I denna uppsats genomför jag en närläsning av Lauren Weisbergers roman The Devil Wears Prada. Syftet är att undersöka kulturella paradigm och koder; hur de upprätthålls eller bryts genom betydelsebildande handlingar samt hur de manifesteras i huvudkaraktärens kläder. Min utgångspunkt är att det i moderna berättelser finns moraliserande och fostrande budskap till kvinnor där den kvinnliga identiteten genomgående kopplas samman med det yttre, såsom kropp och kläder. Dessa förhållanden analyseras och synliggörs med hjälp av semiologiska verktyg och performativitetsteorin. Jag finner att huvudkaraktärens utveckling på jobbet och dess konsekvenser i privatlivet följs av en yttre förvandling, där kläderna fungerar symboliskt för rådande paradigm och huvudkaraktärens position till det feminina. Huvudkaraktärens utveckling slutar i en ”gyllene medelväg” där hon representerar ”den gyllene medelkvinnan”. Romanen skildrar fostrande både inom paradigmens ramar och mot skapandet av det egna subjektet, och rymmer därför inläsning av flera olika budskap.

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats. Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin. Detta möjliggör en kvalitativ, jämförande studie med utgångspunkt i ett genusperspektiv. En jämförelse har även gjorts för att se hur den visuella framställningen av dessa två politiker skiljer sig i dags- och kvällspressen och vilka utmärkande bilder som förekom. I Håkan Juholts fall analyserades bilder från perioden 7-23 oktober 2011 då det uppdagades att han tagit ut felaktiga bostadsbidrag och i Mona Sahlins fall undersöktes perioden 10-15 november 2010 i samband med hennes beslut om att avgå som partiledare. Vi kom genom vår studie fram till att de båda partiledarna avbildades på skilda sätt. Mona Sahlin har fotograferats närmare än för Håkan Juholt som fotograferats längre ifrån. I Håkan Juholts fall har också hans blick många gånger varit fäst i kameran och en känsla av självsäkerhet och trygghet förmedlades genom bilderna vilket inte i Mona Sahlins fall då hon utstrålat skam och frånvaro. Bildvinklar mellan de båda har skilt sig åt, vilket vi tror grundar sig i invanda mönster hur kvinnor och män fotograferas och att vi tolkar det som att tidningarna slutligen väljer att publicera sådana bilder som förstärker skillnaderna.

Denna uppsats behandlar frågorna om hur och varför ett typsnitt kan förmedla ett visst intryck, en känsla eller tonalitet på en webbsidas rubriker. Samt betydelsen av, som designer eller annan yrkesverksam inom området, att ha kännedom och medvetenhet kring typsnitt. Vi valde en kvalitav metod utifrån våra frågeställningar. Genom intervjuer och en fokusgrupp ämnar vi undersöka tre typsnitt från tre olika typsnittsfamiljer. Typsnitten vi specificerat oss på är Roboto (sans serif), La Parisienne (regular skript) samt Fifty four (display/dekorativ). Teoretiska utgångspunkter hämtas från tidigare studier inom ämnet, litteratur av sakkunniga samt data från empirisk undersökning som vi samlat in från intervjuer och en fokusgrupp. En webbsida, utvecklad i WordPress har varit ett praktiskt moment och har fungerat som en plattform för vår undersökning genom att presentera våra olika rubrikers typsnitt. Resultatet från vår undersökning visade att våra valda typsnitt på rubrikerna tolkades likvärdigt och att det är främst formen som avgör. Studien tydliggör även att typsnitt kan tolkas utifrån person och personlighetsdrag, genom grundkänslor, tidigare associationer, konnotation och majoritetens överensstämmande svar. Vi ser att kunskap om typsnitt har en central roll i den tidiga designprocessen. Med detta i åtanke blir det viktigt för designern att kunna behärska typografi och förstå dess kraft. / This essay addresses the questions about how and why a font can convey a certain impression, feeling or tonality on a website's headings. As well as the importance of being a designer or other professionals in the field, to have knowledge and awareness of fonts. We have chosen a qualitative method based on our questions. Through interviews and a focus group, we intend to study three fonts from three different fontfamilies. Roboto (sans serif), La Parisienne (regular script) and Fifty four (display /decorative). Theories are obtained from previous studies in the subject, we refer to literature by experts and the data comes from our empirical research that we have collected from our interviews and the focus group. We have developed a website in WordPress, that has been a practical element and has served as a platform for our research by presenting the fonts of our various headings. The results of this study showed that our selected fonts of the headlines were interpreted equally by our informants and everyone answers that it depends on what kind of a typeface it is. Fonts can be interpreted from many different perspectives, the form of a font affects people's interpretation a lot but also interpreted based on personality traits, through basic feelings, past associations, connotation and the majority's response which was consistent. The knowledge of fonts plays a central role in the early design process and it becomes important for a web designer to be able to master typography and understand its powers.

Denna undersökning vill fylla kunskapsluckan om huruvida emojier och ljud kan komplettera varandra i vardagssituationer där användare av sociala medier inte kan höra det tillhörande ljudet till videon som spelas upp på deras smarttelefon. I denna uppsats undersöks hur unga vuxna emojisätter två olika ljudmiljöer för att ta reda på vilka emoji-mönster som kan identifieras samt vad i ljudet som väcker associationer till de emojier som deltagarna valt ut. I denna vidare studie om emojier kopplat till de auditiva egenskaperna deltar deltagarna i experimentet genom enskilda intervjuer där deras egna associationer och intryck är det centrala att analysera. De två ljudmiljöerna som tillhör experimentet gestaltar en skog oc hett kök. I resultatet och slutsatsen diskuteras de konnotativa och denotativa valen som deltagarna gjort med sina emoji-sättningar samt hur de löste problemet med emoji-bristen genom att antingen välja kombinationer av emojier eller en enstaka emoji för att kommunicera det som uppfattades från de två olika ljudmiljöerna. Med detta arbete har jag fått fram vilka emojier som deltagarna hade valt gemensamt för att beskriva ljudmiljöerna. En kvantitativ vidare studie rekommenderas för att se om deltagarna i detta experiments emoji-mönstren kan appliceras på målgruppen i en större massa.

Denna studie avser att undersöka vilka visuella element som påverkar hur produkter kategoriseras av konsumenter som antingen ett tvättmedel eller ett livsmedel. Genom att undersöka visuella element och vilka konnotationer de skapar kan dessa undersökningar ge insikter om hur människor tolkar och kategoriserar objekt. Detta undersöktes med enkät, observation och generative research som metod. Den insamlade empirin visar att visuella element skapar konnotationer och styr kategorisering av produkter. Empirin visade att mättade färger, vassa former, en viss avsaknad av visuella element, realistiska bilder och färgen grön konnoteras till tvättmedel. Det visade även att omättade färger konnoteras till yoghurtförpackningar. Fynden sammanställdes i en guide för illustratörer för att underlätta förmedlandet av avsett bruksändamål och även i ett nytt designförslag på ett tvättmedel som nyligen misstagits för att vara ett livsmedel. Eftersom denna typ av misstag inte är ovanliga, där även oavsiktlig förtäring har förekommit, kan denna studie vara värdefull för att minska att detta ska ske i framtiden. / This study investigates the visual elements that influence how consumers categorize products as either a detergent or a food item. By examining the visual elements and the connotations they create, these investigations provide insights into how people interpret and categorize objects. This was explored through a survey, observation and a focus group as part of a Generative Research approach. The collected empirical data demonstrates that visual elements create connotations and guide the categorization of products. The empirical findings revealed that saturated colors, sharp shapes, a certain absence of visual elements, realistic images, and the color green are associated with detergents. The findings were compiled into a handbook for illustrators to facilitate the communication of intended use and also into a new design proposal for a detergent that was recently mistaken for a food item. Since these types of mistakes, including unintentional consumption, are not uncommon, this study could be valuable in reducing such occurrences in the future.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

Together with an basic assumption of the main thesis of the theory of singular direct reference, this paper formulates two original theses grounded in the Kripkean notion of proper names. Regarding the assumption of the main thesis, efforts have been made to explicitly explain its essence as a reactionary theory against the description theory of proper names, a theory mainly due to Bertrand Russells (1905) influential article "On Denoting". Grounded in Russell, outlining the fundamental idea of proper names as abbreviated or disguised definite descriptions, this paper moves forward through the critiques of Strawsons (1950) "On Referring", Donnellans (1966) "Reference and Definite Descriptions" and Kripkes (1977) "Speaker's Reference and Semantic Reference". With the historical background in place, in accordance with Salmons (1982) "Reference & Essence" the arguments against the theory of descriptions for proper names are put forward, which leads to the assumption of the mentioned main thesis. Regarding the papers more original theses, the first of these distinguishes between different kinds of proper names depending on whether or not they refer to an object capable of cognitive functioning. The main thrust of this paper is however made through the formulation of the second thesis, as it is being aimed at challenging Kripke's Millian notion of all proper names as being non-connoting. However, in contrast to this view in accordance with the view being put forward in this paper, cognition-referring proper names are connoting. Additionally, a finishing discussion is supplemented concluding descriptions of such connotations as being questions for pragmatism.

<p>In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way.</p> / <p>I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.</p>

In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way. / I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.