Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.

The liquidity of financial assets can be studied in various different ways. In this thesis, liquidity is defined as the cost and time required to liquidate a position. While the liquidity of highly traded financial instruments like stocks is typically determined by analyzing the order book, the lack of an order book for over-the-counter bond trading presents challenges for estimating bond liquidity. The objective of this thesis is to develop a framework for estimating the cost and time required to liquidate a bond position. To achieve this, we propose a theoretical order book model based on the order book of more actively traded instruments, and estimate the model parameters using bond transaction data. The volume available to trade in the theoretical order book was modelled as gamma distributed stochastic process. The distribution of the liquidation cost could thereafter be derived where the parameters were estimated using the maximum likelihood estimation. The liquidation time, or liquidity horizon, was then determined through the solution of an optimization problem. The proposed framework for estimating bond liquidity produced promising results. The estimated parameters of the gamma distributed stochastic process accurately captured the behavior of bond trading volumes, allowing for a reliable estimation of the distribution of liquidation costs. Additionally, the optimization problem used to determine the liquidity horizon produced reasonable estimates. / Likviditeten hos finansiella tillgångar kan studeras på olika sätt. I denna uppsats definieras likviditeten som kostnaden och tiden som krävs för att likvidera en position. Medans likviditeten hos aktivt handlade finansiella tillgångar som aktier vanligtvis bestäms genom att analysera orderboken, så medför bristen på en orderbok för handel med "over-the-counter" obligationer utmaningar för att uppskatta likviditeten för dem. Syftet med denna uppsats är att utveckla ett ramverk för att uppskatta kostnaden och tiden som krävs för att likvidera en obligationsposition. För att uppnå detta föreslår vi en teoretisk orderboksmodell baserad på orderboken för mer aktivt handlade instrument, och uppskattar modellparametrarna med hjälp av data för obligationsaffärer. Volymen som är tillgänglig att handla i den teoretiska orderboken modellerades som en gammafördelad stokastisk process. Fördelningen av likvidationskostnaden kunde sedan härledas där parametrarna uppskattades med hjälp av maximum likelihood-estimering. Likvidationstiden, eller likvidationshoristonten, bestämdes sedan genom att lösa ett optimeringsproblem. Det föreslagna ramverket för att uppskatta likviditeten hos obligationer gav lovande resultat. De uppskattade parametrarna för den gammafördelade stokastiska processen fångade noggrant upp beteendet hos handelsvolymerna för obligationer, vilket möjliggjorde en pålitlig uppskattning av fördelning av likvidationskostnader. Optimeringsproblemet som användes för att bestämma likviditetshorisontens gav dessutom rimliga uppskattningar.

Bond markets are crucial for the stability and efficiency of the national financial system. Low liquidity prevents market developments and makes investors reluctant to trade actively. It is therefore crucial to maintain liquidity in bond markets. This thesis aims to investigate investor activity and liquidity in the Swedish government and mortgage bond markets. By creating indices using a combination of public trading data (actual trades) and private trading data (potential trades) to measure investor activity, a new liquidity proxy is created. The indices capture two aspects of investor activity, both the quantity of the bonds as well as the trading frequency. High levels of activity imply a liquid market and low levels of activity imply a lack of liquidity. Since Swedish and international investors are exposed to different risks even when investing in the same market, this thesis has segmented investors into four groups: Swedish investors in the government bond market, Swedish investors in the mortgage bond market, foreign investors in the government bond market and foreign investors in the mortgage bond market. To further understand the driving factors of market activity, regression analysis is conducted. From the existing literature a total of 11 potential explanatory variables have been identified. Due to the various market conditions in each investor group, it is no surprise that the variables influence the groups differently. Bond market return, short term interest rate and term risk structure are found to be highly significant for all investor groups. Moreover, stock market return and macroeconomic news are identified to be relevant variables when explaining shifts in investor behaviour. Positive developments in bond and stock market returns boost investor activity, while negative developments halt activity. Short term interest rate and the term risk spread are found to have similar effects, positive influence in the government bond market and negative influence in the mortgage bond market. For international investors, two spreads reflecting Swedish market conditions in relation to international benchmarks are included in the analysis. Both spreads are found to be highly significant, indicating that foreign investors choose to trade in the bond markets with the most desirable conditions. / En välfungerande obligationsmarknad är avgörande för ett lands finansiella stabilitet. Brist på likviditet hindrar marknadsutveckling och medför att investerare blir ovilliga att handla aktivt. Det är därför viktigt att behålla likviditeten i obligationsmarknader. Den här uppsatsen undersöker aktiviteten och likviditeten i de svenska marknaderna för statsobligationer och bostadsobligationer. För att mäta aktiviteten har en kombination av offentlig handelsdata (utförda transaktioner) och privat handelsdata (potentiella transaktioner) använts. Den uppmätta aktiviteten avspeglar storleken på transaktionerna såväl som frekvensen av transaktionerna. Hög aktivitet i marknaden indikerar att likviditeten på marknaden är hög, låg aktivitet indikerar att det råder brist på likviditet i marknaden. Svenska och internationella investerare kan uppleva olika marknadsförhållanden och utsättas för olika risker även när man handlar i samma marknad. Därför har den här studien valt att dela upp investerarna i fyra olika grupper; svenska investerare av statsobligationer, svenska investerare av bostadsobligationer, utländska investerare av statsobligationer och utländska investerare av bostadsobligationer. För att förstå de underliggande faktorerna som driver dessa investerargruppen att vara aktiva på marknaden har regressionsanalys med 11 förklarande variabler använts. På grund av de olika marknadsförhållandena för svenska och utländska investerare, skiljer sig även de drivande faktorerna. Avkastning på obligationsmarknaderna, kortfristiga räntesatsen samt löptidsstrukturen för obligationer visar sig vara signifikanta för alla investerargrupper. Dessutom tyder resultaten på att avkastningen på aktiemarknaden och makroekonomiska nyheter också har betydande inflytande på aktivitet. Positiv utveckling i obligationsmarknaden och aktiemarknaden stimulerar marknadsaktivitet. Den kortfristiga räntan och löptidsstrukturen visar sig ha liknande effekter, positivt inflytande på marknaden för statsobligationer och negativt inflytande på marknaden för bostadsobligationer. För internationella investerare har även två spreadar som återspeglar svenska marknadsförhållanden i relation med utländska marknadsförhållanden inkluderats i regressionsanalysen. Båda spreadarna visar sig vara betydande för utländska investerare. Detta tyder på att utländska investerare väljer att vara aktiva i den marknaderna som de anser ha de mest önskvärda handelsförhållandena.

Bakgrund Rörelsekapitalet är ett företags livsnerv, det kan öppna upp för nya affärsmöjligheter; upprätthålla och förbättra kundrelationer samt föra nya produkter och teknologi till marknaden. Samtidigt kan dess hantering vara avgörande för om företaget riskerar att bli insolvent och gå i konkurs. Hur rörelsekapitalet hanteras är därmed av yttersta vikt för ett företag, då det påverkar företagets lönsamhet, likviditet och risk. Detta borde vara av intresse för investerare som vill maximera sin avkastning och för företagsledare som önskar maximera verksamhetens genererade vinst. Syfte Studiens ämnar analysera vikten av rörelsekapitalets hantering för nyintroducerade svenska företag och hur det påverkar deras finansiella prestation och värdeutveckling i en tid av ekonomisk tillväxt. Metod Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Finansiella data kommer analyseras över en tidsperiod på fem, fyra eller tre år beroende på när företagen introduceras på börsen vilket gör det till en longitudinell studie. Vidare används korrelationsmatris och regressioner för att analysera variablernas samband och därmed besvara studiens syfte. Slutsats Resultatet pekar på ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och lönsamhet, positivt samband mellan rörelsekapitalshantering och likviditet samt ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och värdeutveckling. / Introduction Working capital is the life blood of a company. It is an enabler of business opportunities; a sustainer and improver of businessrelations and also an envoy of new products and technology. The management of working capital decides if a company might become insolvent or even file for bankrupcy. How the working capital is managed is therefore of utmost importancet to a company, since it detirmines the company's performance, liquidity and risk. Hence, it should be of import to prospect investors that want to maximize the return of the investment and also decision makers who wishes to maximize the operational profits. Purpose The purpose of this study is to analyze the importance of efficient working capital management and its effect on financial performance and firm value for Swedish IPO companies during an economic boom. Methodology This is a quantiative study utilizing a deductive approach. Financial data is analysed over a period of five, four or three years depending on when the IPO occured, which classifies this as a longitudinal study. A correlation matrix and regressions will be used to establish the relationships between the variables and thereby fulfill the purpose of the study. Findings The resuslts indicate a negative correlation between CCC and profitability, a positive correlation between CCC and liquidity and a negative correlation between CCC and Tobin's Q.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>

Fastigheter identifieras av många som ett relativt illikvitt tillgångsslag vars information även ivissa avseenden kan anses vara opak för den öppna marknaden. Detta resulterar i långa ochkostsamma köp- och säljprocesser, där informationsasymmetrier mellan köpare och säljaremåste redas ut under en due diligence process. Fastighetsmarknaden präglas således av en delvisoönskad ineffektivitet orsakad av traditionella och konservativa processer. I en tid av storteknisk utveckling finner vi allt fler kreativa lösningar på problem vi tidigare inte mäktade medatt ta oss an. Blockchain har identifierats som en av de tekniker som potentiellt kan komma attförbättra såväl fastighetsmarknadens likviditet som transparens. Närmare bestämt diskuterarman en standardiserad informationshantering för fastigheter i form av digitala identiteter, menäven möjligheten att fragmentera ägandet och tillgängliggöra momentan handel viablockchainbaserade tokens. Dessa begrepp är ännu relativt outforskade och utgör såledesstudieämnet. Syftet med denna studie är därmed att redogöra för hur fastighetsmarknadenslikviditet- och transparensproblematik potentiellt kan avhjälpas genom ett fragmenterat ochtransparent fastighetsägande placerat på blockchain.Studiens akademiska förankring grundar sig i en omfattande litteraturstudie av begreppenlikviditet och transparens, men även bena ut betydelsen av due diligence och blockchain somhelhet. Resultatinsamlingen genomfördes via kvalitativa studier, där semistruktureradeintervjuer utgjorde mediet från vilken denna information insamlades. I studienidentifierades likviditet och transparens som två grundförutsättningar för en fungerande ocheffektiv marknadsplats. I fastighetsmarknaden finns det tydliga tecken på att problematiken gersig tillkänna i trögrörliga DD-processer och undanhållen informationen av hyresdata. Slutsatsenav studien kan sammanfattas som en brett överenskommen bild av potentialen hos såväl tokenssom digitala identiteter för att effektivisera marknaden och lösa dessa problem.Marknadsaktörerna menar dock att tekniken omges av för många orosmoln för att våga kastasig in med båda fötterna före. Med det sagt menar man inte att tekniken saknar framtid i branschen, snarare att fler tillämpade exempel samt ett tydligt ramverk för utförandet avtransaktioner i den nya marknadsmiljön måste bestämmas för att på så sätt etablera en trygghethos investerare. / Real estate is defined as a relatively illiquid asset, with a rather opaque and inaccessible flowof information. The result is long and costly acquisition and divestment processes, in whichinformational asymmetries is to be erased during the due diligence process. Real estate is thuscharacterized by a partially unwanted inefficiency caused by traditional and conservativeprocesses. However, in a time of rapid and extensive technological change, we seem to find anever-increasing amount of creative solutions to problems we previously could not manage.Among these alleged solutions we find blockchain, which by many has been identified as meanto improve both liquidity and transparency in real estate as an asset class. More specifically, thetopics of discussions have been digital identities and tokenization of real estate. Two termspossessing the potential to create standardized information management and fragmentedownership, which would enable instantaneous trade. These terms remain rather unchartedterritory and hence constitutes the subject of this study. The aim of this study is therefore todepict how the liquidity and transparency problems may be redressed by a fragmented andtransparent ownership structure placed on blockchain.The academic anchoring of the study is grounded in an extensive literature study aimed to definethe terms liquidity and transparency, but also define the meaning of due diligence andblockchain technology as a whole. The results were gathered through qualitative studies, inwhich semi-structured interviews constituted the instrument from which the information wascollected. The study identified liquidity and transparency as two cornerstones of a functioningand effective market. The evident problems related to liquidity and transparency in real estate,are to a great extent expressed via slow paced due diligence processes and non-disclosed rentalinformation. The study may be concluded as a broadly agreed upon view on the potential ofboth tokenization of real estate, as well as digital identities as effective means to enhanceliquidity and transparency. The respondents did however emphasize the current uncertaintyregarding blockchain as a severe hindrance for having enough confidence to whole-heartedly embrace the technology as a key element of the real estate market. With this being said, theydo not doubt its potential, rather inquiring an increased number of applied and successful usecases accompanied by a distinct regulatory framework for the conducting a transaction in thenew market environment. This would be an essential factor to instill the level of trust intransacting that investors require.

I mars 2020 informerade Folkhälsomyndigheten om en global pandemi. Arbetsgivare tvingades uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån vilket bland annat påverkade revisorernas arbetssätt. Revisorernas främsta uppgift är att kontrollera och granska företags redovisning för att sedan uttala sig i en revisionsberättelse, vilket försvårats under pandemin i och med distansarbete. Tidigare forskning påvisar att försämrade nyckeltal har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning följande faktorer har en påverkan på förekomsten av orena revisionsberättelser innan och under en pandemi; soliditet, räntabilitet på totalt kapital, rörelsemarginal, kassalikviditet och förlust föregående år. Genom en kvantitativ undersökning har data hämtats från 477 svenska noterade mikro, små, medel och stora företags årsredovisningar. Genom t-test och multipel regression har fem variabler undersökts för att finna sambandet med orena revisionsberättelser. Hypoteser har ställts upp för respektive variabel och dess samband med orena revisionsberättelser. Regressionsanalysen visar att ju lägre räntabilitet på totalt kapital, desto större är sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Går företag med förlust tidigare år är sannolikheten större att erhålla en oren revisionsberättelser än de företag som inte gått med förlust. Studien visar inte på något signifikant samband mellan lägre soliditet, rörelsemarginal samt kassalikviditet och en högre sannolikhet att erhålla en oren revisionsberättelse. / In March 2020, the Public Health Agency of Sweden announced a global pandemic. Managers were forced to encourage their employees to work from home, which, among other things, affected the auditors' way of working. The auditors' main task is to check and review companies' accounting and then make a statement in an audit report, which has been made more difficult during the pandemic due to teleworking. Previous research shows that deteriorating key ratios are associated with qualified audit reports. The purpose of the study is to investigate the extent to which the following factors have an impact on the occurrence of qualified audit reports, before and during a pandemic; equity ratio, return on total capital, operating margin, cash liquidity and loss in the previous year. Through a quantitative survey, data has been obtained from the annual reports of 477 Swedish listed micro, small, medium and large companies. Through independent sample t-test and multiple regression, five variables have been examined to find the relationship with qualified audit reports. Hypotheses have been set up for each variable and its relationship with qualified audit reports. The regression analysis shows that the lower the return on total capital, the greater the probability of obtaining a qualified audit report. If the company makes a loss in previous years, the company is more likely to receive a qualified audit report than the companies that did not make a loss. The study does not show any significant relationship between lower equity ratio, operating margin or cash liquidity and a higher probability of obtaining any qualified audit reports. This paper is written in Swedish.

Despite the fact that illiquid assets pose several difficulties regarding portfolio allocation problems for investors, more investors are increasing their allocation towards them. Alternative assets are characterized as being harder to value and trade because of their illiquidity which raises the question of how they should be managed from an allocation optimization perspective. In an attempt to demystify the illiquidity conundrum, shadow allocations are attached to the classical mean-variance framework to account for liquidity activities. The framework is further improved by replacing the variance for the coherent risk measure conditional value at risk (CVaR). This framework is then used to first stress test and optimize a theoretical portfolio and then analyze real-world data in a case study. The investors’ liquidity preferences are based on common institutional investors such as Foundations &amp; Charities, Pension Funds, and Unions. The theoretical results support previous findings of the shadow allocations framework and decrease the allocation towards illiquid assets, while the results of the case study do not support the shadow allocations framework. / Trots det faktum att illikvida tillgångar medför flera svårigheter när det gäller portföljallokeringsproblem för investerare, så ökar allt fler investerare sin allokering mot dem. Alternativa tillgångar kännetecknas av att de är svårare att värdera och handla på grund av sin illikviditet, vilket väcker frågan om hur de ska hanteras ur ett allokeringsoptimeringsperspektiv. I ett försök att avmystifiera illikviditetsproblemet adderas skuggallokeringar till det klassiska ramverket för modern portföljteori för att ta hänsyn till likviditetsaktiviteter. Ramverket förbättras ytterligare genom att ersätta variansen mot det koherenta riskmåttet CVaR. Detta ramverk används sedan för att först stresstesta och optimera en teoretisk portfölj, och sedan analysera verkliga data i en fallstudie. Investerarnas likviditetspreferenser baseras på vanliga institutionella investerare såsom stiftelser &amp; välgörenhetsorganisationer, pensionsfonder samt fackföreningar. De teoretiska resultaten stödjer tidigare forskning om ramverket för skuggallokeringer och sänker allokeringen mot illikvida tillgångar, samtidigt som resultaten från fallstudien inte stödjer ramverket för skuggallokeringar.

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted. / I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.

The credit crunch that started the 9th of August 2007 is generally viewed as the most significant crisis to affect the financial markets and the global economy since the 1930s.The UK financial sector was heavily hit by the crisis which resulted in a dry up in lending and left a black hole in the British banks‟ finances. During the last quarter of 2010 the GDP shank unexpectedly with 0.5 percent from the third quarter which created concerns about going back into the recession. Contrarily, for Swedish economy 2010 was an impressing year with an unexpected GDP growth of 7, 3 percent in the last quarter.The purpose of this study is to analyse how the finance crisis has affected the leading banks‟ performance within the two countries and see whether the differences in values can explain the difference in GDP growth during the last quarter of 2010. The analyse is performed through a financial ratio analysis of the different banks.The final results of the research indicates to that the Swedish banks have been more profitable, have had a more secure and higher quality of lending and more capacity to lower cost related to income than the British banks. The more distinctive negative influence is mostly based on the larger amount of credit losses the British banks had to experience which contributed to their significant decrease in earnings per share which created scepticism on the credit market followed by a severe slowdown in consumption and in GDP growth. Since the credit losses never got to same levels in Sweden as in the UK the scepticism of the Swedish banking system did not affect the reduction in credit use and house prises to the same extent and GDP growth could recover back to normal levels sooner than in the UK.