No description available.

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.

In this essay, I am analyzing how recognition occurs through humor in the two novels: Mort, by Terry Pratchett, and A Dirty Job, by Christopher Moore. This is with the intention to add more ways of using literature to speak about difficult topics such as death, in the Swedish secondary school. Throughout the analysis, I am connecting humor and recognition to each other to initiate a position where a teacher can move towards the subject through the duality of seriousness and comedy. The result has shown that an understanding of life’s duality, and human existence, plays an important role in how recognition occurs through humor. / Uppsatsens syfte har varit att analysera hur igenkänning uppstår genom humor i de två verken: Mort av Terry Pratchett och A Dirty Job av Christopher Moore. Uppsatsen har skrivits med intentionen att tillföra fler alternativ till hur lärare kan samtala om svåra ämnen så som döden genom litteraturen i klassrummet. Genomgående i analysen drar jag paralleller mellan humor och igenkänning för att visa på olika vägar kring hur man kan närma sig ämnet via den dubbelhet som finns mellan bland annat allvar och komedi. Resultatet har visat att en förståelse för livets dubbelhet och mänsklig existens spelar en viktig roll för hur igenkänning uppstår via humor.

Reading is considered to be one of the main factors for success throughout the compulsory education and into the years in upper secondary school, and is often connected with instrumental values, such as better grades and higher level of empathy. However, good readers are seldom drawn to books as means to improve their grades, but enjoy reading in its own right. The curriculum for for the upper secondary education in Swedish on the other hand stipulates that students should learn to analyse literature – i.e. learn how to do a reading rather than develop as readers.This study looks at two groups of upper secondary school students discussing two different young-adult novels, and analyses the recordings from a reader-response perspective. As readers they focus mainly on the plot, and their knowledge of story line and genre seems to draw heavily from film, but they also come to the text with different expectations and experiences, which influence their reading. An initial resistance for one reader could be the same factor making the book too trivial for another. Possible implications for teachers are that consideration for the aim of the reading should be made when choosing books for students, as it might be counterproductive to expect inexperienced readers to perform literary analysis if the goal is to develop reading.

In this essay, I am analysing and discussing the possibility of didactic intention and message in the intertextual analysis. The main focus is to connect the intertextual analysis to the Swedish and English curriculum in the Swedish secondary school. Thus, in the analysis, I have used Stephen King’s novels The Gunslinger (I), The Waste Lands(III) and The Dark Tower(VII), and searched for intertextual citations, allusions, and references to the two poets T.S Eliot and Robert Browning. In conclusion, I have found intertexts to Eliot’s The Waste Land and Browning’s Childe Roland to the Dark Tower Came. However, the strongest connection has been found in Eliot, and therefore the intertextual analysis of the novels has its main focus on King’s use of Eliot’s The Waste Land in The Dark Tower-novels, and how these intertexts can be interpreted and used in the Swedish secondary school. The intention of the essay is to encourage the use of more methods whilst teaching literature and hopefully foster students to look at literature with more curiosity. The analysis is made with the prospect of bringing more perspectives to the already scientifically based methods that are used in the Swedish secondary school.

No description available.

I en nära samverkan med yrkesverksamma svensklärare utreder och prövar föreliggande studie hur undervisningen i litteraturhistoria kan utvecklas i praktiken. Med utgångspunkt i elevers och svensklärares uttryckta erfarenheter av arbete med litteraturhistoriska texter konstrueras en didaktisk design. Den didaktiska designen omsätter tidigare forskning rörande förkroppsligat lärande i en lektionsserie på sex lektioner där fokus ligger på bearbetning av en litteraturhistorisk text med hjälp av fyra fysiska komponenter: gester, röstläge-intonation, en visuell komponent samt en auditiv komponent. Iscensättningen av den didaktiska designen studeras med en triangulering som består av observationer, fokusgruppsamtal med elever och lärarintervjuer samt skriftliga exit tickets. Genom en tematisk analys visar resultatet att eleverna trots ett utmanande språk erövrar den litteraturhistoriska texten, engagerar sig i olika erbjudna livsvärldar, minns textinnehåll och inkarnerar nyvunnen kunskap med hjälp av kroppsliga representationer. Förklaringen spåras till kroppen och sinnets enhet samt det meningsskapande multimodala perspektivet, där föreliggande studie också visar den sociokulturella kontextens betydelse. Litteraturdidaktiska ställningstaganden diskuteras vidare och konstaterar att fysiska komponenter kan användas för att gynna en omfattande läsupplevelse, där både kropp och sinne förses med den litteraturhistoriska textens narrativ på olika sätt. Slutligen föreslås fysiska komponenter som en väg in i texten, vilket i sin tur potentiellt kan leda till ökad måluppfyllelse. / In collaboration with professional teachers who teach the Swedish language, this study explores how to develop teaching in history of literature within the field of design-based research. A didactic design is created and tried in an authentic learning situation. This didactic design refers to earlier studies of embodied learning. In a series of six lessons which focus on working with texts from the Enlightenment, four physical components are incorporated in the design: gestures, voices, a visual component and an auditive component. The staging of the didactic design is investigated through a triangulation consisting of observations, group conversations with pupils, interviews with the teacher and written exit- tickets by pupils. Through a thematic analysis the result shows that students, despite the challenging language, conquer the texts from the Enlightenment, engages themselves in different presented lifeworlds, remember contents and incorporates newfound knowledge while using bodily representations. The explanation is traced to the unity of body and mind and to the multimodal perspective that creates meaning. The presented study also shows the meaning of a sociocultural context while working with literature. Didactic literature positions are discussed further and state that physical components can be used as an entrance into texts from different time periods. All thanks to extensive reading experience, where body and mind are provided with narrative through multiply senses. The discussion continues and suggests that due to the fact that pupils are experiencing the narrative in the texts, they are able to perform more extensive analysis which is the focus of the curriculum.

The aim of this paper is to analyze the didactic potential of Mikael Niemis novel Popularmusic from Vittula as it relates to working with the fundamental values of the Swedish schoolsystem from two perspectives. The first of these relates to how the novel portrays gender, witha particular focus on masculinity and how it interprets itself, femininity, and the world aroundit. The second of these perspectives relates to how it portrays the national minority grouptornedalingar and their situation in Sweden. This paper aims to illustrate not only how thesetwo perspectives are portrayed but motivate why they are useful in the work with fundamentalvalues. To answer these questions this paper utilizes the qualitative method of close reading in theanalysis of Niemis novel. The theoretical lense through which this is done includes researcherMalin Alkestrands definition of didactic potential as well as a repertoire of gender study andpostcolonial terminology, such as otherfication, masculinity and boyology. The study findsthat the didactic potential of Mikael Niemis text as it relates to gender lay in how it breakswith the traditional gender norms of rural masculinity. Another important factor is how thetext highlights the role of femininity and music in shaping the new male identity of thenovel’s protagonist, Matti. The study also finds that the didactic potential in Niemis portrayalof tornedalingar lay in its emphasizing of the political nature and origins of the historicotherfication of said ethnic minority.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.