This report is an interview study on how the Swedish agency for public management in Jönköping works towards leadership communication. The study is not an examination, however it is done with the goal of understanding the agency communication out of communication models created for companies in the private sector. The theoretical approach is created out of recent behavioral leadership science and principals for leaders to communicate well at work. The report is based out of anonymous qualitative interview conducted with eight workers at the agency for public management in Jönköping. The report explains that an interacting and representative behavior is clearly expressed in the agency, and that independence and transparency are given priority as leadership behavior over strong directives from the leader.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som undersöker förskollärares upplevelser och tankar kring IKT som pedagogiskt verktyg i arbetet med språkutveckling i förskolan och hur detta kan påverka den pedagogiska utformningen i verksamheten med barnen. Metoden består av en kvalitativ forskningsstrategi baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet påvisar att förskollärarna upplever IKT som pedagogiskt verktyg för språkutveckling som berikande och med potential inom varierande områden i relation till det språkliga lärandet. De flesta förskollärare ansåg sig besitta tillräckliga kunskaper och kompetens i arbetet med detta. De ansåg även barnen som mycket kompetenta och med många erfarenheter inom detta område. Det synliggjordes även brister i förhållande till pedagogiska kunskaper och tydliga riktlinjer i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling. Detta kan bero på olika faktorer såsom otydlighet gällande riktlinjer i Läroplan för förskolan, Lpfö98 och bristande kunskaper inom detta område. Studien har synliggjort både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT som verktyg för språkutveckling vilket förhoppningsvis bidrar med kunskaper för vidareutveckling inom detta område. / This is a qualitative interview study which examines preschool pedagogues' experiences and thoughts about digital learning resources as a pedagogical tool for working with language development in preschools and how this may affect the pedagogical design of the work environment with children. The method consists of a qualitative scientific procedure grounded in semi-structured interviews with four preschool teachers. The results show that the preschool teachers see digital learning resources as an enriching pedagogical tool for language development and with a potential in several varying areas in relation to the learning of language. Most preschool teachers deemed themselves sufficiently knowledgeable and competent while working with these resources. They also considered the children as very competent and with lots of experience in the area. There were also shortcomings outlined in relation to proficiency and clear guidelines in the work with digital learning resources for the development of language. This may depend on several different factors such as clarity regarding guidelines in the Swedish national preschool curriculum, Lpfö98, and deficient understanding in this area. The study has outlined both possibilities and limitations in the work with digital learning tools for development of language which, hopefully, will contribute for further development in this area.

The present study is aiming to evaluate the Intelligent Personal Assistants usage motivations, addressing at the same time various privacy issues and concerns related to this emergent technology. To fulfil the purpose of the study I have applied two different research methods. Initially, a web survey conducted gathered 18 respondents answering 24 questions related to the presented topic. Subsequently, was organised a focus group by gathering seven respondents who shared their opinions on the subject of research. Two research questions were developed based on two hypotheses. First research question: “To what extent IPA users agree to personal data collection in order to gratify their sought needs?”; exploring the participants’ opinions when it comes to the degree of acceptance of personal information disclosure to gratify their needs. Moreover, second research question: “What are the motivating criteria that determine the usage of IPA?”. This question develops opinions and experiences on the usage of Intelligent Personal Assistants, as well as the way people perceive this new technology. The finding of this studies reveals that users of new media are concerned and aware of their personal data collection. However, as a result, they feel trapped in the network society by the peer pressure towards the usage of favourite mediums. Therefore, the denial of technology would bring unfavourable consequences from a social perspective. Further researches can be conducted on this topic, addressing in depth the Artificial Intelligence and its societal implications, possible utilities of the Intelligent Personal Assistants as a companion for children, elders and people with disabilities, Artificial Intelligence used in public administration. Consequently, many different aspects can be explored having the topic of this thesis as a starting point.

Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.

Public spaces have through history formed an important function as meeting places for people living in the city. According to some critics, the prevailing planning ideals during the era of the Modernism neglected these functions, thus creating neighbourhoods characterised by low interaction among the citizens. Present urban planning is once again appreciating the value of creating vibrant and liveable neighbourhoods with a human scale in mind. Given the high development pressure in Sweden and around the world has however entailed great challenges for the urban planning practise, which in some cases seems to fail in supplying the most essential settings for creating the liveable city. The aim of this study is to explore how public spaces can contribute to the creation of liveable cities, looking at a specific case study of the neighbourhood Eriksberg in Uppsala. This study stands on an assumption of the existence of a connection between physical design and human behaviour and explores how the environment affects our behaviour. Eriksberg is currently undergoing a regeneration and densification process. Carrying out a literature study, a survey, interviews and observations have resulted in the identification of a number of liveability factors. The liveable city is created through participation, collaboration and integration. Furthermore, an urbane and liveable city can be described with words such as diversity, density, a high concentration of people, an open physical structure and features of a variety of different functions and activities. Eriksberg is currently an area with weak connections and poor urban qualities, although strongly characterized by its proximity to the nature. The results from this study highlight the importance of taking advantage of existing values in order to create a liveable city. The nature appeared to be a valued living factor in the case of Eriksberg, highly appreciated by the residents in the area. By implementing a development approach for Eriksberg focusing on a higher accessibility, a greater range of primary functions and different activities, a neighbourhood that is perceived as more liveable than in the current situation can be created. / De offentliga rummen har i alla tider utgjort en viktig funktion som mötesplatser för stadens invånare. Planeringsidealen som rådde under modernismen anses bland en del kritiker ha försummat dessa funktioner med följder i skapandet av stadsdelar med låg interaktion bland dess invånare. Dagens stadsplaneringsideal eftersträvar att skapa levande stadsdelar som är stadsmässiga och utgår från den mänskliga skalan. Det höga exploateringstrycket i Sverige och världen över har emellertid medfört stora utmaningar för stadsplaneringen som inte alltid lyckas skapa den levande staden. Syftet med denna studie är att utifrån en fallstudie undersöka hur de offentliga rummen kan bidra till att skapa städer som är mer levande. Studien utgår från att det finns ett samband mellan den fysiska designen och människans beteenden och undersöker närmare hur omgivningen påverkar vårt beteende. Eriksberg är en stadsdel i Uppsala som för tillfället genomgår en förnyelse- och förtätningsprocess. Genom en litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuer och observationer har olika levandefaktorer kunnat identifieras. Enligt litteraturen skapas den levande staden genom deltagande, samarbete och integration. En stadsmässig och livfull stad bygger på mångfald, täthet, en hög befolkningskoncentration, en öppen fysisk struktur och inslag av många olika funktioner och aktiviteter. Eriksberg utgörs i dagsläget av ett svagt sammankopplat område med få stadskvaliteter, men som är starkt präglat av närheten till naturen. Resultaten från denna studie belyser vikten av att ta vara på befintliga värden för att skapa en levande stad, i fallet Eriksberg utgör naturen en värdefull levandefaktor som stadsdelens invånare värderar högt. Genom att utveckla Eriksberg till en stadsdel med högre tillgänglighet, med ett större utbud av primära funktioner och olika aktiviteter kan en stadsdel som upplevs som mer levande än idag skapas. / Social life & Urban Form

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

Digitalization in schools is now a natural part of the teaching environment but issues related to the maintenance and management of classroom technology pose a challenge to both teachers and staff. Can using modern web technologies to create a web-based classroom inventory and malfunction report system solve the problem or does the introduction of a new digital system provide a greater challenge to teachers and staff. The goal of this study is to determine if better management of physical technologies inside today’s classrooms can help create a more stable learning environment with less time lost maintaining technology and more time using it. The study will focus on how modern web technologies can be used to create a system which can solve the problem, but more importantly if the system can meet the demands of teachers and staff. A literature study, including the needs and challenges of digitalization within schools today, provides important information to build upon. Then a combination of statistics and cooperation from staff at a large Swedish school are used to create a web-based solution to the problem at hand. Finally, system feedback is accompanied by three teacher interviews about the introduction of the new digital system. Results from the study show that staff acknowledge the need for improvements relating to the maintenance and management of physical technologies within classrooms. DLG Klassrum, a newly created web-based system, is supported by staff and viewed as a potential solution to the problem, but challenges related to the introduction of a new digital system and the level of a teacher’s digital competence must first be overcome. To digitalize the physical classroom, through a system using modern web technologies, can successfully improve the learning environment within classrooms, but a good level of planning, preparation and cooperation are key to its level of success.

Household food waste levels pose a considerable problem in terms of sustainability. Food stock management applications for smartphones are interventions that support people in planning and keeping an overview of their food stock in order to reduce food waste. So far mainly their usability and effectiveness for reduction of food waste have been researched in HCI. This study aimed at investigating how these applications are being integrated into people’s food practices, and how their features contributed to the integration. In a three-week long field study seven participants used one of two applications in their daily lives. Through interviews and diary entries it was observed that some people integrated the applications into their food practices to replace other actions like checking one’s food stock. New connections to the food practices were created through expiration reminders and providing means to check the food stock from a distance. Reminders were seen as helpful even if not always necessary and can be seen as an opportunity to further support the integration process. The main issues for the integration were the high-effort adding processes and remembering to update the inventory after consumption.

An estimated 1.3 billion tons of food is lost or wasted every year, adding to the growing problem of CO2 emissions and global warming. Consequently, there is an urgent need to address this issue. However, while a lot of research in Human-Computer-Interaction has been conducted about food waste in private households, there is still a lack of research about people’s food waste at a retail level in restaurants. This paper explores the potential of gamification in the design of apps intended to support more sustainable food consumption behavior. This study is centered on the existing Too Good To Go app and examines current user behavior and perception through quantitative and qualitative methods. Then through employment of design frameworks and iterative prototype cycles the potential to encourage active sustainable food consumption is examined. Findings show that there are many challenges stopping users from actively using the current app more often.  Findings also suggest that gamification has the potential to increase users’ motivation to use the app beyond reasons of only saving food. The implications of this paper could present new opportunities for applying gamification to reduce food waste that could inspire researchers and practitioners to explore the theme further.

Denna uppsats har skapats för att agera underlag vid framtagandet av en strukturskiss över fastigheten Nya Jägersro, som ligger i den sydöstra delen av Malmö. Uppsatsen syftar till att skapa ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet, för att utforska en förändrad syn på hur en plats blir ekologiskt hållbar, detta utan att förbise platsens kvaliteter. Uppsatsens frågeställningar adresserar två problem. Den första är hur dagens stadsplanering väljer att förtäta städer baserat på stadsideal i syfte att bygga hållbart. Den andra ligger i syn på vad anses som göra en stad ekologiskt hållbar. För att adressera dessa problem är uppsatsens syfte att ta fram ett designkoncept som kombinerar social och ekologisk hållbarhet och som tar hänsyn till platsens specifika kvaliteter. Teorin baseras på begreppen Ekologisk urbanism och R-urbanitet, som båda eftersträvar hållbara städer, tillsammans med kompletterande teoretiska byggstenar som fungerar som bryggan mellan teori och verklighet. Arbetet använder sig av två metoder, en kvalitativ- och en design-tänk metod. De metoder av datainsamling som har använts är platsundersökning, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Designkonceptet som slutligen presenteras består av ett alternativt sätt att designa städer. Verktygen till detta alternativ har funnits genom design-tänkande som kompletterande metod, där de teoretiska byggstenarna tillsammans kunnat skapa en ständigt förändrande process som skapar en hållbar stadsdel med ett hållbart levnadssätt i fokus. I framtiden kan designkonceptet hjälpa till att uppnå en mer ekologiskt hållbar stad, som tar sig an alla aspekter i staden vilket kan göra staden helt ekologiskt hållbar istället för delvis miljövänlig. Detta sammanfaller i flera avseenden med SMT:s och Malmö Stads agendor, men avviker delvis i vissa aspekter. Den största avvikande faktorn i relation till SMT Malmö Partner Holding AB (MKB Fastighets AB, Skanska Sverige AB och Tornet Bostadsproduktion AB) är att ‘Nya Jägersro’ enligt det förslag som presenteras i uppsatsen inte föreslås lika tätbebyggt som SMT eftersträvar. Det som uppsatsen argumenterar för är ett förslag som är formad efter Jägersros plastkvaliteter som en plats mellan stad och landsbygd. / This thesis has been made to act as the basis for the development of a structural sketch over the estate, Nya Jägersro, in the southeastern part of Malmö. The thesis seeks to create a design concept that combines social and ecological sustainability and to explore a changed view of how a site becomes ecologically sustainable without overlooking the site's qualities. The thesis questions are based on two problems. The first one is how today's city planning chooses to densify cities based on ideals to build sustainably. The second one is the view of what is sustainable. To address these problems the thesis purpose is to produce a design concept that combines social and ecological sustainability and takes the site's specified qualities into consideration. The theory consists of the concept’s Ecological urbanism and the R-urban, both striving for sustainable development and complemented by theoretical building blocks which work as the bridge between theory and reality. The method used in this thesis is a qualitative method combined with design-thinking. The used methods for information gathering are site observation, literary studies, and semi-structured interviews. The proposed design concept builds on an alternative way to design cities. The tools used for this alternative way of designing have been developed through design-thinking as a complementing method where the theoretical building blocks, together, creates a continuously transformative process that aim to create sustainable neighborhoods with a focus on a more sustainable way of life. The design concept seek to help realizing a more ecological city in practice, that takes on all aspects of the city which can make the city ecological instead of just environmentally friendly. The design concepts, thus align with SMT:s and Malmö Stads agendas, but differs in some aspects. The largest differentiating factor is the view on how dense Nya Jägersro should be built, and how the site´s urban and rural qualities can be taken as a point of departure for designing the new built environment.