I denna rapport beskrivs det vad nostalgi är, och hur det kan påverka en persons uppfattning om olika händelser och upplevelser. Studien som gjorts går ut på att undersöka om en nostalgisk upplevelse, främst inom ljud, kan skapa en större känsla av immersion i ett spel.Två olika versioner av en artefakt skapades för att kunna genomföra undersökningen. Den ena artefakten hade ljud som ska återskapa känslan av ett ”retrospel”, medan den andra artefakten innehöll ljud som ska låta nutida.En undersökning med tolv personer i ålder mellan 20 och 30 genomfördes i form av enskilda speltester och intervjuer. Alla deltagare fick testa både versionerna av artefakten för sedan kunna svara på frågor, om de upplevde immersion, och vilken version de föredrog.

Smedsudden var en gång i tiden en sprudlande udde fylld med konst och skapande, klädd i lummig natur och inramad av svalkande vatten. Med årens gång har udden glömts bort, husen därpå har brunnit och rivits ner. Nu står endast det nergångna Annexet kvar. I detta projekt har jag re-aktiverat Smedsudden genom att rusta upp Annexet som Café med tillhörande Orangeri, tillfört en dansbana i Annexets kulturellt nostalgiska stil, och skapat ett konstmagasin med uppsikt att återigen tända Smedsuddens konstnärliga gnista. Här, mitt i Stockholm, upphör stadsmyllret för en stund och skapar med hjälp av detta projekt återigen en oas för kreativitet, livsglädje och nöje. / The cape of Smedsudden depicts a story of a place robbed of its former cultural identity; once a flourishing spot for artists and celebra-tion, it is now rendered barren and culturally obsolete. My project exists as a retort to this delapidation. It conveys a vision of what Smedsud-den could become, and relays to it a new sense of purpose. The new structures on the site are designed to evoke a sense of nostalgia, all the while displaying a delicate touch of Smedsuddens own historical presence. This version of Smedsudden provides the people of Stock-holm with the oppurtunity to reexperience the historically ever-present combination of social leisure and cultural enrichment in the context of idyllic countryside vistas, of vibrant river landscapes and lush foliage — in the heart of Stockholm.

Nostalgin har länge fascinerat mig. Det är en återkommande, stark och för mig melankolisk känsla som jag är intresserad av. Hur fungerar den och vad gör den med mig? Framförallt: Varför blir jag allt som oftast nostalgisk över just svåra polära perioder i mitt liv som jag dessutom idealiserar? Varför har jag svårt att släppa taget om just dessa?

Projektet tog sin början i städers mindre konventionella infrastruktur, och fram växte en fascination för alternativa sätt att förflytta sig. Många transportsystem visades, historiskt, först upp på olika världsutställningar och hamnade snabbt i gränslandet mellan underhållande åkattraktion och del av en stads kollektivtrafiksystem. Gemensamt för de många okonventionella färdsystemen är viljan att på ett bättre sätt överbrygga en fysisk barriär, exempelvis vatten, infrastruktur eller komplex topografi. De är varken de billigaste, enklaste eller snabbaste lösningarna, men de är system som tar dig från en plats till en annan, på ett minnesvärt sätt, och med platsens förutsättningar och utmaningar som generator. Projektet resulterade i ett förslag på hur man kan skapa en fantastisk upplevelse, som fått födas ur en strävan efter att lättare ta sig mellan olika platser. Med inspiration från olika referenser, skapades på Kvarnholmen ett nytt transportsystem, vilket bidrar med oväntade kvaliteter på en plats som tål en ny stark personlighet, en plats som redan präglas av nostalgi. Johanna Lundqvist / This project began with an interest in less conventional infrastructure solutions, from which a fascination for alternative ways to travel emerged. Many transportation systems were, historically, first shown in different world fairs and quickly ended up on the borderline between fun amusement attraction and a part of a city’s public transport system. What many of these unconventional transport systems have in common is the desire to, in better ways, overcome physical barriers, for example water, infrastructure or complex topography. Often they are not the cheapest, simplest or fastest options, but rather systems that take you from one place to another, in a memorable way, and with the preconditions and challenges of the space as a generator. The project resulted in a proposal for how to create a journey to remember, a journey which has been born out of an aspiration to overcome a physical barrier. With inspiration from collected references, a new transport system was placed on Kvarnholmen, Stockholm, which adds unexpected qualities to a place that can handle a new, strong character, a place that is already characterised by nostalgia. Johanna Lundqvist

Vad innebär en längtan hem när hemmet inte längre ser ut som det gjorde när det var ett hem? Även om jag ännu inte funnit svar på denna fråga har jag i denna essä berättat om längtan, förändringar och nostalgin som jag har utforskat genom min soloutställning Förut var det som vanligt. Jag har beskrivit hur min hemlängtan kretsar kring min hemstad Luleå och min strävan efter att förstå samt gestalta mina känslor av längtan till platser från min barndom. Genom konstverk, både mina egna och andras, som speglar det förgångna och det nutida, har jag utforskat den komplexa relationen mellan nostalgi och hemlängtan, där de geografiska och känslomässiga dimensionerna av hem vävs samman. Jag har beskrivit hur förändringar i min hembygds fysiska och sociala landskap påverkar min hemlängtan och kopplingen till barndomens minnen men också hur dessa förändringar påverkar landskapet och dess natur på ett bredare plan. Allt är i konstant förändring, allt förutom min hemlängtan som fortfarande kvarstår.

Med denna studie har jag undersökt hur ett antal individer uppfattar symboler. Jag har närmre undersökt hur symboler kan användas för att kommunicera i det vardagliga sociala livet och vad detta tillför individerna. Syftet med detta var att dels utifrån nya exempel utöka befintlig information om och förståelse för hur individer använder symboler i sitt vardagliga liv. Syftet var även att få vetskap om hur Rörstrand och individerna kommunicerar symbolernas representation utifrån gemensamt kulturellt kapital och berättande. Detta har möjliggjorts genom semistrukturerade intervjuer som metod. Sex personer intervjuades samt Rörstrands Product and Marketing Manager Eva Tiedman. Intervjuerna och materialet har utformats och analyserats med hjälp av en teoretisk ram bestående av symbolisk interaktionism, storytelling, representation, nostalgi och retro. Studien resulterade i att Rörstrands kommunikation nått intervjupersonerna och att den breddat representationen av symbolerna men utan att mottagarna tydligt noterat detta då kommunikationen härrör från gemensamt kulturellt kapital. Detta resulterar i att producent och mottagare tillsammans kommunicerar produkternas representation och funktion. Studien bekräftar även att Rörstrands vision om vad produkterna tillför individer överensstämmer med intervjupersonernas upplevelser. Intervjupersonerna använder symbolerna för att kommunicera med sin omgivning i det vardagliga livet beroende på gemensamma representationer. Symbolerna ger upphov till positiva nostalgiska känslor, används för att bygga upp en scen på vilken man kan spela upp sin självbild och identitet samt skapar och upprätthåller sociala relationer.

Studien undersöker den fysiska platsen Gamla Linköping där staden Linköping rekonstruerar och bevarar sin kollektiva historia genom de byggnader och de personliga minnen och berättelser som idag tillsammans utgör ett levande museum. Hus och byggnader har flyttats från sina ursprungliga platser runt om i staden och vissa har fått en helt ny funktion i Gamla Linköping. Studien undersöker även personliga minnen och kollektiva berättelser från informanter i Linköping för att besvara de frågeställningar rörande Gamla Linköpings betydelse för staden, varför behovet av rekonstruktion finns och vilken betydelse personliga minnen har för studiens informanter. Slutsatser som dras i studien är att Gamla Linköping berättar om de enskilda människornas vardag och miljö i dennes tid och rum och att rekonstruktion i full skala är ett ypperligt tillfälle att återuppleva och tolka en dåtid. Studien visar även att känslor som glädje, lycka och nostalgi är det som framträder mest när informanter berättar om personliga minnen som aktiveras genom både platser och föremål. / The study examines the physical location of Gamla Linköping where the city of Linköping reconstructs and preserves its collective history through the buildings and the personal memories and stories that today together constitute a living museum. Houses and buildings have been moved from their original locations around the city and some have been given a completely new function in Gamla Linköping. The study also examines personal memories and collective stories from informants in Linköping to answer the questions concerning Gamla Linköping's importance to the city, why the need for reconstruction exists and what importance personal memories have for the study's informants. Conclusions drawn in the study are that Gamla Linköping talks about the everyday life and environment of the individual people in their time and space and that reconstruction on a full scale is an excellent opportunity to relive and interpret a past. The study also shows that emotions such as happiness, joy and nostalgia are what emerges most when informants talks about personal memories that are triggered by both places and objects.

Since its commercial outbreak during the 1970’s, digital games have grown to become one of the foremost ways of entertainment. A recent trend that can be observed in the game industry is to remake old games, relaunch classic titles and develop new games in a distinct “retro” style. In this paper we explore nostalgic emotions as a possible explanation behind the fascination to replay games we already played through or play games with graphics that resembles the early era of digital games. Through this research we can provide an understanding of what creates a memorable digital experience, and why some games still live on today. A qualitative user study was conducted where eight players played a game defined by: (1) being a part of a long-lasting franchise or (2) applying the retro aesthetic. The empirical data was captured through observations and interviews. The results from the data gathering where then analyzed and used to answer the questions: what causes nostalgic emotions to occur during the playing of a video game?; How does nostalgic emotions impact the user experience of a game? Through the thematic analysis a model was created to visualize the cause and impact of nostalgia during gaming. We concluded that nostalgia is induced by players recognizing the visual aesthetics, the auditory impressions and the familiar gameplay. Nostalgia impacts the players by inducing emotions such as joy and frustration. The players express a desire for recreating an experience, resulting in expectations and disappointments. Furthermore, nostalgia creates a sense of belonging by allowing players to connect with their memories and the people around them. Finally, nostalgia contributes to the player wanting to invest more time into a game and take part in all aspects of a loved story.

Streaming och användandet av digitala musiktjänster tar upp en allt större del av våra vardagliga liv, vilket kan komma att påverka musikens mening och betydelse för oss som musikkonsumenter.
 Syftet med denna studie är att undersöka hur tre stycken utvalda respondenter förhåller sig till musik via dagens strömmande musiktjänster, samt ifall den digitala musikkonsumtionen påverkat respondenternas musikkonsumtion och på så vis skapat några vardagliga mönster eller beteenden hos dem. 
 Studien utgår från ett antal teoretiska ramverk, som alla stärks med tidigare forskning. Studien bygger på tre stycken huvudsakliga teman; vilka är identitet, där teorier om medierade minnen och psykologiskt ägande ligger i fokus, följt av temat musikens kulturella betydelse vilken lyfter teorier om konvergens och kulturell cirkulation. Till sist innefattar studien även temat musikens påverkan, vilken i sin tur lyfter teorier om påverkan samt om postdigital sensibilitet. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer som utförts med musikintresserade personer i åldrarna 20-30 år. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats via en tematisk analys, där analysen strukturerats utifrån teman med respektive underkategorier. I analysen vävs respondenternas åsikter och tankar ihop med de teorier och den tidigare forskning som lyfts i teoridelen, där kombinationen av åsikter och teori leder till fram till analysens resultat. Resultatet av analysen visar på hur respondenterna i denna undersökning har en stark relation till musiken, där musiken spelar en väsentlig roll i det vardagliga livet. Musiken agerar många gånger tidsfördriv eller bakgrundsbrus vid andra sysselsättningar, alternativt som ett sätt att påverka re- spondenternas humör eller för att öka deras handlingskraft. 
 Digitaliseringen av musik har bidragit till en ökad lättillgänglighet och mobilitet, som har påverkat respondenternas musikkonsumtion samt bidragit till att respondenterna idag upplever musiken som mer individualiserad än någonsin. Respondenterna upplever även att den digitala musikkonsumtionen har bidragit till att skapa vissa mönster, dels i samhället och dels hos respondenterna 
själva.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.