kommer till uttryck i urvalet västerländska länders asylprövning. Slutsatsen är att beslutsfattare och utredares upptagenhet av särskilda uttryck för den asylsökandes identitet, kan förstås som en manifestation av den romantiska liberalismens frihetsideal. Detta snarare än som uttryck främst för kompetens- och rutinbrist, såsom tidigare forskning konstaterat. Vidare förs en diskussion kring betydande spänningar mellan den romantiska liberalismen och mänskliga rättigheters universella anspråk. Detta särskilt avseende asylsökandes begränsade möjlighet eller avsikt att leva upp till romantiskt liberala frihetsideal. / As asylum seekers invoke sexual orientation or gender identity as a reason for asylum, their own story is often the only evidence available. This means that the credibility of asylum seeker's presentation of their story, often is given great importance. Previous research shows that credibility assessments in Western countries can differ depending on the sexual orientation and gender identity stereotypes of the case officer who is handling the case. The existence of stereotypes has been related to lack of skills or routine. For example, it is in previous research stated that asylum reviewing authorities and courts suffer from a lack of norm criticism and nuanced knowledge of lgbtq+-persons' different circumstances and living. This study offers another hypothesis, based on established political theory and contemporary political science research: That the ideology romantic liberalism characterizes the asylum procedure in Western countries. There is empirical support for the fact that people in the Western world increasingly value individual freedom. Previous research has assumed that such values leads to increased tolerance and a welcoming of diversity. However, such a positive relationship is questioned by the Swedish political scientist Gina Gustavsson. In Gustavssons’ dissertation from 2014, a description of a romantic branch of liberalism is presented, which elevates a relentless, creative and provocative expression of the individual's originality: both in terms of descriptions of what an individual is, and evaluative statements about what an individual should be. Such a view, Gustavsson says, is a treacherous understanding of freedom that can degenerate into intolerance, even though it is issued to stand for the contrary. With ideology analysis, judicial and governmental material from a sample of Western countries' asylum procedures is tested against an ideal type of romantic liberalism. The results of the analysis show that the ideal of freedom of romanticism, in several respects, can be found in the asylum procedure in a sample of Western countries. The conclusion is that decision makers and investigators' preoccupation with specific expressions of the identity of the asylum seeker can be understood as a manifestation of the freedom ideals in the romantic liberalism. This rather than a lack of skills and routine, as previous research has found. Furthermore, a discussion is held regarding that there is considerable tension between romantic liberalism and the universal claims of human rights. This particularly regarding the asylum seekers' limited ability or intention to live up to the freedom ideals of the romantic liberalism.