Global ETD Search

1	En julsaga anno 2019 : Ett skönlitterärt experiment där sagans form undersöks / A Christmas Carol in 2019 : A fiction experiment where the form of the fairy tale is examined Alfredsson, Sofia January 2019 (has links) Abstrakt I denna uppsats skrivs en nutida version av Charles Dickens verk En julsaga. Texten kommer att utspela sig under 2000-talet, det blir alltså ett miljöbyte genom tidsresan, inte rent geografiskt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om genren och huvudkaraktärerna kan bevaras när miljön förändras och om den nya texten bibehåller formen av en saga. Inledningsvis har jag läst En Julsaga och sedan valt tre scener och av dem skrivit en nutida version. Konstsaga folksaga saga en julsaga Charles Dickens Ebenezer Scrooge miljögestaltning spöken spökhistoria General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Nötknäpparen –En narratalogisk & komparativ analys Sundin, Mimmi January 2019 (has links) Uppsatsen analyserar E.T.A Hoffmanns konstsaga Nötknäpparen, översatt av Ingrid Windisch (1989), mot två andra upplagor av Nötknäpparen, dessa två i bilderboksformat. Den ena bilderboken är återberättad av Anthea Bell men svensk översatt av Gun-Britt Sundström (1987) och den senaste upplagan av Nötknäpparen är återberättad av Rachel Elliot men svenskt översatt av Annika Meijer (2016). Syftet med denna analys är att främst undersöka vilka adaptioner som gjorts ifrån originalberättelsen till de två bilderboksupplagorna. Fokus kommer vara på karaktärer och intrigen i samtliga böcker med stort fokus på vad som bland annat adapterats från den översatta originalberättelsens otäcka innehåll till bilderböckerna. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk och komparativ analys där även begrepp som konstsaga, bilderbok, karaktär, intrig samt adaption kommer ligga till grund för att besvara syfte och frågeställningar. Analysen visar att mycket är lika i de karakteristiska dragen men att det betonas olika mycket i varje bok. Intrigen i Hoffmanns berättelse och bilderboken från 1987 är till stor del densamma dock är bilderboken förkortad och innehåller illustrationer. Bilderboken från 2016 innehåller till viss del samma delar i intrigen men har exempelvis tagit bort delen om prinsessan Pirlipat och nöten Krakatuk. Bilderboken (2016) är mer anpassad efter yngre barn i åldern 3-6 år vilket märks både i karaktärer och i intrig. Det framkommer även i analysen att Hoffmanns berättelse har ett mer detaljerat skrämmande innehåll än övriga bilderböcker även om bilderboken (1987) är relativt mycket mer skrämmande än bilderboken (2016) både i text och illustrationer. E.T.A Hoffmann nötknäpparen Konstsaga bilderbok adaption narrativ & komparativ analys Specific Literatures Litteraturstudier
3	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) <p><strong>Bakgrund: </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p> lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
4	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) Bakgrund: Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. Metod: Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning. Resultat: Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv. lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
5	Modern Fairy Tales: The New Existence of an Old Genre : Exemplified by the Books of Alan A. Milne, Tove Jansson and Eno Raud Yashkina, Svetlana January 2016 (has links) The aim of this study is to draw new perspectives to the theoretic approach towards the complex nature of the modern fairy tale genre and its transformation. The study is exemplified by two books by Alan A. Milne about Winnie-the-Pooh (1926-1928), Tove Jansson’s eight books about the Moomintrolls (1945-1970) and Eno Raud’s four books about three funny creatures called “Nakstitrallid” in Estonian (1972-1982). In this thesis, I examine the disputable problem of defining the fairy tale genre in modern literature and refer to the history of the genre and storytelling tradition that have indirectly inspired all three authors in their decision to turn for fairy tale as a genre. Applying the poetical analysis, I argue that these authors contributed to the continuity of fairy tales by creating the link between folkloric heritage, novelistic literary expression and children’s imagination. This study can therefore be considered as topological, however it does not pretend to introduce the complete systematic definition of the genre as the thesis’ format does not allow such in-depth investigation. In the first chapter, ‘Archaic world stimulation in modern fairy tale’, I examine the dominating literary categories that refer to the folk fairy tale intertext: Bakhtin’s concept of ‘chronotope’ – category of time and space, system of fictional allegoric characters and category of fantastic. In the second chapter, ‘Modern fairy tales from perspective of children’s literature’, I analyze the books of Milne, Jansson and Raud in the scope of narratological and aesthetic categories of children’s literature. The folkloric laughter intertextually reproduced by naïvism of the Moomins, the Naksitralls, and Winnie-the-Pooh’s friends, while folkloric collective hero is presented by universal harmony of a happy family and child-like protagonists. I came to the conclusion that poetics of folklore fairy tale still exists in these books through the intertextual dialogue. Modernism as literary method re-evaluates folkloric aspects such as nonlinear time, the blurred boarders between individual and cosmos, material and spirit, text and reality. Every new artistically unique fairy tale world resembles the new stage of the genre development. The more innovative is the story, the more sophisticated can be its poetics. children's literature literary fairy-tale modernism poetics semiotics folkloristics myth mytho-logic archaic intertext memory of the genre fantasy chronotope A.A. Milne Tove Jansson Eno Raud Elezar Meetinsky Michail Bakhtin Yuri Lotman Vladimir Propp Bruno Bettelheim barnlitteratur saga konstsaga folkloristik semiotik myt intertextualitet poetik General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0371 seconds