This master thesis is a qualitative study focusing on knowledge sharing, collegial learning and collaboration amongst teachers in an upper secondary school in Sweden. The study aims to answer the following questions: How do teachers share knowledge with each other? In which context is knowledge shared? How do teachers work towards school development? Schools in Sweden face an important decision regarding school development. One problem discussed in the thesis, raised by OECD and Skolverket, is that teachers in Sweden do not collaborate enough with their colleagues. The purpose of the study is to contribute awareness of how, when and why teachers share knowledge with each other. Five interviews were conducted with teachers in Swedish and were analysed through a thematic analysis and put in relation to knowledge sharing. The result shows that the teachers in the study share knowledge of student progression, exams, and subjects, among other things, in informal or formal groups. These are either scheduled on a weekly basis or meetings take place a couple of times each term. Furthermore, the result shows that teachers who work collaboratively can differentiate due to culture and norms at the organisation and the coworkers themselves. One conclusion is that teachers do collaborate much, but there is a difference in how depending on whether they are part of formal or informal groups. School culture determines whether or not sharing knowledge is accepted, and the school board’s value of knowledge sharing is therefore very important.

This master thesis is a qualitative study focusing on knowledge sharing, collegial learning and collaboration amongst teachers in an upper secondary school in Sweden. The study aims to answer the following questions: How do teachers share knowledge with each other? In which context is knowledge shared? How do teachers work towards school development? Schools in Sweden face an important decision regarding school development. One problem discussed in the thesis, raised by OECD and Skolverket, is that teachers in Sweden do not collaborate enough with their colleagues. The purpose of the study is to contribute awareness of how, when and why teachers share knowledge with each other. Five interviews were conducted with teachers in Swedish and were analysed through a thematic analysis and put in relation to knowledge sharing. The result shows that the teachers in the study share knowledge of student progression, exams, and subjects, among other things, in informal or formal groups. These are either scheduled on a weekly basis or meetings take place a couple of times each term. Furthermore, the result shows that teachers who work collaboratively can differentiate due to culture and norms at the organisation and the coworkers themselves. One conclusion is that teachers do collaborate much, but there is a difference in how depending on whether they are part of formal or informal groups. School culture determines whether or not sharing knowledge is accepted, and the school board’s value of knowledge sharing is therefore very important.

No description available.

Digitalisering av den svenska skolan tog ny fart när regeringen beslutade att revidera läroplanen och lägga mer ansvar på samhällskunskapslärare. Lärare ska i sitt uppdrag stärka elevernas digitala kompetens.För att förstå hur förändringen påverkat samhällskunskapslärare har frågeställningarna utgått från samhällskunskapslärares upplevelser kring de nya och förändrade centrala innehållen, deras digitala kompetens och förutsättningar som lärare upplever att de ges i sitt arbete med att stärka elevernas digitala kompetens. Metoden för undersökningen är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer gjorts för att samla in data.I analysen av den data som samlats in har TPACK-teorin och verksamhetsteori använts.Resultaten tyder på att lärarna ges olika förutsättningar och att det kollegiala lärandet är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är i ett ämneslag eller arbetslag. Rektorers styrning och påverkan blir även avgörande för vilka förutsättningar lärarna upplever att de får.Med hjälp av TPACK-teorin går det att visa på att det handlar om ett samspel mellan lärarnas förmåga att hantera digital teknik och applicera detta pedagogiskt på sitt ämne. Sammanflätandet av dessa förmågor underlättas om lärarna för göra det tillsammans, med en rektor som stöttar men även sätter krav och ger tydliga direktiv.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar svensklärares samtal i facebookgrupper för svensklärare har. Undersökningens frågeställningar är: 1) Hur använder sig svensklärare av en facebookgrupp för svensklärare?, 2) I vilken utsträckning kan samtal mellan svensklärare i en sådan grupp ses som kollegialt lärande? Undersökningens teoretiska ramverk består av hermeneutik, systemisk-funktionellgrammatik och tre olika perspektiv på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley(2013) och Wenger m.fl. (2002). Metoden för undersökningen är netnografi och materialetbestår av inlägg, kommentarer, reaktioner och delningar från en facebookgrupp försvensklärare. Inläggen kategoriserades utifrån de allmänna språkhandlingarna fråga, påstående, uppmaning och erbjudande. Frågor och påståenden jämfördes sedan mot huvuddragen av de tre perspektiven på kollegialt lärande. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon begränsning gällande vilka språkhandlingar som kan utföras inom ramen för gruppen samt att det inte finns någon övervikt för någon typ av språkhandling. Rörande kollegialt lärande är facebookgruppen en plats där en gemensam kunskapsbas skapas genom att lärare delar med sig och efterfrågar undervisningsmaterial, diskuterar påståenden och svarar på varandras frågor samt ger råd och stöttning. De diskuterar även olika begrepp och pedagogiska inriktningar samt delar med sig av egna erfarenheter. Det kollegiala lärandet i gruppen pågår också under en längre tid och utgår från gemensamma problemområden. Det som saknas i gruppen är en tydlig arbetsgång ochgemensamma slutsatser, förhållningssätt och praktiker. Istället finns flera olika slutsatser,förhållningssätt och praktiker. Det saknas också tecken på att slutsatser och nya kunskaperomsätts i praktiken. Facebookgruppen kan dock till stor del ses som en plattform för kollegialt lärande med tanke på vad som är genomförbart inom ramen för gruppen. Facebook ger också en unik möjlighet för svensklärare att utvidga sitt kollegium och själva sätta agendan för det kollegiala lärandet.

Den här studien har som syfte att undersöka hur digitala verktyg kan användas språkutvecklande inom svenskämnet. Studien undersöker ett undervisningssätt där metoderna Att skriva sig till läsning (ASL) och Skriva sig till lärande (STL) kombineras med varandra, där följande tre frågeställningar ställdes: Hur menar F-3-lärare att arbetet med ASL och STL påverkat den språkutvecklande undervisningen? Vilka möjligheter och hinder ser F-3-lärare att arbetet med ASL och STL medfört i den språkutvecklande undervisningen? På vilket sätt kan IKT-pedagoger och andra resurspersoner stötta arbetet med digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen? För att försöka besvara våra frågeställningar har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden i form av en gruppintervju med tre lärare samt en enskild intervju med en IKT-pedagog. Resultaten av studien visar bland annat på att lärarna upplever att elevernas läs- och skrivförmåga förbättrats sedan metoderna implementerades i undervisningen. Studien avslutas med en diskussion kring de möjligheter och utmaningar arbetssättet med metoderna ASL och STL medfört och hur resurspersoner kan stötta lärarna i det arbetet, samt förslag på vidare forskning.

Clausson, Marie och Svensson, Linda (2018). Att lyfta språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans med dina kollegier. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolechefer upplever att de ger förskoleverksamheten möjlighet till kollegialt lärande och hur detta upplevs genereras i verksamheten. Författaren till studien beskriver hur de olika kategorierna framkommit i resultatet tillsammans med teoretiska perspektiven: socialt lärande, reflektion i grupp och kompetens. Kategorierna i resultatet benämns i studien som motivation, professionellt lärande och vägledande chef. Dessa tre kategorier diskuteras sedan av författaren och det belyses att gemensamma diskussioner är något som förskolecheferna ger pedagogerna möjlighet till som ett led i det kollegiala lärandet. Att utöka varje pedagogs kompetens via kollegialt lärande i arbetet för att gynna förskolans verksamhet anses viktigt, sett ur ett vetenskapligt perspektiv menar förskolecheferna. Slutsatsen är att förskolecheferna egentligen inte berättar vad de menar när de säger kollegialt lärande. De använder gärna begreppet kollegialt lärande tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete. Dock tolkar jag att förskolecheferna ser kollegialt arbete som något positivt i förskolans verksamhet, men hur de vet att kollegialt lärande sker säger de inte rakt ut. Förskolan kan i sitt kollegiala lärande använda sig av de kompetenser som redan finns. I detta arbete framkommer det att nyckelpersoner är av viktig del för utveckling av förskoleverksamheten. Dessa nyckelpersoner kan också utveckla och/eller handleda förskollärare i det kollegiala lärandet för en utvecklande och kvalitetsmässig förskola i ständig utveckling. / The purpose of the study is to investigate how preschool leaders perceive that they give preschool organisations the opportunity for collegial learning and how this is experienced in the organisation. Together with the theoretical perspectives: social learning, group reflection and competence the study describes how the categories emerged in the result. The categories are in the study referred to motivation, professional learning and guidance manager. These three categories are then discussed and it is highlighted that a part in the collegial learning is shared discussions that the preschool managers' gives the preschool teachers opportunity for. The preschool managers' also mean that it is important from a scientific perspective to extending skills of each preschool teacher through collegial learning. The conclusion is that preschool managers do not really tell what they mean when they say collegial learning. They are using the concept of collegial learning together with systematic quality work. However, I understand that preschool managers see collegial work as something positive in preschool organisations, but how they know that collegial learning is happening they do not say. In the preschool the teachers can use the already existing competences in their collegial learning. In this study it is also found that keypersons are an important part of the development of preschool organisations. These keypersons can also develop and/or supervise preschool teachers in collegial learning for develop a preschool in constant development.

Sambedömning är en arbetsmetod som utifrån ett litet empiriskt forskningsfält visat på potential att kunna öka rättvisan och likvärdigheten i lärares bedömningar av sina elevers arbeten. Trots detta finns det belägg som menar på att sambedömning inte är särskilt förekommande bland skolor, något som kan kopplas till lärarens arbetsmiljö. Denna studies syfte är att belysa hur sambedömning bedrivs i tre skolor utifrån ett individuellt, gruppbaserat samt verksamhetsbaserat perspektiv. För att kunna undersöka detta område valde vi att utgå från en frågeställning som berörde förutsättningarna att arbeta med sambedömning i skolverksamheten och attityden till sambedömning bland de verksamma. Ett annat tema som vi i intervjufrågor och resultatet tar upp är vilka eventuella förändringar som kunde skapa större möjligheter för lärare att arbeta med sambedömning. Arbetets teoretiska referensram utgick ifrån Vygotskijs sociokulturella teori och Habermas kommunikativa handlande. Den sociokulturella teorin användes som analysverktyg för att fördjupa förståelsen av hur sambedömning påverkar lärarnas utveckling medan det kommunikativa handlandet bidrog till att enklare förstå hur respondenterna kom fram till en samsyn. Vi använde oss utav en kvalitativ metod för att samla in empiri till arbetet. Sex SO-lärare och två rektorer blev intervjuade av oss där vi utgick ifrån ett par övergripande frågor hörande till ämnet. Resultatet visade på att intervjupersonerna upplevde att det fanns hinder för att bedriva sambedömning på ett mer frekvent sätt inom skolan. Ett flertal av respondenterna uttryckte att sambedömning kunde öka likvärdigheten i betygssättningen och att det var kompetensutvecklande för lärarna. Det förekom även åsikter som problematiserade sambedömning och lärarens syn på det. De flesta redogjorde till sist för hur ett utvecklingsarbete kring sambedömning kan se ut och gå till med undantag för ett par individer som menade på att en sådan process ej var möjlig att utföra. Slutsatserna landade i att ingen av SO-lärarna bedriver sambedömning på ett systematiskt tillvägagångssätt i sin vardag på grund av strukturella faktorer som begränsar men att inställningen till sambedömning ändå var mestadels positiv bland både de tillfrågade lärarna och rektorerna. Samtliga respondenter var överens om att det behövs framför allt strukturella förändringar inom deras verksamheter för att ett bredare arbete med sambedömning skulle vara möjligt. Avslutningsvis för vi en diskussion kring resultatet där vi problematiserar slutsatserna, förklarar relevansen till vår framtida yrkesroll och redogör för vidare forskning i ämnet.

No description available.