Bakgrund Rörelsekapitalet är ett företags livsnerv, det kan öppna upp för nya affärsmöjligheter; upprätthålla och förbättra kundrelationer samt föra nya produkter och teknologi till marknaden. Samtidigt kan dess hantering vara avgörande för om företaget riskerar att bli insolvent och gå i konkurs. Hur rörelsekapitalet hanteras är därmed av yttersta vikt för ett företag, då det påverkar företagets lönsamhet, likviditet och risk. Detta borde vara av intresse för investerare som vill maximera sin avkastning och för företagsledare som önskar maximera verksamhetens genererade vinst. Syfte Studiens ämnar analysera vikten av rörelsekapitalets hantering för nyintroducerade svenska företag och hur det påverkar deras finansiella prestation och värdeutveckling i en tid av ekonomisk tillväxt. Metod Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Finansiella data kommer analyseras över en tidsperiod på fem, fyra eller tre år beroende på när företagen introduceras på börsen vilket gör det till en longitudinell studie. Vidare används korrelationsmatris och regressioner för att analysera variablernas samband och därmed besvara studiens syfte. Slutsats Resultatet pekar på ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och lönsamhet, positivt samband mellan rörelsekapitalshantering och likviditet samt ett negativt samband mellan rörelsekapitalshantering och värdeutveckling. / Introduction Working capital is the life blood of a company. It is an enabler of business opportunities; a sustainer and improver of businessrelations and also an envoy of new products and technology. The management of working capital decides if a company might become insolvent or even file for bankrupcy. How the working capital is managed is therefore of utmost importancet to a company, since it detirmines the company's performance, liquidity and risk. Hence, it should be of import to prospect investors that want to maximize the return of the investment and also decision makers who wishes to maximize the operational profits. Purpose The purpose of this study is to analyze the importance of efficient working capital management and its effect on financial performance and firm value for Swedish IPO companies during an economic boom. Methodology This is a quantiative study utilizing a deductive approach. Financial data is analysed over a period of five, four or three years depending on when the IPO occured, which classifies this as a longitudinal study. A correlation matrix and regressions will be used to establish the relationships between the variables and thereby fulfill the purpose of the study. Findings The resuslts indicate a negative correlation between CCC and profitability, a positive correlation between CCC and liquidity and a negative correlation between CCC and Tobin's Q.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>

Fastigheter identifieras av många som ett relativt illikvitt tillgångsslag vars information även ivissa avseenden kan anses vara opak för den öppna marknaden. Detta resulterar i långa ochkostsamma köp- och säljprocesser, där informationsasymmetrier mellan köpare och säljaremåste redas ut under en due diligence process. Fastighetsmarknaden präglas således av en delvisoönskad ineffektivitet orsakad av traditionella och konservativa processer. I en tid av storteknisk utveckling finner vi allt fler kreativa lösningar på problem vi tidigare inte mäktade medatt ta oss an. Blockchain har identifierats som en av de tekniker som potentiellt kan komma attförbättra såväl fastighetsmarknadens likviditet som transparens. Närmare bestämt diskuterarman en standardiserad informationshantering för fastigheter i form av digitala identiteter, menäven möjligheten att fragmentera ägandet och tillgängliggöra momentan handel viablockchainbaserade tokens. Dessa begrepp är ännu relativt outforskade och utgör såledesstudieämnet. Syftet med denna studie är därmed att redogöra för hur fastighetsmarknadenslikviditet- och transparensproblematik potentiellt kan avhjälpas genom ett fragmenterat ochtransparent fastighetsägande placerat på blockchain.Studiens akademiska förankring grundar sig i en omfattande litteraturstudie av begreppenlikviditet och transparens, men även bena ut betydelsen av due diligence och blockchain somhelhet. Resultatinsamlingen genomfördes via kvalitativa studier, där semistruktureradeintervjuer utgjorde mediet från vilken denna information insamlades. I studienidentifierades likviditet och transparens som två grundförutsättningar för en fungerande ocheffektiv marknadsplats. I fastighetsmarknaden finns det tydliga tecken på att problematiken gersig tillkänna i trögrörliga DD-processer och undanhållen informationen av hyresdata. Slutsatsenav studien kan sammanfattas som en brett överenskommen bild av potentialen hos såväl tokenssom digitala identiteter för att effektivisera marknaden och lösa dessa problem.Marknadsaktörerna menar dock att tekniken omges av för många orosmoln för att våga kastasig in med båda fötterna före. Med det sagt menar man inte att tekniken saknar framtid i branschen, snarare att fler tillämpade exempel samt ett tydligt ramverk för utförandet avtransaktioner i den nya marknadsmiljön måste bestämmas för att på så sätt etablera en trygghethos investerare. / Real estate is defined as a relatively illiquid asset, with a rather opaque and inaccessible flowof information. The result is long and costly acquisition and divestment processes, in whichinformational asymmetries is to be erased during the due diligence process. Real estate is thuscharacterized by a partially unwanted inefficiency caused by traditional and conservativeprocesses. However, in a time of rapid and extensive technological change, we seem to find anever-increasing amount of creative solutions to problems we previously could not manage.Among these alleged solutions we find blockchain, which by many has been identified as meanto improve both liquidity and transparency in real estate as an asset class. More specifically, thetopics of discussions have been digital identities and tokenization of real estate. Two termspossessing the potential to create standardized information management and fragmentedownership, which would enable instantaneous trade. These terms remain rather unchartedterritory and hence constitutes the subject of this study. The aim of this study is therefore todepict how the liquidity and transparency problems may be redressed by a fragmented andtransparent ownership structure placed on blockchain.The academic anchoring of the study is grounded in an extensive literature study aimed to definethe terms liquidity and transparency, but also define the meaning of due diligence andblockchain technology as a whole. The results were gathered through qualitative studies, inwhich semi-structured interviews constituted the instrument from which the information wascollected. The study identified liquidity and transparency as two cornerstones of a functioningand effective market. The evident problems related to liquidity and transparency in real estate,are to a great extent expressed via slow paced due diligence processes and non-disclosed rentalinformation. The study may be concluded as a broadly agreed upon view on the potential ofboth tokenization of real estate, as well as digital identities as effective means to enhanceliquidity and transparency. The respondents did however emphasize the current uncertaintyregarding blockchain as a severe hindrance for having enough confidence to whole-heartedly embrace the technology as a key element of the real estate market. With this being said, theydo not doubt its potential, rather inquiring an increased number of applied and successful usecases accompanied by a distinct regulatory framework for the conducting a transaction in thenew market environment. This would be an essential factor to instill the level of trust intransacting that investors require.

I mars 2020 informerade Folkhälsomyndigheten om en global pandemi. Arbetsgivare tvingades uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån vilket bland annat påverkade revisorernas arbetssätt. Revisorernas främsta uppgift är att kontrollera och granska företags redovisning för att sedan uttala sig i en revisionsberättelse, vilket försvårats under pandemin i och med distansarbete. Tidigare forskning påvisar att försämrade nyckeltal har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning följande faktorer har en påverkan på förekomsten av orena revisionsberättelser innan och under en pandemi; soliditet, räntabilitet på totalt kapital, rörelsemarginal, kassalikviditet och förlust föregående år. Genom en kvantitativ undersökning har data hämtats från 477 svenska noterade mikro, små, medel och stora företags årsredovisningar. Genom t-test och multipel regression har fem variabler undersökts för att finna sambandet med orena revisionsberättelser. Hypoteser har ställts upp för respektive variabel och dess samband med orena revisionsberättelser. Regressionsanalysen visar att ju lägre räntabilitet på totalt kapital, desto större är sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Går företag med förlust tidigare år är sannolikheten större att erhålla en oren revisionsberättelser än de företag som inte gått med förlust. Studien visar inte på något signifikant samband mellan lägre soliditet, rörelsemarginal samt kassalikviditet och en högre sannolikhet att erhålla en oren revisionsberättelse. / In March 2020, the Public Health Agency of Sweden announced a global pandemic. Managers were forced to encourage their employees to work from home, which, among other things, affected the auditors' way of working. The auditors' main task is to check and review companies' accounting and then make a statement in an audit report, which has been made more difficult during the pandemic due to teleworking. Previous research shows that deteriorating key ratios are associated with qualified audit reports. The purpose of the study is to investigate the extent to which the following factors have an impact on the occurrence of qualified audit reports, before and during a pandemic; equity ratio, return on total capital, operating margin, cash liquidity and loss in the previous year. Through a quantitative survey, data has been obtained from the annual reports of 477 Swedish listed micro, small, medium and large companies. Through independent sample t-test and multiple regression, five variables have been examined to find the relationship with qualified audit reports. Hypotheses have been set up for each variable and its relationship with qualified audit reports. The regression analysis shows that the lower the return on total capital, the greater the probability of obtaining a qualified audit report. If the company makes a loss in previous years, the company is more likely to receive a qualified audit report than the companies that did not make a loss. The study does not show any significant relationship between lower equity ratio, operating margin or cash liquidity and a higher probability of obtaining any qualified audit reports. This paper is written in Swedish.

Despite the fact that illiquid assets pose several difficulties regarding portfolio allocation problems for investors, more investors are increasing their allocation towards them. Alternative assets are characterized as being harder to value and trade because of their illiquidity which raises the question of how they should be managed from an allocation optimization perspective. In an attempt to demystify the illiquidity conundrum, shadow allocations are attached to the classical mean-variance framework to account for liquidity activities. The framework is further improved by replacing the variance for the coherent risk measure conditional value at risk (CVaR). This framework is then used to first stress test and optimize a theoretical portfolio and then analyze real-world data in a case study. The investors’ liquidity preferences are based on common institutional investors such as Foundations &amp; Charities, Pension Funds, and Unions. The theoretical results support previous findings of the shadow allocations framework and decrease the allocation towards illiquid assets, while the results of the case study do not support the shadow allocations framework. / Trots det faktum att illikvida tillgångar medför flera svårigheter när det gäller portföljallokeringsproblem för investerare, så ökar allt fler investerare sin allokering mot dem. Alternativa tillgångar kännetecknas av att de är svårare att värdera och handla på grund av sin illikviditet, vilket väcker frågan om hur de ska hanteras ur ett allokeringsoptimeringsperspektiv. I ett försök att avmystifiera illikviditetsproblemet adderas skuggallokeringar till det klassiska ramverket för modern portföljteori för att ta hänsyn till likviditetsaktiviteter. Ramverket förbättras ytterligare genom att ersätta variansen mot det koherenta riskmåttet CVaR. Detta ramverk används sedan för att först stresstesta och optimera en teoretisk portfölj, och sedan analysera verkliga data i en fallstudie. Investerarnas likviditetspreferenser baseras på vanliga institutionella investerare såsom stiftelser &amp; välgörenhetsorganisationer, pensionsfonder samt fackföreningar. De teoretiska resultaten stödjer tidigare forskning om ramverket för skuggallokeringer och sänker allokeringen mot illikvida tillgångar, samtidigt som resultaten från fallstudien inte stödjer ramverket för skuggallokeringar.

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted. / I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.

The credit crunch that started the 9th of August 2007 is generally viewed as the most significant crisis to affect the financial markets and the global economy since the 1930s.The UK financial sector was heavily hit by the crisis which resulted in a dry up in lending and left a black hole in the British banks‟ finances. During the last quarter of 2010 the GDP shank unexpectedly with 0.5 percent from the third quarter which created concerns about going back into the recession. Contrarily, for Swedish economy 2010 was an impressing year with an unexpected GDP growth of 7, 3 percent in the last quarter.The purpose of this study is to analyse how the finance crisis has affected the leading banks‟ performance within the two countries and see whether the differences in values can explain the difference in GDP growth during the last quarter of 2010. The analyse is performed through a financial ratio analysis of the different banks.The final results of the research indicates to that the Swedish banks have been more profitable, have had a more secure and higher quality of lending and more capacity to lower cost related to income than the British banks. The more distinctive negative influence is mostly based on the larger amount of credit losses the British banks had to experience which contributed to their significant decrease in earnings per share which created scepticism on the credit market followed by a severe slowdown in consumption and in GDP growth. Since the credit losses never got to same levels in Sweden as in the UK the scepticism of the Swedish banking system did not affect the reduction in credit use and house prises to the same extent and GDP growth could recover back to normal levels sooner than in the UK.

This paper addresses the problem of a failing net debt approach; deposited funds rarely compensate the cost of debt. Venturing into operational credit facilities, the study evaluates the efficiency and feasibility of transitioning into fully cash-free liquidity management. The study takes a holistic approach and evaluates the research questions from the perspective of management through case studies on four smaller Swedish industrial firms. The study finds that there is substantial potential to free up capital; return on equity could have been boosted by an annual 5-10 percent including substantial one-off distributions. The study also concludes that Agency reasons are strong reasons for why firms are carrying material cash reserves. Through qualitative interviews, the study identifies several additional, but not less important, obstacles in the way of a full out cash-free transition. Most significantly, the financial system is not offering fully committed long term operational credit facilities and operating across different jurisdictions complicates the consolidation of liquidity. The study concludes that the matter would not have vast negative implications on real business activities, although further research would be required in regard to an extended debt overhang problem. / Uppsatsen kretsar kring den fallerande logiken med begreppet nettoskuld; tillgodohavanden på bank genererar sällan upp för kostnaden relaterad till motsvarande skuld. Med utgångspunkt i operationella kreditstrukturer utvärderas möjliga effektivitetsvinster och genomförbarheten av en fullständig övergång till kassa-fri likviditetshantering. Studien har ett holistiskt angreppssätt och utvärderar frågeställningarna från ett management-perspektiv genom fallstudier på fyra mindre svenska industriella bolag. Studien finner betydande möjligheter att frigöra kapital; årliga avkastningen på eget kapital hade kunnat öka med 5–10 procent och betydande engångsutdelningar hade varit möjliga. Studien finner vidare att agentteorin är en stark anledning till att bolag bär betydande kassapositioner. Genom kvalitativa intervjuer identifierar studien ytterligare, men ej desto mindre betydande, hinder för en kassa-fri övergång. Mest betydelsefullt, är att nuvarande finansiella system inte erbjuder för syftet fullgoda kreditstrukturer, samt det faktum att företag med verksamhet över olika jurisdiktioner upplever juridiska svårigheter med att konsolidera likviditet. Studien drar slutsatsen att en övergång inte skulle medföra betydande negativa konsekvenser för den operativa affärsverksamheten, men identifierar samtidigt att ytterligare studier skulle vara nödvändiga framförallt kring hur finansiella incitament kopplade till agent-teorins ’debt overhang’ skulle förändras vill en övergång till en fullt garanterad operationell kreditstruktur.

Områdesbeskrivning: IPO-marknaden kan undersökas på olika sätt. Varför underprissättning är så förhärskande, om den går i cykler eller vad det är som påverkar den. Vi vill undersöka den svenska IPO-marknaden under perioden 2006-2020 och om den påverkas av makroekonomiska faktorer såsom inflation eller styrränta. Denna studie är inspirerad av tidigare forskning utförd av Tran och Jeon (2011) som undersöker om det finns samband mellan makroekonomiska faktorer och IPO-marknadens aktivitet på den amerikanska marknaden. Är det så att olika IPO-marknader påverkas av olika faktorer på unika sätt eller är IPO-marknader världen över homogena? Vi försöker dessutom framställa en modell som beskriver det mest gynnsamma förhållandet att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka den svenska IPO-marknadens aktivitet under perioden 2006-2020. Samt undersöka i vilken utsträckning den svenska IPO-marknadens aktiviteten påverkas av makroekonomiska faktorer. Med vår undersökning av de makroekonomiska faktorerna som grund kan vi således undersöka vilka makroekonomiska förhållanden som är mest gynnsamma för företag i Sverige att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Metod: En kvantitativ metod appliceras i denna uppsats för att besvara våra forskningsfrågor och datan vi samlar in analyseras med hjälp utav en regressionsanalys. Vi samlar in vårt datamaterial genom att läsa igenom årsredovisningar från de företag som genomfört en IPO under den tidsperioden vi undersöker. Hypoteserna formuleras utifrån tidigare forskning och ämnar att undersöka om de makroekonomiska faktorerna har ett positivt eller negativt samband med IPO-marknadsaktivitet. Resultat: Resultaten som vi finner är att det finns signifikanta samband mellan den svenska IPO-marknadens aktivitet och makroekonomiska faktorer. Vi identifierar ett förhållande som kan beskrivas som det mest gynnsamma makroekonomiska förhållandet utifrån vår modell. Begränsningar: Vår uppsats är begränsad till tidsperiod 2006-2020 samt den svenska IPO-marknaden. På grund av att viss information kring hur mycket kapital ett företag anskaffar vid sin IPO saknas så begränsas vårt urval. / Area description: IPO markets can be studied in different ways. Why underpricing is so prevalent, if the market moves in cycles or what influences the market. We want to study the Swedish IPO market during the period of 2006-2020 and if it is influenced by macroeconomic factors like inflation or the policy rate. This study is influenced by the work done by Tran and Jeon (2011) who examines if there are any relationships between macroeconomic factors and IPO market activity on the American PO market. Is it that different IPO markets are influenced by different factors in unique ways or are the IPO markets around the globe homogeneous. We try to produce a model that describes the most favourable environment to implement an IPO in if the goal is to acquire more capital. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the activity of the Swedish IPO market during the period 2006-2020 and examine the extent to which the activity of the Swedish IPO market is affected by macroeconomic factors. Based on our study of the macroeconomic factors, we can therefore examine which macroeconomic conditions are most favourable for companies in Sweden to carry out an IPO under the goal of raising more capital.  Method: A quantitative method is applied in this thesis to answer our research questions and the data we collect is analysed with the help of a regression analysis. We collect our data by reading through annual reports from the companies that conducted an IPO during the period we are investigating. The hypotheses are formulated based on previous research and intend to investigate whether the macroeconomic factors have a positive or negative relationship with IPO market activity.  Results: The results we find is that there are significant relationships between the activity of the Swedish IPO market and macroeconomic factors. We identify a ratio that can be described as the most favourable macroeconomic ratio based on our model.  Limitations: Our thesis is limited to the period 2006-2020 and the Swedish IPO market. Due to the lack of certain information about how much capital a company raises at its IPO, our selection is limited.