Studiens syfte var att undersöka den fysiska miljöns förutsättningar för den fria lekens betydelse i förskolan. Det är en kvalitativ studie med inspiration från fenomenografin där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare i sex olika förskolor på fyra olika orter intervjuades, alla hade en viss arbetslivserfarenhet inom förskolan. Resultatet visar att pedagogerna organiserar miljön så att den ska erbjuda många sorters lekar samt att de regelbundet ändrar miljön. Huruvida barnen har fri tillgång till material och rum styrs av den fysiska miljön samt organisering av tiden. Pedagogerna i studien anser att det bör finnas en mångfald av material där barnen kan välja efter eget intresse, men samtidigt uppger pedagogerna att allt material inte alltid är tillgängligt för barnen. Studien visar också att barnen gärna leker både i närheten av vuxna i förskolans centrum och i rum som barnen själva har skapat där pedagoger inte kan styra och ha kontroll. Samtliga pedagoger i studien uppfattar den fria leken som lek initierad av barnen själva vilket är i enlighet med vad tidigare forskning i bakgrunden säger. Lekar som ses som mindre lämpliga, såsom springlekar och krigslekar regleras av pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogers planering av den fysiska miljön har stor betydelse för barns fria lek och att miljön kan utgöra både möjligheter och begränsningar samt påverka vad barnen leker. Det går även att utläsa att den fria leken inte alltid är så fri som den kan verka. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer bidra med förståelse för, samt bilden kring förskollärares förhållningssätt under den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes genom studerandet av sju legitimerade förskollärare på sex olika kommunala förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visade hur förskollärarnas förhållningssätt under fri lek var beroende av olika faktorer som påverkade dem. Dessa faktorer var hur det berodde på barngruppen, situationer, händelser och barnens känslor. Relationen förskollärarna har till varje enskilt barn framstod som användbar och viktig eftersom de ansåg hur den gav en kännedom om barnens intressen och behov, vilket blev ett verktyg till hur de placerade sig och bemötte barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Föreliggande studie syftade till att utforska och analysera hur förskollärare tolkar begreppenundervisning och lek samt deras uppfattningar om hur de hanterar begreppen i förskolans verksamhet.Studien guidades utifrån följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen undervisning och lek?Vilken relation ser förskollärare mellan undervisning och lek? Hur ser förskollärare på förändringarna i förskolansreviderade läroplan? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma och utbildadeförskollärare på sex olika förskolor. Vid bearbetningen av det empiriska materialet utkristalliseradesfem teman som presenteras i resultatet: Kommunikation och socialt samspel, Undervisning och lärande, Lekensom ett verktyg, Social stöttning i leken och Implikationer av förändringarna i förskolans läroplan. Resultatetvisade att förskollärarna såg positivt på att undervisningsbegreppet för s in i läroplanen och dehoppades att den reviderade läroplanen ska höja förskolans och förskollärarnas status. Förskollärarnauttryckte att begreppet undervisning var ovant att använda i förskolan men uttryckte sin förståelse förhur undervisning kan bedrivas i förskolans verksamhet. De menade att undervisning pågår hela dagenbåde spontant och planerat, förutsatt att en vuxen är närvarande och att de har en medvetenhet i vadde undervisar om. Förskollärarna beskrev att leken har en självklar plats i förskolan och attundervisningen bör bedrivas på ett lekfullt sätt utifrån barns intressen. De såg även leken i sig som ettföremål för undervisning och lyfte vikten av förskollärares roll för att stötta barns utveckling ochlärande. Analysen av resultatet hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och utfördesgenom en tematisk analys. / <p>Godkännadne datum: 2019-06-07</p>

Syftet i denna studie var att undersöka hur barn konstruerar genus i den fria leken på förskolan. Studien var av kvalitativ karaktär och utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Observation av barn i den fria leken var den valda metoden för datainsamling och denna registrerades med hjälp av observationsschema och ljudinspelning. Resultatet visade att barnens konstruktion av genus kom till uttryck i lekrollerna genom barnens olika sätt att använda kropp, röst, uttalanden och handlingar beroende på lekrollernas kön. Dessutom visade resultatet att genus konstruerades på olika sätt i barnens förhandlingar utifrån kläder, hårlängd, sättet att prata, användande av nikotin och vänlighet. Slutsatser vi dragit utifrån diskussionen av resultatet är att genus är föränderligt och att denna förändring sker i social interaktion mellan människor.

Uppsatsen handlar om flerspråkiga barns sociala samspel. Ett intresse för att skriva om det här ämnet beror till stor del på att talet om “den flerspråkiga förskolan” kommit till uttryck under de senaste 10 åren, vilket syftar på förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska. Detta är resultat av ett alltmer mångkulturellt samhälle. Syftet med vår studie var att undersöka flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Hur ser flerspråkiga barns sociala samspel ut i den fria leken utomhus? Hur beskriver pedagogerna deras roll och förhållningssätt till flerspråkiga barns sociala samspel i den fria leken utomhus? För att uppnå syftet med vårt arbete genomfördes en kvalitativ undersökning med 2 empiriska delstudier. För datainsamling använde vi oss av deltagande observationer av barns samspel och intervjuer med pedagoger på en förskola i mellan Sverige. I vårt arbete har vi utgått från både den sociokulturella teorin och den barndomssociologiska teorin.  Resultatet av delstudie 1 visade att barn skapar unika kamratkulturer i förskolan, där interaktionen och den verbala kommunikationen är en viktig aspekt för barns möjlighet till delaktighet och uppvisande av aktörskap i den fria leken utomhus.  Resultatet visade också att barnen utvecklar olika kommunikativa mönster och handlingar i kamratkulturen, samt att barnen använde sig av det svenska språket och gester vid interaktion med andra kamrater.  Resultatet av delstudie 2 visade att pedagogerna lyfte fram vikten av att vara observant och närvarande i barnens lek, för att kunna stödja barn som behöver hjälp att komma in leken och hantera konflikter mellan barnen.

Då barn leker utvecklas deras motoriska, fysiska och sociala färdigheter. Att barn har möjlighet och tillräcklig plats att leka är därför viktigt för deras utveckling. Ett sätt för barn att komma i kontakt med större och varierande utemiljöer är via mobila förskolor, ett koncept där barnen åker ut med en förskolebuss varje dag för att besöka olika platser där de sedan har dagens aktiviteter. I denna studie följdes en sådan förskolebuss med syfte att undersöka barnens lek på en mobil förskoleavdelning. Speciellt undersöktes om, och i så fall hur, leken påverkades av de olika fysiska miljöerna som barnen erbjöds genom förskoleformen. De frågeställningar som formulerades var: Vilka inspirationskällor finns till olika lekar? Hur leker barnen på förskolan? och På vilka sätt påverkas leken av de omgivande miljöerna?. Genom litteraturstudie av tidigare forskning, observationer, fältanteckningar och intervjuer framkom att barnens lek på den mobila förskolan var mycket varierad och påverkades delvis av de platser som besöktes. Hur mycket platsen påverkade leken berodde på platsens utformning och vad den erbjöd barnen. Ibland blev leken mycket styrd av platsen, exempelvis i bussen och rörelserna blev begränsade, medan vissa lekar uppstod på flera olika platser och verkade inte begränsas av den fysiska miljön.

<p>Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   </p><p>Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning. På Gläntan har pedagogerna arbetat noll till ett år som förskollärare och på Blåkullan har de arbetat elva till tretton år som förskollärare. För att öka förståelsen för barns lek, pedagogernas roll i leken samt miljöns betydelse för barns lek redovisas forskning från Sverige.  </p><p>Undersökningen visade att pedagogerna anser att leken har en oerhörd stor betydelse för barnens sociala, språkliga och emotionella utveckling. Leken prioriteras i förskolorna Blåkullan och Gläntan och pedagogerna påpekar att den bör kombineras med andra, mer av vuxna, styrda aktiviteter. Beträffande pedagogernas roll i leken har det framkommit att det är en utmaning att delta i barns lek med barns villkor och på deras nivå. Pedagogerna betonar också miljöns betydelse för barns lek och menar att det är betydelsefullt att barnen får tillräckligt med rekvisita, material och inspiration från pedagogerna så att lekens innehåll berikas. Alla fyra intervjuade pedagogerna framhävde att deras roll i leken är att lotsa, hjälpa barnen att lösa konflikter i leken och utveckla sociala egenskaper som både samhället och föräldrarna värderar högt.</p><p>Det har varit väldigt lärorikt att undersöka om barns lek och pedagogers roll i denna. Leken är en väldigt stor del i det pedagogiska arbetet och barnens liv. Vi hoppas därför att studien kan ge pedagogerna inspiration och nya insikter för att föra det lekpedagogiska arbetssättet framåt.  </p>

<p>Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.</p><p>Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.</p>

<p>Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar. Resultatet har visat på stora skillnader i pedagogernas uppfattningar men det finns även likheter i synsätt och värderingar. Vi ser en medvetenhet av den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling hos intervjupersonerna. Resultatet visar också att pedagogerna anser tidsutrymmet för fri lek som tillfredsställande samt att pedagogstyrda aktiviteter på förskolan har samma värde som den fria leken. Vi analyserar resultatet utifrån olika perspektiv som har framkommit ur intervjupersonernas uppfattningar. I diskussionsdelen utgår vi ifrån våra frågeställningar där vi även kopplar in teori och tidigare forskning.</p>

<p>Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet. Undersökningarna baserades på direkta observationer av skolgårdsmiljön och elevernas aktiviteter, samt kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att ta reda på deras perspektiv kring skolgårdens utformning. Arbetet var avgränsat till en jämförelse mellan två olika skolgårdar i Stockholms innerstad. Barnen som deltog i undersökningen var från årskurs ett till årskurs tre på båda skolorna. Resultatet visade att skolgårdens miljö både kan gynna och begränsa barn i sina val av platser och aktiviteter. Små rum med naturinslag bidrar till att miljön är tolkningsbar på olika sätt, barnen får inspiration och öppnar upp sin tankevärld. Skolträdgården, med många rörliga naturinslag som växter, vatten och stubbar, uppmuntrar barns kreativa förmåga och fantasi. Skolträdgården är en plats som innehåller upplevelsemässiga aspekter. Asfaltsytan på skolgården är ett bra underlag för både bollspel och många andra regellekar. Aktiviteter på skolgården äger rum oavsett hur miljön ser ut. Barn har ett behov av att röra på sig samt utvecklas motoriskt, kognitivt och socialt genom valet av olika lekar och aktiviteter. Vår studie visade att traditionella könsroller kan suddas ut genom att pedagogerna uppmuntrar aktiviteter som bryter mot tidigare föreställningar kring manligt och kvinnligt. Pedagogerna har en viktig roll som goda och inspirerande förebilder. Den viktigaste slutsatsen i studien var att en rik miljö bidrar till mer inspiration i valet av aktiviteter än om miljön är torftig. Om alla platser på en skolgård känns trygga och om det finns en variationsrik miljö med mycket naturinslag så skapas stora förutsättningar för att aktiviteter och lust äger rum på precis hela skolgården.</p>