Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet. Studien har även en ambition att övergripande resonera om den svenska skolans realiserbara möjligheter att verka för ett kritiskt förhållningssätt och ett djupare samhällsmedvetande.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen. Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet? Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka vilka värderingar och attityder till det svenska samhällets månkulturalitet som speglas i skönlitteraturen idag, hur det kan påverka läsaren, samt hur det överrensstämmer med de värderingar kring ämnet som vår skola vill förmedla och föra vidare till sina elever. Det görs genom en ideologikritisk analys av det valda materialet som i detta fall utgörs av fyra böcker ur bokserien "LasseMajas Detektivbyrå" skrivna av författaren Martin Widmark. Analysen fokuserar på hur karaktärer med utländsk bakgrund framställs i böckerna. Resultaten av analysen visar att de förekommande karaktärerna med utländs bakgrund framställs som stereotypa i materialets alla böcker. Dock dras slutsatsen att det inte vilar en negativ värdering kring att de framställs på detta sätt, eller vårt mångkulturella samhälle som de representerar. Snarare försöker författaren uppmärksamma samt lyfta olikheter och visa hur de berikar vårt samhälle. Genom att hans böcker har ett enkelt språk samt ger extra stöd med hjälp av illustrationerna blir de lättillgängliga för en stor läsarkrets, vilket gör att han sprider dessa positiva värderingar kring mångkulturen till ett stort antal barn och ungdomar. Värderingarna som böckerna förmedlar stämmer bra överrens med skolans värdegrund och kan därigenom anses vara goda exempel på skönlitteratur att lyfta in i skolans verksamhet idag. / The aim of this report is to find out what kind of values and attitudes towards today’s multiculturalism that is being reflected in modern fiction. It will also try to find out how those values can affect the reader, and how they conform with the values on the subject which our school is advocating. To answer these questions, I am going to do an ideologically critical analysis of the chosen material. In this case, it consists of 4 books from the series of “LasseMajas Detektivbyrå” written by the author Martin Widmark. The analysis is focusing on the characters with foreign ethnicity and how they are portrayed in the books.  The result of the analysis shows that those characters are portrayed in a stereotypically way in all the books. Although we reach the conclusion that it is not done on purpose with negative values. The author is rather trying to make us pay attention to the multiculturalism from a positive point of view, and show how it can enrich our society. Due to the simplicity of the language and the illustrations as an extra support, his books become easily accessible for many children. This also helps spreading the positive values on to a large group of readers. The values which these books are communicating goes well in agreement with our school. Therefore, the books can be considered as good examples of fiction that can be used in today’s classroom.

Syftet med studien är att visa hur kritik mot det kapitalistiska systemet kommer till uttryck i Karin Boyes Astarte i tematik och motiv. Parallellt med nyutgåvan, Lindelöws Bokförlag 2013, har originaltexten i e-format från Litteraturbanken använts. Valda teoretiker bidrar till att synliggöra Boyes kapitalismkritik: Max Horkheimer och Theodor W. Adorno, Slavoj Žižek samt Mark Fisher. Metoden är att identifiera tematik och återkommande motiv. Modeindustrin tjänar som synekdoke för kapitalismen i stort. I en jämförelse med förkapitalismen belyser Boye följderna av kapitalismen, främst ur ett socialt perspektiv. Från det större samhälleliga perspektivet ned på individnivå med tematik och motiv såsom: fattiga länders exploatering, dåliga arbetsvillkor, uniformt varuutbud, styrning av befolkningens begär och behov, varufiering av behoven, en konstruerad förvrängd verklighetsuppfattning och ett liv i alienering och själslig tomhet. Boye visar även hur kapitalismen absorberar kulturer, hur kvinnorna förlorat sitt livsrum och barnen förlorat sin naturliga plats i hemmet.

Från den dag då idén om en Jämställdhetsmyndighet föddes på 2000-talet har förslaget mötts av motstånd likväl som medhåll från olika håll i svensk politik. Myndigheten förväntas av de som förespråkar den kunna bidra till ett mer kvalitativt arbete inom jämställdhetspolitiken, medan motståndare ifrågasätter dess faktiska verkan. Alltsedan Jämställdhetsmyndigheten blev ett faktum 2018 har dess varande eller icke-varande fortsatt omdebatteras i riksdagen. I denna studie har sambandet mellan ideologi och inställning till myndigheten undersökts genom motioner från de fyra största partierna efter valet 2022. I utförandet har en kvalitativ dokumentanalys genomförts, där den metodologiska ansatsen vilar på kritiska perspektiv på språkbruk. Mer specifikt har ideologikritisk teori legat till grund för hur begreppet ideologi förstås och används inom ramen för studien. Även begreppet jämställdhet har varit centralt och har genom studien kunnat avläsas som ett mångfacetterat begrepp som befinner sig i ständig omformning, där ideologi spelar en betydande roll för begreppets innebörd. I resultatet av studien avhandlas de olika definitioner av jämställdhet som brukas av de valda partiernas ledamöter. Motionerna kring jämställdhetsmyndigheten kastar ljus på vilka ideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas politik. Vad som framkommer ur materialet pekar mot att partiernas olika skildringar av jämställdhet leder till en uppdelning i riksdagen, där två skilda hållningar till jämställdhetsmyndigheten råder. Utöver att partierna positionerar sig i två motstridiga läger när de kommer till myndighetens relevans kan motsättningarna ses gå längre än så. Som en följd av att varje undersökt parti har en egen uppfattning av vad jämställdhet inbegriper så använder de även olika förklaringsmodeller när de resonerar kring grundorsaken till ojämställdhet. Därtill visar även resultaten att jämställdhet inte enbart villkoras genom ideologi. Utöver ideologins inverkan på förståelsen av jämställdhet så har även språkets utformning betydande konsekvenser för hur partierna förhåller sig till frågan. Huruvida jämställdhet diskuteras på ett övergripande plan eller i mer specifika termer påverkar alltså partiernas ståndpunkt.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser.

In 2011, the new upper secondary school curriculum Lgy 11 set out to distinguish thecharacteristics of the two subjects Swedish and Swedish as a second language. This thesis analyzes the consequences, or rather the underlying premises for such a characterization with the contradictory ideologies of the multicultural society as a point of departure. Using theories of cultural and linguistic hegemony, the thesis applies an ideological critique to the comparative text analysis of the two curriculums. The aim is to reveal the underlying assumptions of the two student bases as representatives of the majority society and the minorities. The results show that the characterizations of the two subjects are dominantly made along the line of the multicultural experience versus linguistic and cultural heritage. Swedish as a second language students are seen to be expected to use their own person as a learning tool to relativize cultural and linguistic values from the point of view of the majority society, while Swedish students are expected to follow a pattern of learning fixed values within a western diachronic framework, leaving their experience of being part of a majority society in a multicultural contemporary context unexplored. Discussing the results, the hegemonic aspect of the revealed assumptions is pinned down and the meanings of the seemingly varying ontological traditions within the two curriculums are brought up as a way forward for further research within the second language education discourse.

In 1998 Sweden, as the first country in the world, formulated and implemented a law against sexualservices, which has since been known as “The Swedish Model” due to its unique approach in onlycriminalizing the buyer - not the seller - of sexual acts. This thesis researches the history of the ideasbehind the lawmaking process in its aim to gain better understanding on how lawmaking affectspeople’s perception of the world around them. By analysing the preparatory work behind the law,in relation to how prostitution has been treated in previous history, and as a document ofideological importance this thesis shows that the approach to prostitution, and the outcome of thepreparatory work - resulting in a partially criminalizing law - mainly relies on the idea thatprostitution is something bad in itself and in relation to the idea of human rights, but is beingadvocated against with the help of the societal problems based in stigmatizing ideas relying on thevery same implication.

This study aims to examine ways to understand the ideological dimension of Sustainable Development (SD), as it is portrayed in the Swedish school system, and the consequences thereof. By examining policy documents, in the form of curricula and formal reports from relevant agencies, the role of the concept of SD in the Swedish school system is discussed and analysed by applying the analytical methods of ideology criticism from a critical theory standpoint, with the aim to explore possible underlying ideological content. The research questions focus on if, and if so why, ideological components are apparent in the material through the theoretical framework of critical theory, with special attention paid to the theories of Žižek and Bauman. Special methodological considerations to the empirical aspect of this essay is applied to improve the rigidity of the analysis. A theoretical model of ideological awareness is sketched to illustrate the importance of theoretical knowledge going into the material. The analysis shows that the concept of SD can most accurately be described by using the marxist concept of fetischism, a form of reification, which displaces SD from its context and makes it both unquestionable and all encompassing. The ideological function of SD in the Swedish school system is argued to be the ability to suppress possibilities to discuss among other things: power inequalities, environmental questions from other aspects than SD as well as criticism of SD itself. The study concludes that raising an ideological awareness in teachers may be a way to grasp the immense ideological power the concept of SD holds in the Swedish school system and to counteract alienation in both teachers and students. New avenues of research are introduced from questions raised during this work and as a result of the conclusions reached.

This thesis explores how the Lacanian concept of ‘the enjoyment of the Other’ (la jouissance de l’Autre) can be applied to break open normative understandings of the political factors shaping the climate crisis deadlock. The principal aim is to investigate how ostensibly disconnected environmental debates may be regarded as linked by an economy of enjoyment, more precisely by the promise of enjoyment by which the subject is libidinally attached to an ideology. Analysis of text proceeds by way of a psychoanalytic critique of ideology on two case studies from UK news media, namely, i) the development of onshore wind turbines and, ii) the appearance of direct-action environmentalist groups, in particular the activities of the group Just Stop Oil. This thesis finds that rhetorical devices across the discourses analysed are sustained by an ideological belief that the subject’s enjoyment has been stolen or ruined by the Other, that is, the external symbolic framework of language, morals and other people that shapes and influences subjectivity. On the one hand it is argued that the mediatisation of the climate crisis in terms of the enjoyment of the Other, that is, the belief that the Other has access to a full enjoyment which the subject is denied, portrays environmental politics as an empty display or ‘spectacle.’ On the other hand, it is suggested that the experience of environmental politics as a spectacle is a symptom of the decline of the state’s symbolic role in late capitalism.