Denna uppsats syftar till att med hjälp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela Skånes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgång av vad tidigare forskning säger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem själva undersöka hur graden av delaktighet kan påverka upplevelsen av vård. Genom att fråga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgått att känslan av delaktighet är en viktig del för att skapa meningsfullhet, förståelse och skapa en ökad självkänsla i vården. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen är att vuxna ibland tenderar att glömma att även barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I såväl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgått att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal. Utifrån detta är en av slutsatserna som dragits är att med hjälp av relationer skapas förtroende, genom förtroendet kan delaktighet skapas, genom delaktighet skapas motivation.

Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ. Medans Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2008) har en annan definition av begreppet inflytande. De menar att inflytande inte handlar om vem som bestämmer utan att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera oavsett åsikter och inställning. Barnen på den utvalda förskolan vill framför allt ha inflytande i vardagliga situationer så som bordsplaceringar, om de vill leka inne eller ute och verksamhetens dagliga innehåll. Pedagogerna verkar demokratiskt och lyssnar på vad barnen vill ha inflytande i. Genom att aktivt lyssna och anordna möten får de en inblick i vad barnen har att säga och barnen får på så sätt ett reellt inflytande i den dagliga verksamheten. Barnen pratar och refererar självmant till händelser i boken och drar paralleller över hur de har det på sin förskola. För övrigt tycker barnen att de får vara med och bestämma på sin förskola.

This study is about relocated students in the school. Research in this area is limited and the aim is to illuminate the area by listening to different people's voices that have been close to or involved in relocations. The study was made of a qualitative method and the collection of data was through interviews. A total of eight people were included in the study. The selected municipality is located in Sweden. The sample was head teachers, counselors, special educators, social services, relocated student and parent of a relocated student. In the results and analysis the weight were placed on the interviewees votes. Theoretical starting points were selected based on the results of the interviews. The theories used were Bachtin's theory regarding voices, Goffman's theory of stigma, group process and then also Schutz FIRO-model that is about the group's various phases, and Dewey's theory of school. Results from the study showed that relocating because of bullying was rare. An important factor in a successful relocation is the pupil's participation and that the class must be prepared for a new member into the group. Relocation is seen as a last resort and that all other resources should be exhausted before a decision about relocation becomes an option.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet. Innebörden av konceptet stöds av annan forskning, men det krävdes vissa modifieringar för att kunna överföra konceptet på den moderna arbetsmarknaden. De teorier och tidigare forskning vi använt oss av för att modifiera principerna är Karasek och Theorells "krav och kontroll" modell (1990), Antonovskys teori KASAM (2005), Gallies forskning om "Quality in work" (2008) och Barberich och Gardners forskning om "Good work" (2000). Genom dessa har vi kunnat addera en emotionell synvinkel på "det goda arbetet", vi har kunnat komplettera vissa principer med begrepp av relevans för dagens arbetsmarknad och vi har förankrat principernas relevans genom mer nutida forskning. Studien genomfördes med kvalitativa metoder på medieföretaget TV4 och vi intervjuade där nio anställda om deras upplevelser av sina arbeten. Vi kodade de transkriberade intervjuerna tematiskt efter de nio modifierade principerna och analyserade materialet i en iterativ process. Resultaten i studien visar på att Metalls koncept, om än med vissa kompletteringar kan användas som grund för förståelsen av det goda arbetet, detta trots de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1985 och att vi valt att studera en helt annan bransch. Resultaten visar att våra respondenter upplever samtliga aspekter som betydande och flertalet som goda i sitt arbete och analysen indikerar på att de anställda på TV4 upplever sig ha ett relativt gott arbete.

There is a large number of children living or spending most of their day on the street. The situation for those children is harsh since they for example do not get their basic needs met. Several organizations’ work includes interventions towards street children in their programmes, but the amount still increases every year. The aim with this study is to examine and explore which challenges the OVC-program face when working with street children, and how these challenges are addressed in their daily work. A qualitative approach was chosen where observations and interviews with personnel were conducted at the OVC- program in Iringa, Tanzania. The result shows that it is hard to know if the program’s goal – to reduce the number of street children in Iringa region – is reached as it is newly implemented. However, the program’s evaluation shows a positive trend. Focus in the work to fulfil the goal is primary the personnel’s attitudes towards the children. The result also shows that an empowerment- based approach is used in the daily work. By combining control and participation the possibility to help the street children to achieve autonomy increases. One challenge in the work is that this control limits the freedom on the street that the children desire. Consequently the relation between control and participation is important to create a successful intervention. / Det finns ett stort antal barn som lever eller spenderar merparten av sin dag på gatan. Situationen för dessa barn är svår, bland annat då deras basala behov inte blir tillgodosedda. Trots att många organisationer arbetar med interventioner riktade mot gatubarn ökar antalet varje år. Syftet med denna studie är att undersöka och utforska vilka utmaningar OVC-programmet möter i arbetet med gatubarn, samt på vilket sätt dessa utmaningar hanteras i den dagliga verksamheten. En kvalitativ ansats har valts för att besvara studiens syfte, där observationer och intervjuer med personal har genomförts på OVC-programmet i Iringa, Tanzania. Resultatet visar att programmets mål, att reducera antalet gatubarn i Iringaregionen, i dagsläget är svårt att uttala sig om då det nyligen är implementerat. Dock visar programmets utvärdering på en positiv utveckling. I arbetet mot att nå målet ligger fokus främst på personalens bemötande gentemot barnen. Resultatet visar även att ett empowermentbaserat arbetssätt tillämpas i den dagliga verksamheten. Genom att kombinera kontroll och medbestämmande skapas möjligheten att hjälpa gatubarnen till ett autonomt liv. En av utmaningarna i arbetet är att denna kontroll begränsar barnens frihet som de upplever och värdesätter på gatan. Därmed är relationen mellan kontroll och medbestämmande viktig för att skapa en lyckad intervention.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka och bidra med ökad förståelse hur medarbetare uppfattar medbestämmande i förändringsprocsser i en offentlig verksamhet.  Frågeställningar: Hur uppfattas medbestämmande av medarbetarna? Hur påverkas medarbetarnas medbestämmande i förändringsprocesser? Slutsats: Medarbetarnas påverkan, delaktighet och involvering i förändringsprocessen har stor betydelse för framtida förändringar i den offentliga verksamheten. Det skulle generera till bättre effektivitet i verksamheten och till mer engagerade och nöjda medarbetare.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan länge stått på organisationers agenda. Idag står många organisationer i startgroparna för att introducera sociala medier även i den interna kommunikationen. Sociala intranät, traditionella intranät som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, återfinns i allt större utsträckning inom organisationer. I nuläget finns emellertid mycket lite forskning kring detta fenomen. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för vilka positiva och negativa effekter sociala intranät skapar för medarbetare i deras dagliga arbete. 13 medarbetare på IT- tjänstföretaget Tieto intervjuades för denna studie som visar att medarbetare upplever både positiva och negativa konsekvenser med sociala funktioner. Studien finner klara stöd för att sociala teknologier främjar sociala relationer, samarbete och kommunikation. Studien indikerar att en bristande kollektiv användning och uppkomsten av ett informationsöverflöde är de främsta problemen med sociala teknologier i den interna kommunikationen. Dessa två faktorer motverkar införlivandet av potentiella fördelar, som exempelvis effektiviserad informations- och kunskapsdelning, och skapar negativa effekter för beslutsfattandet då beslut fattas på sämre underlag och då ett obalanserat inflytande mellan aktiva och passiva användare uppstår.

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i – och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet. Metoden som jag använt är att reflektera och att skriva utifrån mina funderingar samt relatera till relevant litteratur. Texten belyser hur rätten och möjligheten till inflytande och delaktighet ser ut för barnen i deras vardag och relaterar även till förskolans läroplan och dess tolkningsmöjligheter. Jag reflekterar även kring det demokratiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska genomsyra våra förskolor. Ett av de huvudsakliga resultaten är betydelsen av att man som pedagog kommunicerar och är villig att ta del av andras tankar. Texten behandlar också att barnens intressen bör ses som en som grund för deras inlärning. Lekens betydelse för barnens lärande och pedagogernas vilja att skapa struktur och ordning över dagarna är också frågor som jag reflekterar över i essän. Resultaten går inte att generalisera till pedagogers arbete i allmänhet utan det är mina egna tankar och kunskaper som fått ett större djup. / This essay is based on events in my career that I have not really reflected on before. The purpose has been to make visible the consequences of pedagogues’ attitudes and approaches to children and their parents, especially with respect to the impact on the children at preschool. The aim has also been to highlight children's rights to influence their daily life at preschool. I believe that these issues affect each other and that they influence how children’s play- and learning processes develop. The major questions discussed in this essay are the following: how children's participation is manifested in terms of free play at preschool, the way in which children's participation is expressed, the way in which pedagogues provide opportunities for children's influence, and how preschool works with the concept of democracy. The method I have used is to reflect on my own thoughts, based on my experiences, and to relate these thoughts to some of the relevant literature. The text illustrates what the rights and opportunities to influence and participate look like for the children in their everyday lives at preschool. I also relate these issues to the preschool curriculum and its interpretation and reflect on the democratic approach that is supposed to permeate our preschool. One of the main results of this essay is the importance of pedagogues’ communication and their willingness to take advantage of each other’s thoughts. The essay also addresses the fact that the children’s interest should be seen as a basis for their learning and reflects on the importance of play for children’s learning, as well as the ambition of pedagogues to impose structure and order on the activities. However, the results cannot be generalized to pedagogues’ work in general but they represent my own thoughts and knowledge that has acquired a greater depth.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse. / Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.

<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?</p><p>Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?</p><p>Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?</p><p>Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.</p><p>Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.</p><p>Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur</p><p>och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar</p><p>kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.</p>