Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov.  Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper. / The purpose of the study was to investigate how preschool teachers work with multilingual children's language development through the use of digital tools. Through observations at a multilingual preschool in Sweden and with the participation of several preschool teachers and childminders, data were transcribed for thematic analysis applying a sociocultural perspective for observational analysis. The results indicate that preschool teachers' working methods are crucial for developing both verbal and non-verbal language skills in children through different pedagogical strategies. Preschool teachers have integrated digital tools and systematic methods to support multilingual children's language development. Methods such as reading aloud with digital reading tools and image support on the large screen appear to be particularly significant factors and are extremely important. In addition to challenging children to participate in conversation through questions, repetition, space of speech, intonation and gestures, sign language is also used to communicate with non-verbal children, adapted to individual needs.     The study points out that the mother tongue is supported in language development through the use of digital tools and thereby challenges the children's understanding and linguistic awareness. Digital games introduce new vocabulary and promote children's written language development. The conclusion is that preschool teachers use different pedagogical methods through digitization to stimulate multilingual children's language skills and create favorable conditions for interaction in small educational groups.

Тренд на цифровизацию экономики существенно меняет экономическую реальность, проникая во все бизнес-процессы компаний. В мировой спортивной индустрии внедрение новейших цифровых инструментов связано, как правило, с повышением качества методик тренировочного процесса, передового анализа разнообразных спортивных показателей. Также цифровизация позволяет упросить процесс организации спортивных мероприятий, взаимодействие с участниками соревнований, в том числе в виртуальном пространстве. На сегодняшний день внедрение цифровых инструментов в сфере физической культуры и спорта в России развито слабо. Несмотря на повсеместную цифровизацию экономики, большая часть спортивных организаций не торопятся внедрять цифровые инструменты. Проблема медленной цифровой трансформации спортивной сферы актуальна по причине непонимания позитивных эффектов такой трансформации и сомнений в их экономической целесообразности. Цель работы – разработка и оценка эффективности проекта цифровой трансформации спортивного клуба «Kwon». Практическая значимость заключается в возможности применения разработанного проекта цифровизации в практике других спортивных клубов, а также последующем масштабировании полученных результатов на различных уровнях: от регионального до федерального. / The trend towards the economy digitalization significantly changes the economic reality, penetrating into all business processes of companies. In the global sports industry, the introduction of the latest digital tools is usually associated with improving the quality of training methods, advanced analysis of various sports indicators. Digitalization also makes it possible to simplify the process of organizing sports events, interaction with participants of competitions, including in virtual space. Nowadays, the introduction of digital tools in the field of physical culture and sports in Russia is poorly developed. Despite the widespread digitalization of the economy, most sports organizations are in no hurry to introduce digital tools. The problem of slow digital transformation of the sports sphere is relevant due to a lack of understanding of the positive effects of such transformation and doubts about their economic feasibility. The purpose of the work is to develop and evaluate the effectiveness of the digital transformation project of the sports club “Kwon”. The practical significance lies in the possibility of applying the developed digitalization project in the practice of other sports clubs, as well as the subsequent scaling of the results obtained at various levels: from regional to federal.

Introduktion: Hundar fyller en stor funktion för människor. De ger förutom motion även glädje, kärlek och livskvalitet. Forskning visar att det är hälsofrämjande för befolkningen att genomföra aktiviteter med ett hundteam, en hundförare med en social tjänstehund. Hitintills sker nästan inga aktiviteter digitalt så denna studie undersökte hundförares åsikter rörande digitalt arbete med social tjänstehund. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad hundförare ser för möjligheter och utmaningar med digitaliseringen i det hälsofrämjande arbetet med social tjänstehund. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats som analyserades med en innehållsanalys. Teorin som användes i analysen var Technology Acceptance Model ”TAM” och hade teoretiskt hälsofrämjande utgångspunkt med principerna delaktighet, hållbarhet, maktgörande och jämlikhet. Informanterna rekryterades genom ändamålsenligt urval och en genom ett snöbollsurval. Det var sex hundförare som arbetade med sociala tjänstehundar som intervjuades. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Olika möjligheter att arbeta digitalt med hund, Utmaningar i digitalt arbete med hund, Digitalt arbete utan hund innebär möjligheter och Dilemma med digital teknik som tillsammans bildade temat Digitaliseringens möjligheter, utmaningar och dilemman behöver balanseras mot det fysiska mötets betydelse. Slutsats: Det finns utvecklingsmöjligheter för hälsofrämjande digitalt arbete med social tjänstehund där robotar är ett komplement i folkhälsoarbetet. Det är viktigt att hitta en balans mellan det fysiska mötet och digitala interaktioner. Det ska underlättas för människor att uppnå en god och jämlik hälsa. / Introduction: Dogs fulfill a great function in humans. In addition to exercise, they also provide joy, love and quality of life. Research shows that it is health promoting for the population to carry out activities with a dogteam, a dog handler with a social service dog. Up until now, almost no activities take place digitally, so with this study, doghandlers’ views on digital work with social service dogs were investigated. Aim: The purpose of this study was to investigate what dog handlers see as opportunities and challenges with digitization in their health promotion work with social service dogs. Methods: A qualitative interview study with an inductive approach that was analyzed with a content analysis. The theory used in the analysis was the Technology Acceptance Model "TAM" and had a theoretical health-promoting starting point with the principles of participation, sustainability, empowerment and equality. The informants were recruited through purposive sampling and one through a snowball sample. Six dog handlers who worked with social service dogs were interviewed. Results: Four categories emerged: Different opportunities to work digitally with a dog, Challenges in digital work with a dog, Digital work without a dog means opportunities and Dilemma with digital technology which together formed the theme The opportunities, challenges and dilemmas of digitization need to be balanced against the importance of the physical meeting. Conclusion: There are development opportunities for health-promoting digital work with social service dogs and robots are a complement in public health work. It is important to find a balance between the physical meeting and digital interactions. It must be made easier for people to achieve good and equal health.

Den hybrida arbetsmodellen har blivit allt vanligare i många organisationer efter att covid-19- pandemin förändrade sättet som företag och deras anställda kunde arbeta på. Faktorer som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar avgörande roller i implementeringen av den hybrida arbetsmodellen, vilket kräver anpassning och förståelse för medarbetares uppfattningar och erfarenheter. Syftet med studien är att få en större förståelse för den hybrida arbetsmodellen genom att undersöka rollen som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar för att forma medarbetares uppfattningar och erfarenheter av modellen. Baserat på tidigare forskning är ett centralt antagande i denna studie att organisationskultur påverkar ledarskapsbeteenden i en organisation samt användningen av digitala verktyg, och att båda dessa faktorer påverkar medarbetares uppfattningar och erfarenheter av den hybrida arbetsmodellen. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Social Learning Theory för att identifiera observerbara beteenden, och beskrivningar av beteenden, i de olika kontexter den hybrida arbetsmodellen innebär. Studien visar att ledarskap och organisationskultur påverkar upplevelsen och uppfattningen av den hybrida arbetsmodellen. Att implementera flexibilitet kräver en kultur och ett ledarskap som stödjer det. Digitala verktyg underlättar den hybrida modellen men kan inte ersätta fysisk interaktion för sammanhållning. Företag kan fokusera på att etablera gemensamma strukturer och processer för att skapa positiva upplevelser och uppfattningar, med fokus på flexibilitet. / The hybrid work model has become increasingly common in many organizations after the COVID-19 pandemic changed the way companies and their employees could work. Factors such as leadership, organizational culture, and digital tools play crucial roles in the implementation of the hybrid work model, which requires adaptation and understanding of employees' perceptions and experiences. The purpose of the study is to gain a greater understanding of the hybrid work model, specifically examining the role of leadership, organizational culture, and digital tools in shaping employees' perceptions and experiences of the model. Based on previous research, a central assumption in this study is that organizational culture influences leadership behaviors in an organization as well as the use of digital tools, and that they both influence employees’ perceptions and experiences of the hybrid work model. To examine this, eight semi-structured interviews were conducted. The empirical material was analyzed using Social Learning Theory to identify observable behaviors, and descriptions of behaviors, within the different contexts the hybrid work model pertains. The study finds that leadership and organizational culture influence the experience and perception of the hybrid work model. Implementing flexibility requires a culture and leadership that support it. Digital tools facilitate the hybrid model but cannot replace physical interaction for cohesion. Companies could focus on establishing shared structures and processes to create positive experiences and perceptions, focusing on flexibility.

The increasing integration of technology in education has led to significant changes in the way teaching and learning is conducted. This study aims to investigate the impact of digitalization on schools and the teaching of social studies subjects. The research focuses on identifying changes in learning, teaching, the role of teachers and student engagement as a result of the implementation of digitalization in the classroom. The study also aims to explore the challenges and opportunities that have been created by the increasing use of digitalization in schools and society-oriented education. Data was collected through five interviews with teachers who use digital ways in their teaching of social science subjects, and the results were analyzed qualitatively. The findings indicate that digitalization has positively impacted student learning and engagement, but also highlighted challenges. The study concludes that while digitalization presents challenges, it also creates opportunities for improving teaching and learning and increasing student engagement. The results of this study can be used to guide teachers and schools in the effective integration of digitalization in society-oriented education.

Bakgrund och inledning: Digitaliseringen har förändrat samhället i stort och påverkat både individuella människors och företags vardag. Inom redovisningsbranschen har digitaliseringen haft en betydande inverkan, med övergången från traditionella pappersbaserade system till digitala verktyg och processer. Denna utveckling har inneburit både möjligheter och utmaningar för företag och redovisningskonsulter, där vissa arbetsuppgifter har effektiviserats, förändrats eller till och med försvunnit. Samtidigt har det uppstått en diskussion kring hur digitaliseringen påverkat yrkesrollen för redovisningskonsulter, med vissa studier som menar att yrkesrollen kommer att skifta till en mer rådgivande och strategisk roll. Tidigare forskning har främst fokuserat på de större redovisnings- och revisionsbyråerna, så kallade ”The Big Four” vilket innefattar följande förtag PwC, EY, KPMG och Deloitte, och hur de har anpassat sig till den digitala utvecklingen. Det finns däremot en kunskapslucka när det gäller mindre redovisningsbyråer och hur deras arbete påverkats av digitaliseringen i jämförelse med större byråer. Syfte: Detta är en jämförande studie mellan små och stora redovisningsbyråer. Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens praktiska effekter på redovisningsprocessen för konsulter på mindre och större byråer samt deras förståelse, känslor och inställning till förändringarna. Uppsatsen fokuserar på hur digitaliseringen har transformerat redovisningskonsulternas arbetsprocess i branschen. Studien analyserar konsulternas redovisningsprocess samt identifierar delar där digitaliseringen haft inverkan. Jämförelse av skillnaderna mellan små och stora byråer gällande praktiska konsekvenser och konsulternas uppfattning av digitaliseringens effekter görs i studien. Målet är att ge en djupare förståelse av digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters praktik. och erbjuda värdefull kunskap för både blivande och verksamma konsulter. Metod: En kvalitativ metod genomfördes för att samla in det empiriska materialet och för att få en djupgående bild över redovisningskonsulternas praktik och hur den har inverkats av digitaliseringen. Tio verksamma redovisningskonsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Digitaliseringen har haft inflytande på redovisningskonsulternas praktiska förståelse och deras redovisningsprocess genom att de har behövt anpassa sig till nya verktyg och metoder. Större byråer har högre digitaliseringsgrad och anpassar sig snabbare till ny teknik. Små byråer har en mer varierad inställning till digitala lösningar, vilket är beroende på kundkretsens preferenser. Digitaliseringen har ökat effektiviteten och förbättrat kommunikationen, men också medfört utmaningar som att lära ut digitala lösningar till äldre kunder och anpassa sig till nya system och teknologier. Trots utmaningar är konsulternas inställning över lag positiv, då digitaliseringen förbättrar effektiviteten och möjliggör mer värdeskapande arbetsuppgifter. / Background and Introduction: Digitalization has changed society at large and affected the everyday lives of both individual people and businesses. Within the accounting industry, digitalization has had a significant impact, with the transition from traditional paper-based systems to digital tools and processes. This development has presented both opportunities and challenges for companies and accounting consultants, where some tasks have been streamlined, changed, or even disappeared. At the same time, there has been a discussion about how digitalization has affected the professional role of accounting consultants, with some studies suggesting that the role will shift towards a more advisory and strategic function. Previous research has mainly focused on the larger accounting and auditing firms, known as "The Big Four" which includes the following companies PwC, EY, KPMG, Deloitte, and how they have adapted to the digital development. However, there is a knowledge gap concerning smaller accounting firms and how their work is affected by digitalization in comparison between the larger firms. Purpose: This is a comparative study between small and large accounting firms. The purpose of this study is to investigate the practical effects of digitalization on the accounting process for consultants at smaller and larger firms and their understanding, emotions, and attitudes toward the changes. The study focuses on how digitalization has transformed the working process of accounting consultants in the industry. The study analyzes the consultants' accounting process and identifies parts where digitalization has had an impact. It also compares differences between small and large firms regarding practical consequences and consultants' perceptions of the effects of digitalization. The aim is to provide a deeper understanding of the impact of digitalization on accounting consultants' practice. Method: A qualitative method was conducted to collect empirical material and obtain an indepth understanding of accounting consultants' practice and how it has been affected by digitalization. 10 active accounting consultants were interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: Digitalization has impacted accounting consultants' practical understanding and their accounting process by requiring them to adapt to new tools and methods. Larger firms have a higher degree of digitalization and adapt more quickly to new technology. Smaller firms have a more varied approach to digital solutions, often depending on their clients' preferences. Digitalization has increased efficiency and improved communication but has also brought challenges such as teaching digital solutions to older clients and adapting to new systems and technologies. Despite the challenges, consultants' attitudes are generally positive, as digitalization improves efficiency and allows for more value-creating tasks.

Vi har studerat vilken inverkan digitala verktyg har på redovisningskonsulters dagliga arbete. Syftet med studien är att förklara hur och varför redovisningskonsulter använder och upplever digitala verktyg i sitt arbete. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare forskning om digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen, digitala verktyg som används i redovisningskonsulters arbetsuppgifter dessutom lyfts institutionell teori för att förklara förändringen i redovisningsbranschen. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju deltagande respondenter. Vårt resultat har visat att digitala verktyg har bidragit till förbättringar och effektiviseringar. Genom att implementera digitala verktyg har redovisningskonsulter kunnat minska manuellt arbete och öka automatiseringen och integreringen med olika försystem och bokföringsprogram. Detta har lett till tids- och kostnadsbesparingar samt högre grad av noggrannhet. Studien visar också att införandet av RPA och AI-teknologi erbjuder en intressant framtid, vilket frigör tid för mer värdeskapande arbetsuppgifter som rådgivning, kundkontakt och analysarbete. För att möta risken för att redovisningskonsultyrket försvinner betonar studien behovet av anpassning, kompetensutveckling och säkerhet iimplementeringen av digitalisering. Samt bristen på digitala verktyg i redovisningskonsulternas utbildning, där ansvaret för detta i dagsläget ligger på redovisningsbyråerna. / We have studied the impact of digital tools on the daily work of accounting consultants. The purpose of the study is to explain how and why accounting consultants use and perceive digital tools in their work. The theoretical framework draws on previous research on the impact of digitalization on the accounting industry, digital tools used in the tasks of accounting consultants, and institutional theory to explain the changes in the accounting industry. The method we have used in our study was qualitative, involving semi-structured interviews with seven participating respondents. Our results have shown that digital tools have contributed to improvements and efficiencies. By implementing digital tools, accounting consultants have been able to reduce manual work and increase automation and integration with various subsystems and accounting software. This has resulted in time and cost savings, as well as improved accuracy. The study also shows that the adoption of RPA and AI technology offers a promising future, freeing up time for more value-added tasks such as advisory services, client interaction, and analytical work. To address the risk of the accounting consultant profession disappearing, the study emphasizes the need for adaptation, skills development, and security in the implementation of digitalization. It also highlights the lack of digital tool training for accounting consultants, with the responsibility for this currently lying on accounting firms.

Samhället i allmänhet och skolan i synnerhet har under ett antal år genomgått en paradigmskiftande digitaliseringsprocess. Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att överse skolans digitalisering, men det slutgiltiga ansvaret landar på de enskilda användarna, d.v.s. lärarna. Syftet med vår studie var att utröna enskilda lärares attityder till skolans digitalisering. Detta har vi åstadkommit genom intervjuer med ett varierat urval grundskole- och gymnasielärare, vilka sedan analyserats med hjälp av hermeneutisk fenomenologi. Resultaten visar att lärarna överlag ser positivt på digitaliseringens möjligheter, men anser att det digitala ska komplettera det analoga och inte ersätta det. Vidare upplever de ofta digitaliseringen som ett självändamål hos chefer och politiker, och uttrycker en brist på resurser för att hjälpa eleverna att möta de utmaningar som digitalisering medför. / Society at large, and the school environment in particular, has for a number of years undergone a paradigm shift with the process of digitalization. The Swedish government has given responsibility of the digitalization of the Swedish school to Skolverket, but the final responsibility falls on the users, in this case the teachers. The purpose of this study is to examine individual teachers' attitudes to the digitalization of the Swedish school. We have accomplished this by conducting interviews with a varied selection of elementary and high school teachers. The interviews were then analyzed using hermeneutic phenomenology.  The results show that teachers mostly view the possibilities of digitalization positively, but they also hold that digital tools should complement, not replace, analog teaching methods. Furthermore, the teachers often view digitalization as an end in itself for leaders and politicians, and express a lack of resources to be able to help their students face the challenges that come with digitalization.

ChatGPT och artificiell intelligens har hastigt tagit plats i utbildningsmiljöer. Verktyget har till skillnad från andra sökmotorer, möjlighet att generera svar som liknar en människas språkbruk och kan föra en interaktiv dialog.  Denna undersökning syftar till att förstå hur ChatGPT påverkat undervisningsmetoder inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare anpassat sig till denna teknologiska förändring.   Frågeställningen för undersökningen är ”På vilket sätt anser samhällskunskapslärare att införandet av ChatGPT och artificiell intelligens påverkar deras metoder och arbetsuppgifter? ”.  Undersökningen bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex samhällskunskapslärare   som arbetar på gymnasiet har intervjuats. För att förstå det komplexa sambandet mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap har TPACK används som teori.Studien visar att ChatGPT ställt krav på förändrade undervisningsmetoder och strategier bland annat genom att lärare behövt förändra sina examinationsformer och examinationsfrågor för att minska risken för plagiat och fusk. Lärarna visar på en god teknisk pedagogisk kunskap, eftersom de förstått hur ChatGPT kan effektivisera deras tid genom att utforma uppgifter, frågor eller planera lektioner.  Inom ämnet samhällskunskap utgör ChatGPT en risk för spridning av falska nyheter och den källkritiska förmågan blir allt viktigare att utveckla. Lärare har fått ett förändrat ansvar genom att finna strategier för att upptäcka plagiat. Den sista slutsatsen för undersökningen är att ChatGPT kan ha kommit att utmana synen på hur elever lär sig.  Resultatet påvisar att lärare bör få bättre kunskap om hur teknik, pedagogik och ämneskunskap samspelar för att kunna utnyttja ChatGPT ’s fulla potential att effektivisera undervisningen. / ChatGPT and artificial intelligence have rapidly found their place in educational environments. Unlike other search engines, this tool has the capability to generate responses resembling human language and engage in interactive dialogue. This study aims to understand how ChatGPT has influenced teaching methods within the subject of social studies in high schools and how teachers have adapted to this technological change. The research question guiding this investigation is, "In what ways do social studies teachers perceive the introduction of ChatGPT and artificial intelligence affecting their methods and tasks?"The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social studies teachers working in high schools were interviewed. To comprehend the intricate relationship between technology, pedagogy, and content knowledge, the Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) framework is used as a theoretical foundation. The findings reveal that ChatGPT has necessitated changes in teaching methods and strategies. For instance, teachers have had to modify their assessment methods and questions to reduce the risk of plagiarism and cheating. Teachers demonstrate sound technological pedagogical knowledge, as they understand how ChatGPT can streamline their work by creating assignments, questions that could be used for educational purpose, or lesson plans. Within the field of social studies, ChatGPT presents a risk of spreading fake news, highlighting the importance of critical thinking and source evaluation. Teachers have assumed a new responsibility in developing strategies to detect plagiarism. The conclusion of this study is that ChatGPT may have challenged the perception of how students learn. The results suggest that teachers should gain better knowledge of how technology, pedagogy, and subject knowledge interact to harness ChatGPT's full potential for enhancing education.

No description available.