Denna uppsats handlar om vilka matematiksvårigheter elever i årskurs 1–3 visar och hur lärare stödjer elever med matematiksvårigheter i undervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa våra kunskaper om hur lärare inom årskurserna 1–3 arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Vi har i denna studie använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sju lärare för att få en förståelse för begreppet matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder de använder. Syftet med denna studie är att tydliggöra hur lärare arbetar med elever som har matematiksvårigheter. Utifrån våra intervjuer fick vi en tydligare förståelse för vilka problematiska områden lärarna anser att elever med matematiksvårigheter har svårt för. I resultatet framkom det att lärarna använder olika undervisningsmetoder med laborativt material för att skapa en rolig och lärorik undervisning. Resultatet visade även att samtliga lärare i studien väljer att anpassa undervisningen utifrån den grupp elever de har och vad för metoder som passar för elever med matematiksvårigheter. Slutligen arbetar alla lärare för att skapa en inkluderande undervisning genom att anpassa alla moment i matematikundervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. / This essay is about what mathematical difficulties pupils in grades 1–3 show and how teachers support pupils with mathematical difficulties in teaching. The purpose of this study is to deepen our knowledge of how teachers in grades 1–3 work with pupils who have mathematical difficulties. In this study, we used a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were done with seven teachers to gain an understanding of the concept of mathematical difficulties and what teaching methods they use. Based on our interviews, we gained a clearer understanding of which problematic areas the teachers find difficult for pupils with mathematical difficulties. The results showed that the teachers use different teaching methods with laboratory material to create a fun and educational teaching. The results also showed that all teachers in the study choose to adapt the teaching based on the group of pupils they have and what methods are suitable for pupils with mathematical difficulties. Finally, all teachers work to create an inclusive teaching by adapting all elements of the mathematical subject according to the pupils' needs and qualification.

Våra upplevelser och erfarenheter kring lärarens roll har gjort att vi har valt att skriva ett examensarbete om just lärarens arbetssätt med laborativt material i matematikundervisningen. Vi har begränsat oss genom att undersöka interaktion mellan lärare och elev. Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens roll i användandet av laborativt material inom matematikundervisningen, samt hur läraren skapar förutsättningar för interaktion mellan sig och eleven. Vår metod var att utgå från tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter samt att observera och intervjua verksamma pedagoger. Därefter analyserade vi insamlade data i resultatet och analysen med hjälp av teoretiska perspektiv. Resultatet från vår undersökning är baserat på fyra observationer och fem intervjuer med lärare och en specialpedagog på tre olika skolor i Skåne.Resultatet visar att de flesta lärare har ett positivt förhållningssätt till användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Samt att man genom det kan skapa flera förutsättningar för interaktion mellan lärare och elev genom att man bl.a. anpassar materialet utifrån eleverna och på så sätt stötta eleverna och utmana de som är i behov av det.Lärarnas användning av det laborativa materialet var olika, dels som hjälpmedel för att öka elevers förståelse för det abstrakta i matematiken och dels som något naturligt i varje planering för att uppnå olika lärandemål.

På Migrationsverkets hemsida går det att avläsa hur statistiken talar för en kraftig ökning av flyktingar till Sverige (Migrationsverket 2015). För skolans del innebär flyktingtillströmmen att antalet elever som inte har svenska som modersmål ökar i skolorna, vilket ställer högre krav på att lärare idag ska kunna stötta dessa elever. Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med praktisk matematik och uppmärksamma om pedagogerna använder praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk. Dessutom kommer vi att undersöka vilka olika sätt det finns att arbeta med praktisk matematik och vilka av dessa som verksamma lärare anser gynna eleverna mest. Vidare kommer de olika för- och nackdelarna med praktisk matematik att problematiseras. Metoderna som använts för att utföra studien är semistrukturerade intervjuer samt litteratursökning av tidigare forskning inom området. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett pragmatiskt synsätt. Vi valde dessa teorier därför att de belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra och praktisk matematik sker ofta i interaktion med andra. Tidigare forskning visar på ett resultat där forskarna är oense om vilket arbetssätt som är det bästa att använda sig av för att stötta elever med svenska som andraspråk. Somliga forskare menar att ett flerspråkigt matematikklassrum är det bästa stödet medan andra forskare istället förespråkar ett arbete med praktisk matematik. Resultatet av intervjustudien är att praktisk matematik används både som ett stöd för andraspråkselever och som en del av den dagliga undervisningen. Studien visar på att det utöver många fördelar även finns nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begrepp i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta.

Syftet med arbetet är att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssätt inom matematik i skolår 1 kan se ut samt ta reda på huruvida arbetssättet påverkar elevernas attityder till ämnet. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer i två klasser i skolår 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssätt samt intervjuat lärarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna får undersöka och prova sig fram, ofta med hjälp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna får möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna ges redan färdiga generaliseringar av läraren och/eller matematikläroboken och att de därefter får öva på att tillämpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gäller elevernas attityder så relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen såsom läsa, skriva och räkna medan andra härleder matematik till matematiklektionerna och deras innehåll. De flesta elever i klassen med icke traditionellt arbetssätt kunde ge exempel på varför de lär sig matematik i skolan medan ingen av eleverna som har traditionellt arbetssätt i matematik kunde detta.

SammanfattningI denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet. Resultatet för studien grundas av tidigare forskning och teori där flera studier visar att språket har en viktig och betydande roll för matematik, och att det är genom språket elever skapar förståelse för matematik. Studiens resultat visar att lärarna anser att språket har en betydande roll för matematik, och att de använder språket på olika sätt i matematikundervisningen. Det visar sig att lärarna ser vikten av att använda sig av både vardagsspråk och matematiskt språk i undervisningen i syftet av att finna kopplingar mellan språken. / AbstractThis study examines how some teachers see and use the language of mathematics teaching. The study examines how the mathematical concepts and communication are used in mathematics education to support pupils' learning of the subject from a number of the teacher's perspective. Moreover investigated how laboratory materials affect pupils' learning of mathematical concepts.The method used in the study is interviews with six primary school teachers. The interviews focused on teachers' working to make use of everyday language, mathematical concepts, communication and laboratory materials in the teaching of mathematics, and how these elements can be important for the development of the subject.The results of the study based of previous research and theory which several studies show that language is an important and significant role in mathematics, and it is through language students an understanding of mathematics. Study results show that the teachers believe that language has a significant role in mathematics, and that they use language in different ways in mathematics teaching. It turns out that the teachers see the importance of making use of everyday language and mathematical language in teaching in the aim of finding links between languages.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och varför lärare använder laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i skolår 3 samt lärarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvårigheter. Studien inkluderar även elevers inställning till laborativt material. Motivet till valet av detta ämne är utifrån våra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter där enskild tyst räkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material användes som sysselsättning. Litteraturen inom området förespråkar arbete med laborativt material under hela skolgången för betydelse för elevernas förståelse i matematik och att läraren har en avgörande roll gällande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte gör det.I undersökningen har vi använt oss av två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation. Vi har intervjuat lärare och elever från olika skolor, kommunal och Montessoriskola som arbetar med laborativ matematik samt observerat undervisningen.I resultatet framträder lärarnas skilda arbetssätt med laborativt material med samstämmighet att förbättra elevernas prestationer och utveckla deras förståelse i matematik. Lärarna använder pedagogiska material samt vardagliga material i syfte att utnyttja fler tillfällen till laborativ undervisningen. Vidare påpekas det att det är syftet med innehållet som styr valet av vilket material som lärarna använder. Utifrån resultatet av vår undersökning framkommer det att eleverna från kommunal skola i skolår 3 har en uppfattning om att de nu kan matematik, och uppger att laborativt material ska användas av yngre elever. Eleverna från Montessoriskolan anser att de kan använda laborativt material regelbundet eftersom de har material i varierade svårighetsgrader.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur användningen av konkreta material påverkar elevernas lärande och motivation i matematik i förskoleklass till och med årskurs tre. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningarna om vilken effekt konkreta material har på elevernas intresse och motivation i ämnet matematik, samt hur elevernas kunskap och lärande påverkas. För att besvara studiens frågeställningar har en informationssökning genomförts med hjälp av databaserna ERC (European Research Council) och ERIC (Educational Resources Information Center) som finns i gränssnitten EBSCO. En annan metod som använts är manuell sökning. Sammanlagt har nio vetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut och analyserats. Resultatet visar positiva effekter som användning av konkreta material har på elevernas lärande och engagemang. Resultatet visar att användandet av konkreta material hjälper eleverna att förstå abstraktionen i de olika matematiska områdena, samt stärker elevernas lust att lära sig matematik. En del av forskningen redovisar också positiva resultat av CRA-metoden (Concrete-Representational-Abstract) som är en metod där eleverna lär sig genom att först bekanta sig med konkreta föremål, sedan genom bildliga representationer av de konkreta föremålen för att avslutningsvis genomföra abstrakta uppgifter. Slutsatsen av kunskapsöversikten är således att använda sig av konkreta material gynnar elevernas kunskap, lärande, motivation och intresse.

Studien visar vad lärarna har för uppfattningar samt vilka upplevelser de erfarit av laborativ matematikundervisning. Den är baserad på kvalitativa intervjuer samt observationer. Vidare tar studien upp vilka material som de intervjuade har tillgång till, även hur dessa används i undervisningen. Intervjuerna har även gett en förståelse för hur lärarna ser på elevernas kunskapsutveckling vid användandet av laborativ matematik.  Av intervjuerna kan utläsas att den egna inställningen till den laborativa matematiken är avgörande för hur mycket en lärare arbetar laborativt med sina elever. Samtliga lärare ansåg att en laborativ undervisning i matematik var bra men hur mycket det gav eleverna rent kunskapsmässigt fanns det skilda uppfattningar om. De flesta av lärarna uppgav att det är viktigt att eleverna förstår kopplingen mellan det konkreta och det abstrakta, även att valet av material kan vara bra att reflektera över. Studien visar en blandning av åsikter kring undervisningsmetoden laborativ matematik, dock kan man se en röd tråd som visar att den egna inställningen till laborativ matematik samt det egna självförtroendet till undervisningsformen var en faktor som avgjorde om läraren var positiv eller mer negativ i sitt förhållningssätt.

Denna studie undersöker lärares uppfattning om möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material tillsammans med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien riktas till hur läraren använder sig av laborativt material för att påverka elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och deras matematiklärande. Frågeställningarna är således ” Om och hur säger lärare, i tidiga skolår, att de använder laborativt material för att stötta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras matematiklärande? Vad upplever lärarna för möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material med elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 6 stycken verksamma lärare inom matematiken i årskurs 1-3. Resultatet visar på att det finns fler möjligheter än utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer att arbeta med ett laborativt material i matematiken. Det ligger i hur läraren väljer att använda materialet och hur det introduceras för neuropsykiatriska funktionsvariationer elever, som bidrar till ett matematiklärande.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare har för syn på laborativt material, hur lärare väljer att arbeta med laborativt material men även hur det ser ut med material i skolan. Metoden för denna undersökning är en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fyra lärare som undervisar eller har undervisat i matematik. Resultatet i studien visar att alla lärare har en positiv syn på laborativt material, och att alla lärare försöker använda det så mycket som möjligt i sin matematikundervisning. Lärarna beskrev det som att laborativt material hjälpte eleverna att se helheten i uppgiften och få en större förståelse för matematiska begrepp. Alla lärare var överens om att när man väljer att arbeta med laborativt material, försöker man göra det på alla matematiska områden som det går. Men att det är tidsbrist eller materialbrist som ofta stoppar de från att arbeta laborativt. Den stora skillnaden mellan lärarna som intervjuades var tillgången till material, både i klassrummet och på skolan. Vissa hade eget material i klassrummet och tillgång till mycket extramaterial som de kunde låna, medan andra inte hade eget material i klassrummet och inte heller hade möjlighet att låna material.