Generation Z är den nya generationen som träder in på arbetsmarknaden och bryter det traditionella livsmönstret. Teorier om generationer och generationsskillnader har studerats under lång tid. Generationer indikerar en grupp människor med vanligare drag än bara de åren dem är födda. Det är individernas attityder och egenskaper som formas av miljön eller specifika händelser som har ägt rum i samhället. När det sker en generationsförändring i samhället är det viktigt för företag att se över sin verksamhet för att hitta strategier och instrument som den nya generationen också reagerar positivt på. Tidigare studier har i allmänhet undersökt preferenser för Gen Z på arbetsmarknaden men för närvarande saknas djupgående information och forskning där de undersöker både Gen Z-perspektivet och arbetsmarknaden för att se hur väl deras förväntningar stämmer överens med vad som faktiskt erbjuds på marknaden. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för GenZs förväntningar på sin framtida arbetsgivare och beskriva samt analysera hur väl de studerade företagen överensstämmer med Gen Zs förväntningar. Detta för att se hur företag kan anpassa sin styrning till de nya generationernas behov. Studien använder både en kvantitativ och en kvalitativ metod med en blandning av tvärsnittsdesign och multipel fallstudie. Studien har också ett abduktivt synsätt. De empiriska uppgifterna innehåller 43 ekonomistudenter som svarar från Gen z från en undersökning och en genomgång av tre utvalda företag, Spotify, Handelsbanken och Nordea med sekundärdata. All data samlades in i syfte att göra en jämförelse av hur väl Gen Z: s förväntningar matchar de studerade företagens kontrollmedel. Studiens resultat visar att respondenterna tillhörande ekonomistuderande Generation Z förväntar sig frihet, personlig utveckling, autonomi och autencitet. De visar även att de inte är rädda att gå sin egna väg om företag inte skulle möta dessa förväntningar. Studien resulterar i att det finns en betydelse i att arbetsmarknaden bör ta hänsyn och förstå Gen Zs preferenser och förväntningar på sin arbetsgivare. Karriärer har även blivit allt mer obegränsade, både i tankesätt och fysisk rörlighet mellan organisationer och yrken (Sullivan och Arthur, 2006), vilket ger upphov till att deras behov kan uppfyllas. / Generation Z is the new generation entering the labourmarket and they are breaking the traditional life patterns. Theories of generations and generational differences have been studied for a long time. Generations indicate a group of people with more common traits than just the years they were born. It is individuals' attitudes and characteristics shaped by the environment or specific events that have taken place in the society. When there is a generational change in society, it is essential for companies to review their operations to find strategies and instruments to which the new generation responds positively too. Previous studieshave generally examined the preferences of Gen Z in the labormarket but at present moment there is a lack of in-depth information and research where they examine both the Gen Z perspective but also the labor market to see how well their expectations match what is offered. This study aims to gain deeper understanding of generation Z expectations on their future employer and describe and analyze how well the studied companies correspond with Gen Z’s expectations. This to see how companies can adapt their steering to the new generation’s needs. The study uses both a quantitative and a qualitative approach with a mix of a cross sectional design and multiple case study. The study also has an abductive approach. The empirical data contains 43 economics students that are Gen z respondents from a survey and a review of three selected companies that are Spotify, Handelsbanken and Nordea using secondary data. All data was collected with the purpose to do a comparisonon how well Gen Z's expectations match the studied companies' control means. The results of the study show that the respondents belonging to economics student Generation Z expect freedom, personal development, autonomy and authenticity. They also show that they are not afraid to go their own way if companies do not meet these expectations. The study sums up that there is an importance in that the labor market should considerand understand Gen Z, preferences,and expectations of its employer. This is also reinforced as careers have become increasingly unlimited, both in mindset and physical mobility between organizations and professions (Sullivan and Arthur, 2006), where it became up to its needs can be followed.

Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och en problematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vad som menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset att förklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) och kapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdrag på svenska börsnoterade företags kapitalstruktur.  Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellan chefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoterade företag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73 CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldata regressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs.  Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikanta förhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt som hävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella chefer påverkar företags kapitalstruktur. / Background and problematization: This chapter presents a discussion of the background for the study and a problematization about top managers’ characteristics impact on capital structure as well as the meaning of the terms. Furthermore this chapter discusses the underlying interest to explain the relationship between three top managers characteristics (CEO, CFO and COO) and capital structure. Purpose: The purpose of this study is to explain the effect of individual managers’ characteristics on Swedish publicly traded companies’ capital structure. Method: Panel data is used from 114 different Swedish publicly traded companies over a period of five years (2014-2018). The study found a total of 179 top managers in the 114 companies, including 87 CEO:s, 73 CFO:s and 19 COO:s. The companies’ capital structure is investigated using a quantitative research method with a deductive approach to explain the relationship between the top managers’ characteristics and leverage. The data is tested through regression analyses using panel data regressions with random effects model and robust standard errors. Conclusion: The results of the study shows both significant and insignificant relationships between the three top managers’ characteristics and the companies’ capital structure. There are hence some evidence suggesting that different characteristics of individual top managers do impact companies’ capital structure in terms of leverage.

I detta kandidatarbete undersöker jag hur ett tidstypiskt seriehus från 1970-talet kan transformeras, genom renovering, till att inneha fler arkitektoniska kvaliteter samt en tidlös karaktär. Min mening är att kombinationen går att uppnå genom återskapande av arkitektoniska karaktärsdrag från 70-talet tillsammans med samtida lösningar, material och rumsorganisationer.  För att genomföra min studie har jag utfört tre fallstudier där jag har utgått från ett huvudobjekt, seriehuset villa Åhus, samt två referensobjekt, villa Färlöv och villa Hässleholm, där de två sistnämnda är arkitektritade villor vilka jag anser har goda arkitektoniska kvaliteter. De tre villorna är alla från 1970-talet, villa Åhus och villa Färlöv ligger i Kristianstad kommun och villa Hässleholm ligger i grannkommunen, dessa parametrar har varit viktiga för mig då närliggande områden och samma tidsperiod gör att jämförelsen blir mer rättvis. För att studien inte ska vara subjektiv med enbart mina personliga åsikter om god arkitektur har jag valt att analysera de tre villorna med hjälp av en kvalitativ forskningsteori inom ämnet. Teorin utgår från sju egenskapsfält som beskriver omätbara arkitektoniska värden. Jag har även haft möjlighet att besöka alla villorna samt haft fotografier och bygglovshandlingar till mitt förfogande, vilket har varit en stor tillgång. En kvalitativ semistrukturerad intervju med en av ägarna av huvudobjektet har även genomförts och varit till stor hjälp då jag har fått en annan förståelse för bostaden, som till exempel de boendes upplevelse av bostaden med dess positiva och negativa aspekter.  Forskningsteorin tillsammans med analyserna av de tre fallstudierna används sedan för att diskutera fram olika gestaltningsförslag i gestaltningsprocessen för hur villa Åhus kan transformeras. Gestaltningsprocessen kommer mynna ut i ett förslag över hur villan hade kunnat gestaltas för att innehålla tydligare arkitektoniska kvaliteter samt förena bevarandet och återskapandet av vissa karaktärsdrag från 1970-talet tillsammans med mer samtida val vilket tar villan in i 2020-talet utan att förlora den ursprungliga karaktären för mycket, helt enkelt 70-talsvillan i ny tappning. / In this thesis, I investigate how a period-typical serial house from the 1970s can be transformed, through renovation, to possess more architectural qualities and timeless character. My opinion is that the combination can be obtained by recreating architectural features from the 1970s together with contemporary solutions, materials and spatial organization. In order to carry out my study, I have conducted three case studies where I have started from a main object, the serial house villa Åhus, as well as two reference objects, villa Färlöv and villa Hässleholm, where the two latter are architect-designed villas which I consider having good architectural qualities. The three villas are all from the 1970s, villa Åhus and villa Färlöv are located in Kristianstad municipality and villa Hässleholm is located in the neighboring municipality, these parameters have been important to me as nearby areas and the same time period make the comparison more just. For the study to not be subjective with only my personal opinions about good architecture, I have chosen to analyze the three villas using a qualitative research theory within the subject. The theory is based on seven characteristic fields that describe immeasurable architectural values. I have also had the opportunity to visit all the villas and have photographs and building permit documents at my disposal, which has been a great asset. A qualitative semi-structured interview with one of the owners of the main object has also been carried out and has been very helpful as I have gained a different understanding of the home, such as the residents' experience of the home with its positive and negative aspects. The research theory together with the analyzes of the three case studies is then used to discuss various design proposals in the design process for how villa Åhus can be transformed. The design process will culminate in a proposal for how the villa could be designed to incorporate more evident architectural qualities, and combine the preservation and recreation of certain character traits from the 1970s together with more contemporary choices, which will take the villa into the 2020s without losing the original character too much. Simply put, the villa in a new costume.

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan.   Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten.   Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation.   Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet.   Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur lärare upptäcker särskilt begåvade elever i ämnet matematik samt hur de stöttar och stimulerar dessa elever på bästa sätt. Syftet är också att göra lärare och pedagoger uppmärksamma på de särskilt begåvade elevernas uttryckssätt och behov. För att få fram relevant litteratur till vår studie har vi använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning. Databaserna som vi har använt är ERIC, UniSearch och Google Scholar. Resultatet visar att elever med särskild begåvning kan uttrycka sig på många olika sätt vilket kan göra dessa elever svåridentifierade. Det finns karaktärsdrag hos de särbegåvade eleverna som är gemensamma för de flesta som till exempel motivation, kunskapstörst, nyfikenhet och god problemlösningsförmåga. Dock finns det även karaktärsdrag som ter sig olika från elev till elev, som till exempel förklaringsmetoder och social kompetens. Resultatet visar även vilka speciella behov särbegåvade elever har, samt didaktiska val som kan vara gynnsamma för de särbegåvade eleverna, exempelvis berikning, acceleration, gruppering och mentorskap.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning. / Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.

Denna studie är ämnad att undersöka hur framställningen av VR-teknologi påverkar lärande och leder till nya möjligheter för att motivera lärande genom frågeställningen: Vilka karaktärsdrag i virtuella lärmiljöer kan stödja individer att uppnå ett tillstånd av flow? Tidigare forskning har undersökt hur ett tillstånd av flow kan stödja individers lärande och hur utformningen av virtuella miljöer kan stödja lärande. I studien användes en kvalitativ forskningsansats med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare fick uppgifter att genomföra i VR-spelet Blocks by Google. Studien resulterade i tretton identifierade aspekter kopplade till karaktärsdrag i virtuella lärmiljöer, vilka kan stödja ett tillstånd av flow. / This study aims to explore how the making of VR technology affects learning and leads to new opportunities to motivate learning through the question: What characteristics in virtual learning environments can support individuals to achieve a state of flow? Previous research has investigated how a state of flow can support individuals' learning and how the design of virtual environments can support learning. The study used a qualitative research approach with the help of observations and semi-structured interviews. The study participants were given tasks to complete in the VR game Blocks by Google. The study resulted in thirteen identified aspects linked to characteristics in virtual learning environments, which can support a state of flow.

Teknologiers transformativa förmågor har stor potential att bidra till förändring som gynnar samhällen, miljön och mänskligt välbefinnande. Världen står idag inför många stora utmaningar som klimatförändringar och omfattande digitala förändringar. Investerare påverkar vilka teknologier som formar våra samhällen, och uppdragsdrivna aktörer, snarare än endast vinstdrivna, kan påverka framtida paradigmskiften. Trots ett ökat intresse för området ”transformativa teknologier” saknas konsensus kring grundläggande egenskaper och vad begreppet inbegriper. Avsaknaden av definierande egenskaper resulterar i att begreppet löper risk att urvattnas, vilket vidare medför negativa effekter kopplade till beslutsfattares avsaknad av praxis för att utvärdera transformativa förmågor hos teknologier. Beslutsfattare kan hjälpas av ett tydligare definierat begrepp och genom applicerbara metoder kan beslutsfattare hjälpas nå sina mål. Befintliga metoder för utvärdering av ansvarsfulla investeringar som ESG och Impact investing är inte fokuserade på teknologier och därtill finns begränsningar som gör de mindre tillämpbara i fall där transformativa teknologier är relevant. Studien bidrar till en ökad förståelse för begreppet och tillhandahåller metoder för utvärdering genom att analysera transformativa egenskaper i Industrifondens portföljbolag inom området transformativ teknologi. Det empiriska underlaget utgörs av 12 portföljbolag. Studien visar på tre dimensioner av transformativa egenskaper, value changes, mimicry och diffusion, samt bidrar med förståelse kring dess innebörd. Vidare visar studien på återkommande mönster i termer av transformativa egenskaper. Utöver bidraget kopplat till en ökad förståelse inom området ger studien förslag på hur dessa teknologier kan utvärderas samt hur utvärderingsmetoder kan tillämpas vid investeringsstrategier. / The transformative capabilities of technologies have great potential contributing to change that benefits society, the environment and human well-being. The world faces many grand challenges today, such as climate change and extensive digital change. Investors affect which technologies shaping our societies and organizations that are mission-driven, rather than entirely profit-driven, can affect the paradigm shifts that are to come. Despite an increased interest in the field of “transformative technologies”, there is a lack of consensus on basic characteristics and what the term entails. The lack of defining characteristics results in a risk of the term being diluted, which further has negative effects linked to decision-makers’ lack of approaches to evaluate transformative abilities in technologies. Decision-makers can be helped by a more defined concept, and through applicable methods, decision-makers can be helped to achieve their goals. Existing methods for evaluation of so-called “responsible investments” such as ESG and Impact investing are not focused on transformative capabilities of technologies. Furthermore, some limitations make them less applicable in cases where transformative technologies are relevant. The study contributes to an increased understanding of the concept and provides methods for evaluation by analyzing transformative capacities in Industrifonden's portfolio companies in the field of transformative technology. The empirical basis consists of 12 portfolio companies. The study highlights three dimensions of characteristics for transformative technologies, value changes, mimicry and diffusion, and contributes to an understanding of their meaning. Furthermore, the study shows recurring patterns in terms of transformative characteristics. In addition to the contribution linked to an increased understanding in the area, the study provides suggestions on how these technologies can be evaluated and how evaluation methods can be applied to investment strategies.

To remain relevant, even the successful social networks need to evolve. Vertical Social Networks (VSN) are the response of this, satisfying people who are seeking more niched and personalized content. However, this is a highly competitive environment where taking advantage of the first mover advantages is crucial for the future success. This study concerns diffusion of innovations and segmentation according to the technology adoption lifecycle to investigate how a VSN can reach user growth by understanding their current users better. We have built this study upon an explorative case study of a case company operating in the VSN landscape providing their users with an application. Building on extensive literature research, theory, surveys and conducting interviews, differences in user characteristics were identified. Theoretical and empirical evidence was further analyzed based on user behavior and level of satisfaction. Our recommendations suggest that considerations for different phases of the diffusion journey has to be made by targeting the appropriate users as this is vital for satisfying the existing users, and for reaching new ones. / För att bibehålla relevans, måste även de mest framgångsrika sociala nätverken utvecklas. Vertikala Sociala Nätverk (VSN) är svaret på detta, genom att tillfredsställa människor som söker mer nischade och personifierat innehåll. Detta landskap är dock präglat av hög konkurrens där vikten av att vara först på marknaden är avgörande för framtida framgång. Denna studie belyser Innovationsspridning och segmentering enligt Technology Adoption Lifecycle för att undersöka hur ett VSN kan nå användartillväxt genom att förstå sina nuvarande användare bättre. Vi har genomfört en undersökande fallstudie av ett företag inom VSN branschen som bistår sina användare med en applikation. Baserat på tidigare forskning, teori, enkäter och intervjuer identifierades olikheter i karaktärsdrag hos deras användare. Teoretiska och empiriska bevis beträffande olikheter i karaktärsdrag analyserades och diskuterades vidare baserat på användarbeteende och nivå av tillfredsställelse. De föreslagna rekommendationerna innefattar att ett övervägande för olika faser av diffusionsresan måste göras för att tilltala lämpliga målgrupper, då detta är avgörande för att tillfredsställa befintliga användare, och för att nå nya.

Purpose - ​The purpose of this thesis is to examine the organisational culture at the case company to find out whether or not Human lean can contribute to a high performance culture. Methodology - ​A qualitative study was conducted with a case study as the basis for investigating the company's organizational culture. The empirical data was collected by semi-structured interviews with the staff of the company. Findings - ​The empirical study first presents a summary based on the respondents' responses and thereafter displays the case company in comparison to the characteristic features and behaviours of high performance cultures. Lastly, the study shows howHuman lean, with the help of visual management, KASAM and continuous improvements, can contribute to a high performance culture. Contribution - ​This study tests existing theory in a new context and presents a scientific gap on how Human lean can contribute to a high performance culture. / Syfte - ​Syftet är att undersöka organisationskulturen på fallföretaget för att se om Human lean kan bidra till att skapa en high performance kultur. Metod - För att undersöka fallföretaget organisationskultur har en kvalitativ studie genomförts med fallstudie som grund. All empiri har utformats utifrån semistrukturerade intervjuer med personalen på fallföretaget. Resultat - I studiens empiri presenteras först en sammanställning utifrån respondenternas svar för att sedan jämföra hur fallföretaget förhåller sig till de karaktäristiska dragen och beteendena high performance culture erhåller. Avslutningsvis visarstudienhurHumanlean med hjälp av visuell styrning, KASAM och ständiga förbättringar bidrar till en high performance culture. Bidrag - Denna studie testar befintligt teori i ett nytt kontext och framför ett vetenskapligt gap om hur Human lean kan bidra till en high performance culture.