Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet. Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare. Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården. Utifrån vår undersökning anser vi att problem uppstår när obehöriga tar beslutet att ta del av information, vilket inte är ett resultat av systemets tillkortakommande. Vi anser att vårdpersonal har ansvar för patientens säkerhet oavsett om det gäller hantering av systemet eller vård av patienten. / Since the introduction of computerized health record systems and unified record-keeping, the health care management of patient information has been criticized. There are divided opinions about whether or not the users or the systems that is imperfect. The survey aims to inspect selected features of the health record system TakeCare developed to maintain patient and information security. By comparing the functions to information security requirements established by Socialstyrelsen, the paper aims to find where the noted problems can arise. By asking users about their view, we intend to find an understanding for whether the problems occur in the technical functions or in the use of the system. Used methods are e-mail interviews and a study visit to Stockholm County Council's department for IT in form of an interview and presentation of TakeCare. We have observed that there are functions that take information security requirements into account and that the users believe they can manage the system, but nevertheless health care’s way of handling information is criticized. Based on our study, we believe that the problem occurs when an unauthorized person makes the decision to take part of information, which is not a result of the system's shortcomings. We believe that health care professionals are responsible for the patient’s safety, whether it's usage of the system or care of the patient.

Denna studie om utmaningar i införandeprocessen av e-arkiv, visar att digitalisering är komplext och snarast saknar facit. Däremot har studien kunnat visa på viktiga moment och indikationer för hur förändringsprocesser i kommunala verksamheter, speciellt mindre kommuner och verksamheter, kan bedrivas. Studien har visat på hur viktigt det är med förändringledning, framförallt vid införande av ny teknologi, exempelvis e-arkiv. Studien undersöker de utmaningar som föreligger i införandeprocessen av ett e-arkiv och dess kommunikation, och hur dessa kan minimeras, hur de digitala attityderna ser ut bland kommunala medarbetare, samt hur arkivverksamhetens status kan påverka digitalisering och offentlig förvaltning. Studien visar att attityder till digitalisering och ny teknik är positiva och att de flesta anser sig ha allra minst tillräcklig kompetens inom IT, och dessutom visade enkätundersökningen på en avsaknad av påtagliga skillnader mellan olika åldersgrupper, vad gäller teknik och digitalisering. Det har också tydliggjorts att kunskap, information och kommunikation behövs mer av, i form av exempelvis introduktion och utbildning. E-arkiv bidrar med gedigen verksamhetsplan och grund-läggande behov för sammanhållen förvaltning, långsiktighet, effektivisering, öppenhet, bättre arkivvård, tydlig målbild och enhetliga arbetssätt. Förändringsledning är nyckeln till framgång, och inte bara för vinstdrivande företag utan minst lika viktigt för kommunala verksamheter och andra statliga institutioner, då det inte bara underlättar att göra ekonomiska vinster, utan att styra processen och alla dess steg som är viktiga. Utan tillgång till en modell av exempelvis Kotters åttastegstyp, är det allt för lätt att missa delar som egentligen är väldigt viktiga. Kanske speciellt i processer relaterade till ny teknologi, som införandet av e-arkiv är, är Kotters och andra processer för förändringsledning ytterst effektiva för att skapa ett bra och långsiktigt resultat. / This study on challenges in the implementation process of digital archives shows that digitalisation is complex, and lacks a definite answer on how to handle it best. However, the study specifies some important steps and indicators for change management processes in municipal organisations and especially in small municipalities and organisations. The study has also shown the importance of change management, especially when it comes to the implementation of new technology, such as digital archives. The study examines the challenges in the implementation process of digital archives and how they can be avoided, what the municipal employees’ attitudes are towards digitalisation as well as how the archive’s operational maturity can affect digitalisation and public administration. The study shows that the attitudes towards digitalisation and new technology are positive, and that most employees consider themselves to have proficient competence in IT. Moreover, the survey shows a lack of prominent differences between different ages when it comes to technology and digitalisation. The survey highlights a lack of knowledge, information and communication, which need to be improved, for example through introduction and education. Digital archives contribute to fund-amental needs such as coherent operations, sustainability, effectivisation, openness, improved archival operations, and a clear vision. Change management is essentially the key to success, not solely for for-profit companies, but it is just as important for municipal operations and state-run institutions, as it facilitates economic profits without steering the process in any direction. Without access to a model like for example Kotter’s eight step model, it is easy to miss the most important aspects.

Stora företag har olika avdelningar där informationen från dessa måste hanteras. Master Data Management(MDM) är ett informationshanteringssystem för att hantera information från olika källor. En MDM-implementation sker med en entitet i taget. Arbetets problemställning är att rekommendera nästa entitet att inkludera i MDM-implementationen hos Scania samt vilken leverantör som passar till implementationen. En rekommendation av entitet framställs av material från Scania och intervjuer med anställda på Scania. Rekommendationen av leverantör framställs från material från leverantörer och intervjuer med leverantörerna. Entiteten som rekommenderas är produkt som individ för att informationen i området har behov av förbättrad hantering och entiteten är nära kärnverksamheten. Orchestra Networks är leverantören som rekommenderas för att de ligger i framkant inom MDM, de är nischade mot området och är starka inom produktinformation. / Enterprises has different departments and the information from them needs management. Master Data Management(MDM) is an information handling system for handling information from different sources.  One entity at the time is implemented to MDM. The work's problem is to recommend the next entity to include in the MDM implementation at Scania as well as which provider fits the implementation. A recommendation of entity is prepared from materials provided by Scania and interviews with employees at Scania. A recommendation of provider is prepared from materials from the providers and interviews with the providers. The recommended entity is product as individual because information in the area needs improved management. Orchestra Networks is the recommended supplier because they are a leader among the MDM providers, they are specialised in the area and they are strong in the product information area.

Siemens Energy is a global company which is active in energy technology and offers different types of gas turbines and steam turbines among other types of services. This study was conducted at Siemens Energy in Finspång. The importance of the purchasing function within a company and its profitability has increased and it is thereby important for a company to take advantage of it. Siemens Energy strives to have a transparent supply chain that forms a competitive advantage and provides value along every step in order to create value for the company and its customers. To be able to provide a product to the customer, a project group is assigned at Siemens Energy consisting of different types of roles and areas of responsibility. Multiple functions are involved to manage a project from beginning to end. Budget, lead time and different types of specifications are determined at the beginning of a project and follow through the rest of the project. For big and complex flows, good communication between different functions is essential for information regarding, for example, deviations to reach out to the concerned parties. Siemens Energy describes that an overview of how different functions work with the information flow in the purchasing process from construction to goods receiving is missing and requests a flowchart and suggestions for improvements. Therefore, the aim of this study is to create a flowchart over the information flow and to identify and present suggestions for improvements. A theoretical model, Business Process Management, was used to structure the work in this study. The first step in the model is to create a flowchart of the current state regarding the information flow in the different functions. Interviews with 18 people in different roles were conducted to understand the current state. The second step in the model is to identify areas of improvement so that measures can be performed. Activities in the flowchart were divided into value added activities, non-value added activities and non-value added but necessary activities according to the Lean philosophy. Activities which were considered non-value added activities could be categorized into different types of wastes according to the Lean philosophy in order to be addressed using time reduction theory. The third step in the model is to present a new map of the measured activities. Finally, the activities were analysed qualitatively to gain insight into whether the impact on time, cost and quality would be positive, negative, or unchanged. The results from the flowchart and the actions of the measured activities resulted in suggestions for improvements. Further, it was described which of the activities Siemens Energy should focus on improving to increase the quality of the information flow in the purchasing process and decrease cost and time spent. How the implementation should be conducted was not a part of this study which leaves room for further studies in the future that can be carried out at Siemens Energy.

Denna studie undersöker komplexiteten kring digital mognadsmätning inom arkiv- och informationsområdet i offentlig sektor. Studien utmanar ramverket för informationskultur som ett annat sätt att se på problemen som verksamheterna står inför när det kommer till arkiv- och informationshanteringen. En statusrapport som publicerades 2023 angående digital mognad i offentlig sektor visade att den svenska offentliga sektorn har brister i sin digitala mognad. Resultatet utgår från den modell som de har skapat speciellt för att mäta digital mognad i offentlig sektor, DiMiOS. Rapporten visar bland annat att verksamhetsområdet för dokument, ärende och arkiv är ett av två områden som har lägst mognad av de verksamhetsområden som undersökts. Studien utgår från rapportens resultat med fokus på de delar som verksamhetsområdet ärende, dokument och arkiv mätt lägst i för att undersöka användbarheten av att mäta digital mognad. Studien är uppbyggd på en kvalitativt blandad forskningsdesign genom en fallstudie med en underliggande etnografisk/insider ansats där intervjuer, observationer och dokumentstudier utgjorde insamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en relativt god informationskultur i det studerade området och det går att finna likheter mellan ramverket för bedömning av informationskultur och DiMiOS principer. Vissa delar av modellen var svåra att undersöka då det till viss del fanns osäkerheter kring begrepp, och relevansen för respondenternas arbete. Det finns skillnader bland respondenternas upplevelser och mycket talar för att det är på ledningsnivå som många skillnader finns i och med engagemang och resurser. Informationskultur har inte ett tekniskt fokus, vilket DiMiOS till största del har, vilket leder till en krock dem emellan. Informationskultur som verktyg skulle kunna skapa en mer klar bild av det komplicerade verksamhetsområde som undersöks, och digital mognadsmätning kan ha vissa begränsningar om alla frågor inte har relevans. / This study explores the complexities of measuring digital maturity around archives and information in the public sector. The study challenges the information culture framework as a different way of looking at the problems faced by organisations when it comes to archive and information management. A status report published in 2023 on digital maturity in the public sector showed that the Swedish public sector has shortcomings in its digital maturity. The report is based on the results of the model they created specifically to measure digital maturity in the public sector, DiMiOS. The report shows, for instance, that the business area for case, document and archives is one of the two areas with the lowest maturity of the fields examined. This study is based on the results of that report, focusing on where the business area of documents, cases and archives measured lowest to investigate the usefulness of measuring digital maturity. The study is built on a qualitative mixed research design through a case study with an underlying ethnographic/insider approach where interviews, observations and document studies constituted the collection method. The results show that there is a relatively good information culture in the area studied and it is possible to find similarities between the framework for assessing information culture and the principles of DiMiOS. Some parts of the model were difficult to investigate as there was some uncertainty about concepts, and the relevance to the respondents’ work. There are differences among the respondent’s experiences, and there is much to suggest that it is at a management level that many differences exist in terms of commitment and resources. Information culture does not have a technical focus, which DiMiOS largely has, leading to a clash between them. Information culture as a tool could provide a clearer picture of the complex field under investigation, and digital maturity measurement may have some limitations if not all questions have relevance.

Bakgrund & problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat & slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering & uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background & problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion & results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning & control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.

Sjöräddning i Sverige sker genom samverkan mellan statliga verksamheter, kommuner och frivilligorganisationer för ett gemensamt mål att rädda personer som råkat i sjönöd. Tid är ofta en kritisk faktor i räddningsuppdragen men ett snabbt och oplanerat utryck riskerar samtidigt att sätta räddningsaktörerna själva i farozonen. Utvecklingen av obemannade autonoma farkoster för SAR (eng. Search And Rescue) ses som en lösning på behovet att kunna snabbt skicka hjälp till samt få ögon på incidentplatsen utan att försätta räddningsaktörerna för onödig risk. Nuvarande kommunikationssystem inom svensk sjöräddning kan dock inte hantera annan typ av information än muntlig varav räddningsaktörer endast känner till riktlinjer för hantering av muntlig information. Med ett framtida införande av autonoma farkoster kommer dock fler informationstyper att behöva hanteras i sjöräddningar varav oklarheten om vilka informationstyper autonoma farkoster samlar in och vilka datahanteringskrav som finns är problematiskt. Oklarhet om informationstyperna och deras datahanteringskrav är vidare problematiskt för utvecklingen och implementeringen av autonoma farkoster då risken finns att farkoster och tekniker utvecklas men inte får användas för att de inte är anpassade efter lagkraven på hantering av olika datatyper. I denna studie undersöks därför vilka informationstyper som autonoma farkoster kan samla in vid sjöräddning. Detta för att komma fram till vilka riktlinjer för datahantering som gäller vid sjöräddning med autonoma farkoster. Studien undersöker också vilka informationstyper som är kritiska för en SAR-sjöräddningssamverkan samt vilka informationsdelningsutmaningar som finns i dagens sjöräddning. Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie och har tillämpat ett socio-tekniskt systemperspektiv för att bättre se till helheten och besvara frågeställningarna. Resultatet av denna studie visar att autonoma farkoster kan samla in information om sin omgivning, vilket utgör grunden för att skapa en medvetenhet om situationen som är kritiskt för SAR-operationer, och kan även samla in information om sitt eget tillstånd. De lagverk som identifierats utgöra de huvudsakliga restriktionerna är kamerabevakningslagen, lagen för skydd av geografisk information, offentlighets- och sekretesslagen, GDPR och dataskyddslagen. Dessa lagverk innehåller riktlinjer för delning av information och personuppgiftsbehandling i SAR-sjöräddning. Kunskapsbidrag studien har genererat inkluderar bland annat identifiering av datatyper som kan samlas in av autonoma farkoster i en SAR-sjöräddning, och sannolikt andra typer av räddningsinsatser, och delning och hanteringskraven på de datatyperna i räddningsinsatser och därmed kunskap om vilka datatyper som är mest reglerade. Vidare kunskapsbidrag är kunskap om vilka informationstyper som är mest kritiska för SAR-sjöräddningar, och därför bör prioriteras att samlas in och delas, och identifieringen av utmaningar för informationsdelning mellan statliga verksamheter och frivilligorganisationer. / Maritime rescue in Sweden is performed through a cooperation between government agencies, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) with the common goal of saving people in distress. Time is often a critical factor in the rescue missions but a fast and unplanned response may at the same time put the rescue workers in danger. The development of unmanned autonomous vehicles for SAR is seen as a solution to the need of being able to quickly sendhelp as well as get eyes on the scene of the incident without exposing the rescue workers for unnecessary risks. However, the current communications systems in Swedish maritime rescue are unable to handle any other type of information except verbal, meaning that rescue workers only know guidelines for handling verbal information. However, with a future implementation of autonomous vehicles, there will be a need to handle more information types in maritime rescue whereas the uncertainty regarding what kind of information autonomous vehicles collect and which data management requirements exist is problematic. The uncertainty about the information types and their data management requirements is also problematic for the development and implementation of autonomous vehicles as there is a risk that vehicles and technologies are developed but not allowed to be used because they are not adapted to the legal requirements on management of the different types of data. Therefore, in this study I examine what information types that autonomous vehicles can collect in a maritime rescue to find out what guidelines for data management that applies during a maritime rescue with autonomous vehicles. The study also examines what kind of information’s are critical for a SAR maritime rescue cooperation as well as what information sharing challenges exist in current maritime rescue. The study was performed as a qualitative case study and has used a socio-technical systems perspective so as to better see the overall picture and answer the research questions. The result shows that autonomous vehicles can collect information about their surroundings, which is the foundation for establishing situation awareness that is critical for SAR-operations, and that they can collect information about their own status. The main laws and regulations that have been identified as constituting the main restrictions are (translated from Swedish) the law of camera surveillance, the law for protection of geographical information, the public access to information and secrecy act, the GDPR and the data protection act. These contains guidelines for sharing information and the processing of personal data in SAR maritime rescue. The knowledge contributions of this study includes among others the identification of datatypes that can be collected by autonomous vehicles in SAR maritime rescue, and probably other types of rescue operations, and the sharing and management requirements on those datatypes in rescue operations and thus knowledge of what datatypes that are the most restricted. Further knowledge contributions is knowledge about which information types that are the most critical for SAR maritime rescue and thus should be prioritised for collection and sharing as well as the identification of challenges for information sharing between government agencies and NGOs.