Introduktion En bra arbetsmiljö är av stor vikt för ett hälsosamt arbetsliv. Många människor drabbas av arbetsrelaterad ohälsa som kunde varit möjlig att förebygga om den uppmärksammats i tid. Att utifrån både nationella och internationella styrdokument arbeta för en hållbart arbetsliv med en hälsofrämjande arbetsmiljö är av hög folkhälsovetenskaplig relevans. Syfte I populationen anställda på statligt finansierade arbetsplatser undersöka attityder till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa samt utformning av sådant verktyg. Undersöka om attityderna skiljer åt mellan åldersgrupper samt mellan arbetstagare som upplever hög eller låg arbetsrelaterad utmattning. Metod En enkätstudie som inkluderade 33 respondenter genomfördes i april 2022 där frågorna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Fishers exakta test användes för numerisk data och kvalitativ innehållsanalys för fritextsvar. Resultat Majoriteten hade positiv attityd till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa. Ingen skillnad i attityd kunde identifieras mellan åldersgrupper eller grupper med olika nivå på arbetsrelaterad utmattning. Det framkom att det behövs rimliga krav på de anställda i arbetslivet och att ett digitalt verktyg skulle kunna bidra till att fånga tidiga tecken på ohälsa och vara ett hjälpmedel för det hälsofrämjande arbetet. Fysiska möten ansågs dock fortfarande viktiga. Slutsats Studien visar att statsfinansierade anställda generellt har en positiv attityd till ett digitalt verktyg som regelbundet stämmer av arbetsrelaterad ohälsa. Studien beskriver också tankar kring för- och nackdelar gällande utformning av ett sådant digitalt verktyg. Ett av önskemålen var tätare uppföljningar av hälsa och arbetsmiljö med ett digitalt verktyg. / Introduction A healthy work environment is important for a sustainable working life. Many people suffer from ill health connected to working life that could have been prevented if it had been noticed in time. Based on both national and international governing documents, working for a sustainable working life with a health-promoting workenvironment, is very relevant from a public health perspective. Aim In the population employed at government-funded workplaces, investigate attitudes to the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health and the design of such a tool. Investigate whether attitudes differ between age groups and between workers who experience high or low work-related exhaustion. Methods A survey study including 33 respondents was conducted in april 2022 where the questions were of both a qualitative and quantitative nature. Fischer’s Exact test was used for numerical data and qualitative content analysis for free-text answers. Results The majority had a positive attitude towards the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health. No difference in attitude could be identified between age groups or groups with different levels of work-related exhaustion. It emerged that reasonable demands are needed on employees in working life and that a digital toolcould help to capture early signs of ill health and be a tool for health promotion work. Physical meetings, however, were still considered important. Conclusion This study shows that government-funded employees generally have apositive attitude towards a digital tool that regularly checks work-related ill health. This study also describes pros and cons regarding the design of such a digital tool. One of the  wishes was closer follow-ups of health and working environment with a digital tool.

Bakgrund: Byggindustrins arbetsplats är komplex, ständiga förändringar sker och förutsättningar kan ändras snabbt. Byggnadsarbetarna löper högre risk än många andra verksamheter att drabbas av olycka eller ohälsa i arbetet på grund av en ökad risk vid t.ex. användningen av maskiner eller fall från höjd. På varje arbetsplats ska det bedrivas ett förebyggande arbete mot risker genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med skyddsrond. Företag inom byggsektorn har identifierat ett behov av att effektivisera det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket företaget BuildSafe AB tag sig an och skapat det digitala verktyget BuildSafe som ska effektivisera säkerhetsarbetet. Studien ingår i ett forskningsprojekt vid KTH där syftet var att utvärdera det digitala verktyget BuildSafe i byggindustrin. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva arbetet med skyddsronder inom byggindustrin och identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för att uppnå god kvalitet och effektivitet i skyddsrondsarbetet. Avgränsningar: Författaren behandlar skyddsrondsarbete inom byggindustrin avgränsat till Sverige, studiens undersökning avser inte skyddsrondsarbete i andra länder. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Det genomfördes en deltagande observation, en gruppintervju samt fyra telefonintervjuer. En semistrukturerad intervjuguide användes vid samtliga intervjuer. Allt deltagande var frivilligt och all insamlad data avidentifierades. Resultat: Resultatet visade att de identifierade huvudsakliga framgångsfaktorerna som skapade förutsättning för ett väl fungerande skyddsrondsarbete inom byggindustrin var delaktighet och engagemang i företaget kring skyddsrondsarbetet. Genom att använda ett digitalt verktyg skapades också bättre möjligheter till ett lyckat skyddsrondsarbete och med en god planering och bra kommunikation före och efter skyddsronden skapades förutsättningar för en god arbetsmiljö. / Background: The construction industry is a complex workplace, constant changes take place, and conditions can change quickly. The construction workers are at higher risk than many other businesses that suffer an accident or illness at work because of an increased risk for e.g. the use of machines or fall from height. In every workplace there should be conducted a prevention against risks through a systematic program of safety inspection. Companies in the construction sector have identified a need to streamline the systematic work which now Build Safe AB while addressing and created a digital tool Build Safe to streamline security. The study is part of a research project at KTH, where the aim was to evaluate the digital tool Build Safe in the construction industry. Aim: The purpose of the study is to investigate and describe the work on safety inspection in the construction industry and identifying success factors and challenges to achieve the quality and efficiency of the safety inspection work. Limitations: The author deals with safety inspection work in the construction industry confined to Sweden, the study does not address safety inspection work in other countries. Method: The study was conducted with a qualitative design with inductive approach. It conducted a participant observation, group interviews and four telephone interviews. A semi-structured interview guide was used in all interviews. All participation was voluntary, and all the collected data was anonymised. Results: The results showed that the identified key success factors that created the prerequisite for a well-functioning safety inspection work in the construction industry was the involvement and commitment of the company on safety inspection work. By using a digital tool better opportunities for a successful safety inspection work was also created, and with good planning and good communication before and after the safety inspection tour created the conditions for a good work environment.

Implementering av digitala verktyg har haft inverkan på hur lärare väljer att undervisa i matematikklassrummet de senaste åren. Därför som blivande matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärare ser på hur digitala verktyg påverkar den egna undervisningen och elevernas lärande samt undersöka lärares val av undervisningsmetoder i geometriämnet när användningen av digitala hjälpmedel står i fokus. För att samla in data genomfördes intervjuer av sju matematiklärare från tre olika skolar. De teoretiska ramverken som använts för analys i vår studie är SAMR-modellen (SAMR är en akronym som står för fyra engelska begrepp: Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) som beskriver hur digitala verktyg används i olika steg i undervisning och Drijvers orkestreringstyper för att identifiera olika undervisningsmetoder och beskriva deras kännetecken. Studien visade att alla intervjuade lärare använder olika digitala verktyg i sin geometriundervisning samt att de överlag är positiva till att använda verktygen. Lärarna beskriver att verktygen understödjer undervisningen utifrån de behov som uppstår i praktiken, till exempel behov av individanpassade uppgifter, olika redovisningsformer medmera. Resultatet av analysen visade att flera av de intervjuade lärare når steg tre i SAMR-modellen, vilket innebär att synen på elevernas lärande och undervisningen har börjat förändrats. Studien visade också att lärarna varierar och utnyttjar olika orkestreringstyper för att organisera sin undervisning för specifika lärandemål. / The aim of this thesis is to execute digital tools in mathematics teaching. The study focuses its attention on how teachers choose the type of the digital tools and carry out mathematics teaching, especially in the subject of geometry. As a future teacher, it will be interesting to investigate the teachers’ views concerning the effect of digitizing on their teaching and students’ learning, as well as the teacher's choice of teaching methods and the design of the teaching within that method, will depend on the lessons of geometry where the use of digital technology is the focus in the classroom. The empirical materials were collected through interviews with seven teachers from three different schools. The data were analyzed with a focus on the ways by which teachers employ digital tools to support and work with mathematical content. The theoretical frameworks in our study are the SAMR model (SAMR is an acronym that stands for four English concepts Substitution, Augmentation, Modification, and Redefinition) that describes how digital tools are used at different stages in teaching and Drijver's orchestration type to identify different teaching methods and describe their characteristics. The results based on the interviews show that most teachers meet requirements for reaching step three in the SAMR model. The study also shows an overview of different teaching methods in mathematics teaching where digital technology is used. The results also show that the teachers utilize several types of orchestration in the work with the subject of geometry in their teaching. In total, this study shows that teachers use up to five different types of orchestration. Generally, all teachers have positive opinions concerning the employment of digital technology in mathematics education, and the utilities of digitization that they spotlight include assisting and supporting students' mathematical knowledge as well as developing their understanding of geometric concepts.

As the gig economy is growing at a rapid pace and digitalization has spread throughout the management consulting industry, a notable disruption of this traditional industry has occurred. Digitalization in the management consulting industry has affected both how the management consultant does his/her job as well as how the connection between consultant and client and the relationship between colleagues constitutes. Digitalization also facilitates remote working, which has after the Covid-19 pandemic become a high priority. This in turn has enabled the growth of the gig economy and the increasing number of gig worker. Digital gig platforms acting as a meetingplace have increased in both numbers and popularity as well as digital service platforms providing digital tools with the help of SaaS or AI to deliver a more complex solution to the customer. The disruption of the management consulting industry has only begun and therefor it is a need to analyze the way this industry works today and discuss how the industry has adapted to digitalization. Therefor the purpose of this master thesis is to increase the knowledge of how the progress of digital business models affect the management consulting industry by answering the two research questions: “How has the management consulting industry within the area of organizational development been disrupted by the increasing amount of independent workers using gig platforms?” and “How has digitized Service platforms in the area of organizational development changed the traditional management consulting business model?”. This master thesis is conducted through a literature review and semi structured interviews. What can be concluded is that the management consulting industry has been disrupted by the digital platforms in a way that has put pressure on the larger traditional management consulting companies, more digital platforms are created and an increasing number of gig workers have resulted in collaborations between freelancers and traditional management consulting companies. It is also seen that traditional management consulting companies are adopting other business model alternatives that includes solutions based on AI or cloud solutions. / I och med att gigekonomin växer i en snabb takt och digitaliseringen har spridit sig genom hela managementkonsultindustrin har en tydlig påverkan skett på denna traditionella industri. Digitaliseringen i managementkonsultindustrin har påverkat både hur managementkonsulter utför sitt jobb och kopplingen mellan konsulten och klienten samt vad relationen mellan kollegor har för funktion. Digitalisering gynnar även distansarbete, som efter Covid-19 pandemin har fått en allt högre prioritet på arbetsplatser. Detta har i sin tur medfört en växande gigekonomi med ett ökat antal gigarbetare. Digitala gigplattformar som fungerar som mötesplatser har ökat både i antal och popularitet, likaså digitala serviceplattformar som tillhandahåller digitala verktyg som till exempel SaaS- och AI-lösningar för att kunna tillhandahålla en mer komplex lösning till kunden. Den påverkan som gigekonomi har haft på  managementkonsultindustrin är i början av utvecklingen, vilket skapar ett behov av att industrin och hur denna fungerar idag analyseras, samt diskutera hur industrin har anpassat sig till digitaliseringen. Därför är syftet med detta examensarbete att öka kunskapen kring hur utvecklingen av digitala affärsmodeller påverkat managementkonsultindustrin genom att svara på de två forskningsfrågorna: ”Hur har managementkonsultindustrin inom området organisationsutveckling blivit förändrad av det ökade antalet gigarbetare som använder sig av digitala plattformar” och ”Hur har digitala serviceplattformar inom området organisationsutveckling ändrat de traditionella managementkonsulternas affärsmodeller”. Detta examensarbete utfördes med hjälp av en litteraturstudie samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som kan dras från detta examensarbete är att managementkonsultindustrin har blivit påverkad av digitala plattformar och därmed har satt press på de större traditionella managementkonsultföretagen, fler digitala plattformar skapas och ett ökat antal av gigarbetare har resulterat i en ökning av samarbeten mellan frilansare och traditionella konsultföretag. Resultatet visar vidare att fler traditionella managementkonsultföretag anpassar sig till andra affärsmodellsalternativ som innefattar lösningar baserade på AI eller molntjänster.

Digitala verktyg utgör en allt större del i förskolebarns vardag och inte minst syns detta i förskolan där de digitala verktygen används allt mer i den pedagogiska undervisningen. Inom ramen för denna studie har barn på en förskola i en medelstor stad i Sverige iakttagits genom kvalitativ observationsmetod. Samtliga barn som ingår i studien har flerspråkiga föräldrar och bor i ett mångkulturellt område. Observationerna har riktats främst mot den lek som förekommer vid användning av surfplattor och den lek som formas av samspelet mellan det digitala och barnen, samt mellan barnen i den digitala leken. Det kommunikationsteoretiska synsättet är studiens vetenskapliga utgångspunkt. Kommunikationsteorin, där leksignaler och lekram är viktiga beståndsdelar, används även i arbetet med att analysera resultatet och få svar på studien frågeställningar. Studien belyser hur de digitala verktygen påverkar barns lek och samspel med varandra. Den visar även på hur barn samspelar med de digitala verktygen. Ytterligare en dimension som denna studie belyser, är att den användarvänliga surfplattan gör att barn som talar olika språk får ett verktyg som överbryggar olikheter och att den osäkerhet som kan bli följd av sociala svårigheter eller språkförbristning utjämnas. I resultatet ses att digitala verktyg i förskolemiljö är ypperliga redskap för att öka barns samspel och lek, under förutsättning att det finns pedagoger som stödjer barnen och är närvarande lekkamrater. / Digital tools form an increasingly large part of preschool children's everyday life, and this is not least visible in preschool, where digital tools are used more and more in pedagogical teaching. Within the framework of this study, children at a preschool in a medium-sized city in Sweden have been observed through a qualitative observation method. All the children included in the study have multilingual parents and live in a multicultural area. The observations have been directed primarily at the play that occurs when using tablets and the play that is shaped by the interaction between the digital and the children, as well as between the children in the digital play. The communication theoretical approach is the study's scientific point of departure. The communication theory, where play signals and play framework are important components, is also used in the work of analysing the results and getting answers to the study's questions. The study highlights how digital tools affect children's play and interaction with each other. It also shows how children interact with the digital tools. Another dimension that this study highlights is that the user-friendly tablet means that children who speak different languages get a tool that bridges differences and that the uncertainty that can result from social difficulties or language deficiency is smoothed out. The results show that digital tools in a preschool environment are a excellent tools for increasing children's interaction and play, provided that there are educators who support the children and are present playmates.

Introduktion: Den mentala ohälsan ökar hos barn och ungdomar samtidigt som den självskattade hälsan och livstillfredställelsen minskar. Elevhälsan i skolorna spelar en viktig roll för hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Dagens samhälle övergår alltmer till att bli digitalt. Då barn och ungdomar idag är digitala invånare är det av vikt att undersöka om elevhälsa kan kompletteras med digitala verktyg. Teorin som applicerade svar Unified theory of acceptance and use of technology model (UTAUT). Syfte: Syftet var att studera acceptans och hälsomedvetenhet kopplat till digifysisk elevhälsa hos skolungdomar i årskurserna 7–9 i grundskolan och årskurserna 1–3 på gymnasieskolan. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät i en elevhälsoapp (n=207) med sammanlagt 24 frågor, varav 14 var validerade från UTAUT-teorin. Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: Studien visade att det fanns en hög acceptans av digifysisk elevhälsa hos studiepopulationen. Alla frågorna hade ett positivt medelvärde. Det fanns en koppling mellan graden av hälsomedvetenhet och att appen upplevdes hjälpsam med att öka medvetenheten kring behov och mående. Verktyget ansågs vara en bra och snabb väg för kontakt med elevhälsoteamet. Trygghet och utformning ökar användarviljan. Slutsats: Studien visade att acceptansen av digifysisk elevhälsa var hög och att användningen kan hjälpa elever att bli mer medvetna om sin hälsa och sig själva. Kombinationen av digital och fysisk elevhälsa kan därmed vara hälsofrämjande för elever. / Introduction: Mental illness is increasing among children and adolescents, while selfrated health and life satisfaction are decreasing. Health services in schools play an important role in promoting health for children and adolescents. Today's society is increasingly becoming digital. As children and adolescents are digital inhabitants, it is important to investigate whether school health services can be complemented with digital tools. The theory applied was UTAUT. Aim: The purpose was to study acceptance and health consciousness related to digiphysical school health service among adolescents in grades 7–9 in primary school and grades 1–3 in high school. Methods: The study was a quantitative cross-sectional survey. Data was collected using a digital survey in a student health app (n=207) with a total of 24 questions. Data was then analyzed using the IBM SPSS Statistics program. Results: The study showed that there was a high acceptance of digiphysical school health service among the study population. All the questions had a positive mean value. There was a connection between the degree of health consciousness and that the app was perceived as helpful in increasing awareness of needs and well-being.The tool was considered a good and quick way to contact the student health team. Safety and design increase user willingness. Conclusion: The study showed that the acceptance of digiphysical student health was high and that its use can help to become more aware of health and needs. The combination of digital and physical student health can thus be health promoting for students.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en växande samhällsutmaning. Individer som lider av psykisk sjukdom har olika grader av allvarlighet och varaktighet, och får vanligtvis stöd från kommunen och/eller regionen, inklusive boende med särskilt service och boendestöd. Boendestödet utvecklas kontinuerligt och blir alltmer digitaliserat för att möta dagens behov och förbättra tillgängligheten och effektiviteten i tjänsterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjarnas upplevelser av utmaningar och fördelar med att använda digitala verktyg inom boendestöd för personer med psykisk sjukdom. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex boendestödjare från tre olika boenden i en storstadsregion. Metoden involverade ett tvåstegsurval. Rekrytering av boendestödjarna skedde genom fysiska informationsträffar. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Genom en noggrann innehållsanalys bröts texten ner i meningsenheter, vilka sedan kodades och kategoriserades för att identifiera mönster och kategorier. Därefter analyserades resultatet med hjälp av teorin om digital health literacy. Resultat: Genom innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: teknik, utbildning och säkerhet. Inom dessa kategorier identifierades sex underkategorier som inkluderade fördelar och utmaningar relaterade till digitala verktyg inom boendestöd. Resultaten visade att boendestödjarna ser potentialen i digitala verktyg för att förbättra boendestödet, samtidigt identifierades utmaningar kring säkerhet, integritet och hantering av personuppgifter. För att hantera dessa utmaningar och utnyttja fördelarna fullt ut krävs att de olika kompetensnivåerna inom digital health literacy beaktas. / Introduction: Mental illness is a growing societal challenge. Individuals with mental illness experience varying degrees of severity and duration, and typically receive support from municipalities and regions, including housing support. Housing support is evolving and becoming increasingly digitalized to improve accessibility and efficiency. Aim: This study aimed to investigate housing support workers' experiences of the challenges and benefits of using digital tools in housing support for individuals with mental illness. Methods: A semi-structured interview study was conducted with six housing support workers from three different residences in a metropolitan area. Participants were recruited through physical information meetings. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using content analysis to identify patterns and categories. The results were then analyzed using the theory of digital health literacy. Results: Three main categories emerged from the content analysis: technology, education, and security. Six subcategories were identified within these categories, highlighting benefits and challenges related to digital tools in housing support. Housing support workers recognized the potential of digital tools to enhance support, but challenges regarding security, privacy, and handling of personal data were noted. Addressing these challenges requires considering various competency levels in digital health literacy. Conclusion: Successful implementation of digital tools in housing support requires continued investment in education and fostering a culture of knowledge sharing, taking into account the experiences of housing support workers

As digital tools and technologies, such as AR, VR, Digital Twin, IoT and other interactive visualization technologies are being developed, new opportunities arise to use these to optimize the efficiency of operations, not least in the area of maintenance. One industry where maintenance is of utmost importance is the railway industry, where the goal of having a punctual, reliable and cost-effective railway traffic is dependent on the availability of maintained railway vehicles. The maintenance procedures of the vehicles are performed by technicians, working in depots to fix faults and service the vehicles. However, a lack of resources, poor coordination and information handling, and complex vehicles make the work and procedures of technicians cumbersome. The purpose of this thesis project was to investigate and give recommendations on how digital tools and technologies can facilitate the maintenance of railway vehicles. To do so, a qualitative study has been performed consisting of 12 interviews with technicians and depot staff. The purpose of the study was to understand their main challenges and time-consuming activities. Moreover, the potential use of digital tools and technologies to facilitate the identified challenges has been analyzed to establish recommendations on what tools and technologies can be used and how they should be used to aid technicians. The main challenges and time-consuming activities found include finding and accessing relevant information quickly and easily, understanding the information available, and collaborating with actors for support and expertise. The digital tools and technologies recommended consist of tablets to access information quick and easy, AR to visualize instructions and create an environment for remote support, AI to quickly search and filter information to enhance troubleshooting procedures, Digital Model to visualize vehicle configuration and link and structure information, and lastly, real-time data transfer utilizing eMaintenance technologies to faster receive information about the vehicle and its faults. The results of this thesis project can give direction for future research and the development and integration of digital tools and technologies to facilitate technicians in the maintenance of railway vehicles. / I takt med att digitala verktyg och tekniker såsom AR, VR, Digital Tvilling, IoT och andra interaktiva visualiseringsteknologier utvecklas uppstår nya möjligheter att använda dessa för att optimera effektiviteten inom verksamheter, inte minst inom området för underhåll. En bransch där underhåll är av största vikt är järnvägsbranschen, där målet att ha en punktlig, pålitlig och kostnadseffektiv järnvägstrafik är beroende av tillgången av underhållna spårfordon. Underhåll på fordon utförs av fordonstekniker som arbetar i depåer för att åtgärda fel och serva fordonen. Brist på resurser, dålig samordning och informationshantering samt komplexa fordon gör dock fordonsteknikernas arbete och rutiner besvärliga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och ge rekommendationer hur digitala verktyg och tekniker kan underlätta underhållet av spårfordon. För att uppnå det har en kvalitativ studie genomförts bestående av 12 intervjuer med fordonstekniker och depåpersonal. Syftet med studien var att förstå de största utmaningarna och tidskrävande aktiviteter de stöter på i sitt arbete. Vidare har potentiella användningsområden hos digitala verktyg och tekniker för att underlätta de identifierade utmaningarna analyserats för att fastställa rekommendationer om vilka verktyg och tekniker som kan användas och hur de bör användas för att hjälpa fordonsteknikerna. De främsta utmaningarna och tidskrävande aktiviteterna som hittats inkluderar att snabbt och enkelt hitta och komma åt relevant information, förstå tillgänglig information, samt samarbetet med aktörer för stöd och expertis. De digitala verktygen och teknikerna som rekommenderas består av surfplattor för att nå information snabbt och enkelt, AR för att visualisera instruktioner och skapa en miljö för fjärrsupport, AI för att snabbare söka och filtrera användbar information för att effektivisera felsökningsprocedurerna, Digital Modell för att visualisera fordonskonfiguration samt länka och strukturera information, och slutligen eMaintenance teknik för överföring av realtidsdata för att snabbare få information om fordonet och dess fel. Resultatet av detta examensarbete kan ge en riktning för framtida forskning, utveckling och integration av digitala verktyg och tekniker för att underlätta för fordonstekniker i underhållet av spårfordon.

Syftet med studien är att undersöka både de erfarenheter och uppfattningar som medarbetarnahar gällande intern kommunikation, samt de effekter som digitala förändringar medför inomFöretag X. För att besvara syftet används följande frågor: - Hur upplever medarbetare på Företag X att den interna kommunikationen i samband med digitala förändringar påverkar organisationskulturen? - Vilka specifika värden upplever medarbetare på Företag X i samband medimplementering och användning av digitala verktyg? - Hur kan dessa värden tolkas och förstås utifrån digital mognad? För att samla in empiriskt material genomfördes elva kvalitativa intervjuer. Baserat på dettamaterial utfördes en tematisk analys. De teoretiska ramar som används i denna studie är Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion ofInnovation, Schein & Scheins beskrivning av Organisationskultur och Mintzberg & Waters teori om strategi. Resultatet av studien visar att Företag X har passerat den initiala fasen av digital mognad genom implementeringen av värdeskapande digitala verktyg. Medarbetarna på Företag X upplever att brister i den interna kommunikationen under digitala förändringar leder till inkonsekvens och otillräcklig informationsspridning, vilket orsakar frustration ochminskat engagemang i förändringsprocessen. Detta resulterar i olika perspektiv och värdeninom organisationskulturen. För att främja en enhetlig och inkluderande kultur krävstydligare kommunikation och strategier. Trots framgångar saknas en sammanhållen innovativkultur, vilket understryker behovet av en förbättrad digital strategi och intern utveckling.Medarbetarna är positiva till digitalisering, men en mer systematisk strategi för ökatrisktagande behövs för att uppnå högre digital mognad / The purpose of the study is to examine both the experiences and perceptions employees haveregarding internal communication, as well as the effects that digital changes bring withinFöretag X. To answer the purpose, the following questions are used: - How do employees at Företag X perceive that internal communication, in connectionwith digital changes, influences organizational culture? - What specific values do employees at Företag X experience in connection with theimplementation and use of digital tools? - How can these values be interpreted and understood in terms of digital maturity? To receive the empirical material eleven qualitative interviews are conducted. Based on theempirical material a thematic analysis is done. The theoretical framework used in this studyare Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion of Innovation, Schein & Schein description of Organizational Culture and Mintzberg & Waters Theory of Strategy. The result of the study shows that Företag X has surpassed the initialphase of digital maturity through the implementation of value-generating digital tools.Employees at Företag X perceive that deficiencies in internal communication during digital changes lead to inconsistency and insufficient information dissemination, causing frustrationand reduced involvement in the change process. This results in differing perspectives andvalues within the organizational culture. To foster a unified and inclusive culture, clearer communication and strategies are needed. Despite successes, a cohesive innovative culture islacking, highlighting the need for strengthened digital strategy and internal development. Employees are positive about digitization, but a more systematic approach towards increasedrisk-taking is required to achieve higher digital maturity.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement. / Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning.    Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.