Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.
 Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå. Enkäten bestod av tio sak- och attitydfrågor. Även kön, ålder och utbildningsnivå tillfrågades för att möjliggöra en jämförelse mellan dessa grupper. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test. Signifikansnivån sattes till p<0,05.
 Resultat Deltagarantalet uppgick till 126 stycken varav 65 kvinnor och 61 män. Flest deltagare valde mellanmjölk, vispgrädde, smörgåsmargarin med 75 % fett respektive olja. Uppemot hälften av deltagarna hade gjort förändringar i val av matfett och mejeriprodukter, varav fler åt det magrare hållet. Kvinnorna uppgav sig mer hälsomedvetna gällande konsumtion av mejeriprodukter och matfett och valde signifikant oftare vispgrädde jämfört med männen. I övrigt sågs inga skillnader mellan kön, ålder samt utbildningsnivå i valet av mejeriprodukter och matfett. Däremot ansåg signifikant fler äldre än yngre att magra mejeriprodukter är hälsosammast och fler låg- än högutbildade att mer fett och mindre kolhydrater bör eftersträvas.
Mindre än hälften av deltagarna sa sig ha förtroende för livsmedelsverkets och dietisters kostbudskap. Slutsats Mediedebatten kan ha påverkat konsumenternas inställning till fett och hälsa. Yrkesverksamma inom kostområdet bör därför ta mer plats i media, och framförallt rikta sig till de grupper som tenderar att ta till sig kostbudskap därifrån. Ytterligare studier krävs för att klargöra om fettdebatten i media har förändrat synen på fett och hälsa hos populationen.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.      Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv. Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar. För att uppskatta om deltagarna riskerade att få i sig för lite av något näringsämne jämfördes deras rapporterade intag med estimated average requirement (EAR).   Resultat Åtta deltagare inkluderades i studien. BMI (body mass index) var >25 hos samtliga och fem angav att de försökte gå ned i vikt. Det rapporterade energiintaget (RE) var 34% lägre än det uppskattade energibehovet. Kolhydrater tillförde i genomsnitt 8% av energin och fett 69%, varav mättat fett 29%. Intaget av kostfiber och kolesterol var 7,5 respektive 625 mg/dag. Sackaros utgjorde 0,6% av energiintaget. Intag <EAR förekom i störst utsträckning för jod, järn och folsyra. Vitamin E, niacin, vitamin B12 och fosfat intogs med god marginal i relation till EAR. Slutsats LCHF-kosten i denna studie bestod av mycket fett och lite kolhydrater, vilket rapporterats innebära både för- och nackdelar på folkhälsan. Ska kosthållningen hållas en längre tid krävs modifieringar för att minimera rapporterade risker. / Background LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) is a low-carbohydrate diet that have had a major impact in Sweden. The swedish National Food Administration are concerned regarding how this development will affect the public health, especially due to the rising cholesterol levels seen during the same period. The spokesmen of this diet are questioning the current recommendations meaning they are to blame for us being fat and ill. Despite this debate there’s a lack of data regarding the make up of  this diet. Objective The objective of the preset study was to chart the LCHF-diet regarding foodstuff choice and nutrient intake and discuss it from a public health perspective. Method 14 individuals who concidered eating a LCHF-diet were recruited to perform a scaled food record during three days. To estimate whether the participant where at risk consuming to little of a specifik nutrient the reported intake was compared with the estimated average requirement (EAR). Results Eight participants where included in the study. BMI (body mass index) exceeded 25 amongst all participants and five stated they where trying to loose weight. The reported energi intake(REI) was 34% lower than the estimated energy requirement. The mean carbohydrate consumtion contributed with 8% of the energy and fat 69%, of which saturated fat 29%. The consumption of dietary fiber was 7,5 g/day and the intake of cholesterol 625 mg/day. Sucrose contributed to 0,6% of total energy consumption. Intake <EAR where most common for iodine, iron and folic acid. Vitamin E, niacin, vitamin B12 and phosphate where consumed with margin to EAR. Conclusion The LCHF-diet in this study consisted of a large amount of fat and little carbohydrates, which has been reported to result in both advantages and disadvantages on public health. Should this diet be kept for a long time adjustments has to be made to minimize the reported risks.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt metoden systematisk textkondensering. Resultat Den livsstilsfokuserade gruppbehandlingen upplevdes vara av betydelse på flera sätt. Bland annat framkom att patienterna upplevde sig vara i stort behov av stöd, både från personal och andra patienter, och att det var något som de även upplevde tillgodosågs. Vidare kunde ses att insikten kring det egna ansvaret för hälsan växte under behandlingens gång men att det dessvärre även kunde medföra vissa känslor av skam och ambivalens inför behandlingen. Att behandlas i grupp upplevdes positivt eftersom det gav patienterna möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan samt medförde en stark gemenskap. Slutsats Det är tydligt att livsstilsfokuserad gruppbehandling fyller flera viktiga funktioner utöver de parametrar som är fysiologiskt mätbara. Denna patientgrupp är i behov av stöd ifrån flera håll och både personal och övriga patienter är viktiga aktörer för att patienten ska uppleva behandlingen som tillfredsställande, vilket kan ses ge stöd för gruppbehandling som behandlingsform. Vidare kan denna typ av behandling stärka patienternas insikter kring det egna ansvar för hälsan vilket kan vara en viktig faktor att ha åtanke som behandlare. / Background Cardiovascular disease and type 2 diabetes is nowadays two of the most common welfare diseases although 80% of the morbidity of these diseases could be prevented through lifestyle changes. Changing lifestyle has proven to be difficult and support from professionals as well as from relatives have showed to be crucial in order to succeed. The physiological effects of lifestyle-focused treatment are relatively well studied but how patients actually experiencing such treatment is still rather unclear. Objective The aim of this study was to explore how patients experience lifestyle focused group-treatment as a primary and secondary prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. Methods 19 qualitative interviews were conducted with patients at a day center in northern Sweden. A semi-structured interview guide was used but the main focus was on the patients' own stories about their experiences. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed according to systematic text condensation. Results The lifestyle focused group-treatment was perceived as important in several ways. Among other things it appeared that patients felt that they were in great need of support, both from professionals and from other patients, and that it was a need that was met. It could also be observed that the understanding of the patients own responsibilities for their health grew over the course of treatment but that it unfortunately also could create a sense of shame and ambivalence towards treatment. The fact of being treated in groups was experienced as positive because it gave the patients the opportunity to exchange experiences and gave a sense of fellowship. Conclusions It's clear that lifestyle focused group-treatment serves several important functions for the patients in addition to the parameters that are physiologically measurable. These patients are in need of several different types of support, and both staff and patients are important to make the experience of the treatment satisfying, a conclusion which support the idea of group-treatment. Furthermore, this kind of treatment can strengthen the patients' insight about the own responsibility for the health which can be a important factor that have a mind as a therapist.

SAMMANFATTNING Bakgrund Studier har visat att rökare generellt äter mer ohälsosamt, samtidigt som de väger mindre än icke rökare. Aptit, vilometabolism och energiintag har setts förändras i samband med rökstopp, vilket kan leda till en viktuppgång. Oro för viktuppgång i samband med rökavvänjning har visat sig vara vanligare hos kvinnor och kunna påverka beslutet att sluta röka. Eftersom det saknas kvalitativa studier på före detta rökare skulle vår studie kunna leda till en ökad förståelse för den enskilda individen vid rökavvänjning. Syfte Syftet med studien var att utforska tankar och erfarenheter hos vuxna kring mat och kroppsvikt i samband med rökavvänjning. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på personer som hade genomgått rökavvänjning, varav sex var rökfria. Som stöd vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Hälften av de rökfria var oroliga för att gå upp i vikt inför rökstoppet. Majoriteten förmedlade att de hade ökat i vikt efter rökstoppet, men menade att rökstoppet inte enbart var orsaken. De flesta respondenter önskade en lägre kroppsvikt, varav vissa oroade sig över viktens påverkan på hälsan. Det var inte enbart kroppsvikten i sig som påverkade respondenterna negativt, utan även ökat bukomfång, bekantas reaktion på viktuppgången och en icke överrensstämmande självbild. Vissa respondenter upplevde ökad aptit, bättre smakupplevelse och mer tid över i samband med måltid som en följd av rökstoppet, vilket uppgavs medföra större portioner. Majoriteten upplevde ett behov av att äta vid röksug och vissa började äta mer sötsaker, vilket blev som ett substitut eller en form av belöning eller tröst. Slutsats Det kan vara av värde att beröra matvanor under rökavvänjning då oro för viktuppgång, viktökning och dess följder då skulle kunna förebyggas. Det kan även vara betydelsefullt att uppmärksamma individen på rökstoppets eventuella påverkan på matintaget och därmed motverka att ohälsosamma matvanor uppkommer.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ”bör” vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ”manliga” stereotyper som står i motsats till ”kvinnliga” och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina. Sambandet mellan omtanke och hemarbete har uppmärksammats i tidigare forskning och används i detta arbete för att problematisera killars stereotypa roll. Syftet med undersökningen var att få insyn i hur killar tänker kring omtanke. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem tonårskillar framkom att dessa har starka känslor av omtanke och ömsesidighet, något som allt för sällan uppmärksammas i relation till rollen som kille. Slutsatsen är att debatten om jämställdhet och jämlikhet behöver nyanseras till att se personen bakom rollen och inte bara könet. Fastnar vi i polarisering missar vi människan och bidrar istället till vidare ojämlikhet. Genom att med elever i skolan se och arbeta med (köns)roller som etiketter som faktiskt motverkar personligt ansvar, och därmed också omtanke, kan vi tydligare förstå och förändra attityder och inställningar kring hemarbete och (familjens) relationer. / In recent debates on gender equality, men and women often appear as binary poles or opposites. This leads to stereotypes of how men and women ‘should’ be. These stereotypical roles can in themself be destructive by dehumanising the individual. Particularly problematic are the "male" stereotypes that are contrary to the "feminine" and therefore qualities such as care, which has traditionally been seen as feminine. The relationship between care and housework has been highlighted in previous research and is used in this work to problematise boys’ stereotyped role. The purpose of this study was to gain insight into how boys think about care. Qualitative interviews with five teenage boys revealed that they had strong feelings of kindness and reciprocity, which is all too rarely seen in relation to the generalised role of a male. The conclusion is that the debate on gender and equality needs to be turned to see the person behind the role and not just the gender. When we get stuck in polarisation, we don’t see the human, and instead we reaffirm further inequality. By having students and teachers in schools see and work on (gender) roles as labels that actually discourage personal responsibility, and therefore care, we can more clearly understand and change attitudes and beliefs about housework and (family) relationships.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR. En av förskolans avdelningar, med 13 barn, fick därefter provsmaka veganska mellanmål. Resultat: Innehållet utav frukt och grönsaker var mer än dubbelt så hög i den veganska matsedeln än i blandkostmatsedeln. Andelen energigivande näringsämnen och fiberinnehållet var i båda kosterna i linje med rekommenderat intag. Dock var andelen fleromättat fett under NNR i blandkostmatsedeln och enkelomättat fett något under NNR för båda kosterna. Vitamin D, natrium samt selen låg under rekommenderat intag i både den veganska och blandkostmatsedeln. Det gjorde också retinolekvivalenterna i den veganska och järnintaget i blandkostmatsedeln. Bland de 13 barnen som hade tre röster var, en för vardera mellanmål, ogillade sammanlagt 17 röster de tre mellanmålen, elva röster gillade dem, och tio tyckte att de var någonstans mittemellan. Blandkostmatsedeln kostade 0.07 kronor per kcal och den veganska matsedeln 0.09 kronor per kcal. Slutsats: Fördelningen utav de energigivande näringsämnena låg för båda matsedlarna inom ramen för rekommendationerna. Vid planering av både blandkost och vegetarisk kost bör dock innehållet av vitamin D och selen observeras. Den veganska matsedeln innehöll mer frukt och grönsaker än blandkostmatsedeln. Kostnaden var i princip densamma för båda matsedlarna. En längre testperiod utav mellanmålen skulle kunna ge annorlunda resultat, då barnens preferenser förändras ju fler gånger samma livsmedel smakas på. / Background: The National food agency in Sweden, who gives out the nutrition recommendations, has previously not recommend vegan diet for children despite studies showing both that a diet containing a lot of plant foods reduces the risk of multiple welfare diseases, and that animal fat is often a contributing factor to these diseases. It can be risks for a deficient intake of complete protein, alpha- linolenic acid, vitamin B12 and D, and the minerals calcium and iron with a vegan diet. Some studies also showing that vegan children get enough of all the nutrients. It´s likewise studies that show that vegan children may satisfy enough of all nutrients, and that most parents are aware of the food to be fortified with vitamin B12. Objective: The aim of this study was to compare two weekly meal plans, one vegan and one omnivore meal plan regarding nutrient content, cost and the content of fruit and vegetables. A further aim was to let preschoolers taste vegan snacks. Method: The nutrition content and cost was calculated for a one week omnivorous menu from a preschool in Umeå, and compared with a composed vegan menu and the Nordic Nutrition Recommendations, NNR. One of the four sections in the preschool, with 13 children, was then aloud to taste and evaluate vegan snack based on their five senses. Results: The study showed that the content of fruit and vegetables was more than twice higher in the vegan menu than in the omnivorous menu. The content of energizing nutrients and the content of fiber were in both menus in line with the recommendations. However, the content of polyunsaturated fat was under the recommendations in the omnivorous menu, and the monounsaturated fat slightly below the recommendations in both of the menus. Vitamin D, sodium and selenium were below the recommended intake in both the vegan and the omnivorous meal plan. Even did retinol in the vegan meal plan and iron in the omnivorous meal plan. Among the 13 children who had three votes each, one for each snack, 17 votes disliked the three snacks, eleven votes liked them. Ten thought they were somewhere in between. The cost of the omnivorous menu was 0.07 Swedish kronor per kcal and the vegan menu 0.09 Swedish kronor per kcal. Conclusion: The distribution of the most energizing nutrients was for both of the meals in the context of the recommendations. When planning both diet and vegetarian and vegan diet, the content of vitamin D and selenium should be observed. The vegan menu contained more fruits and vegetables than the omnivorous menu. The cost was in principle the same for both of the meal plans. A longer test period of the snacks could give different results, because the children's preferences change the more times the same food product is testing.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen. Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost. Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag. Skillnaden beträffande intag av frukt och grönt var dock inte signifikant. De barn som åt blandkost hade ett högre intag av socker, salt och mättat fett, där en signifikant skillnad sågs för de två sistnämnda. Vegankostgruppen hade konsekvent ett högre medelvärde på alla jämförda näringsämnen med undantag för selen och B12, skillnaden var enbart signifikant på intaget av vitamin C. Båda grupper hade ett tillfredsställande måltidsmönster. Slutsats: Vegankostgruppen hade ett intag mer i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer än blandkostgruppen, vilket visar på välmotiverade och kunniga föräldrar till de barn som åt vegankost. / Background: The discussions and studies on vegan diet for children are many and with diverged opinions and results. The negative views, where the risks of deficiencies in the diet is in focus often dominates. Many studies show that if the most common pitfalls are avoided the growth of vegan children is normal. Today, the debate often focus on the risks of giving children a vegan diet, while the unbalanced mixed diet is easily forgotten. The latest national study of children´s dietary habits in Sweden (2003), reported a satisfactory distribution of protein, fat and carbohydrates, while the type of fat and carbohydrates consumed were of bad quality. Objective: The aim of this study was to investigate the nutritional intake, food choice and meal patterns among vegan and omnivore preschool children. The study also investigated whether the nutrient intake was consistent with the recommendations by the National Food Agency (NFA). Method: A quantitative method was used where a three-day estimated dietary registration of twelve children was performed, where half of the children were vegans and the other half omnivores.  Results: Children who ate a vegan diet consumed more fruit and vegetables, fibers and had a higher energy intake. The difference on the intake of fruit and vegetables was not significantly. The omnivores had a higher intake of sugar, salt and saturated fat, with a significant difference for the latter two. The vegan children had consistently a higher mean value of all nutrients with the exception of selenium and B12. The difference was only significant for the intake of vitamin C. Both groups had a satisfactory meal patterns. Conclusion: The vegan children had an intake more in accordance with the NFA recommendations than the omnivore children, indicating highly motivated and knowledgeable parents of the children who ate a vegan diet.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder. Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå. Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2-test, med signifikansnivå p≤0,05. Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016). Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059). Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin. Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning. Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället. Även information om en typisk matdag innan skadan samlades in genom en retrospektiv 24-h intervju. Alla intervjuer genomfördes 2-5 år efter skadetillfället. Insamlad data sammanställdes och analyserades i programmet Dietist XP. Resultat: Respondenterna hade ett rapporterat energiintag som låg i linje med det beräknade energibehovet både före och efter skadetillfället. De flesta näringsämnena var enligt det rapporterade intaget över eller precis under de rekommendationer som finns i Nordiska näringsrekommendationer. Det enda näringsämne där flertalet av respondenterna hade ett för lågt intag var D-vitamin. Från föreningarna gavs en mycket knapp information om kost för att optimera träningen och minska risken för skador. Slutsats: I denna studie täcktes beräknat energi- och näringsbehovet relativt väl hos fyra idrottare, både före och efter skadan, med undantag av D-vitamin. Ett lågt D-vitaminintag skulle kunna vara en bidragande orsak till idrottarnas stressfraktur. Kostinformationen från föreningarna till idrottarna var bristfällig. Informationen var otillräcklig för att kunna optimera prestationen och undvika skador orsakade av ett för lågt energi- och/eller näringsintag. Mer information och kunskap behöver spridas på detta område.

No description available.