This essay consists of a review of 34 scientific articles. The aim is to describe and compile current research about students with intellectual disability (ID) and neurodevelopmental disorder (NDD). The research questions focus on what challenges for learning and teaching the diagnoses imply, if there are any differences between girls and boys, and how the learning environment may be adapted for these students. The theoretical framework in this study consists of gender theory and social constructions. The results show that many students with ID also have diagnoses within NDD and that it affects the students’ executive, adaptive and social abilities. Girls show other symptoms than boys, but there tends to be fewer differences when the students have a severe ID. Girls are often quieter than boys and seem to have better social skills, while boys more frequently have challenging behaviour. The differences contribute to boys receiving more support in school and that they are referred to neuropsychiatric assessment at an earlier age. Girls however are more difficult to discover, which causes that girls often receive a diagnosis later than boys. Considerably more boys than girls get a diagnosis within NDD; research has for many years focused on boys’ symptoms, which has affected the formation of the diagnostic tools. The result shows that there is a huge need of adapting the education to each student’s ability and level of knowledge with help from a clear structure in a calm setting with few disturbances. The students need support in developing their executive, adaptive and social skills. Early interventions have shown to be of great importance. Regardless of cognitive level, pedagogues need to have high expectations on the students, encourage them and give them the support they need. The students may for example need longer time, rehearsal or that the exercises are divided into smaller parts. The result indicates that students with disabilities have the best opportunity for development when they are together with students in general education. / Den här forskningsöversikten består av en granskning av 34 vetenskapliga artiklar. Syftet är att beskriva och sammanställa aktuell forskning om elever som har IF och NPF. Frågeställningarna fokuserar på vilka utmaningar för lärande och undervisning diagnoserna innebär, om det förekommer några skillnader mellan flickor och pojkar samt hur lärmiljön kan anpassas för dessa elever. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av genusteori och sociala konstruktioner. Resultatet visar att många elever med IF har diagnoser inom NPF och att det påverkar elevernas exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Flickor uppvisar ofta andra symtom än pojkar, men skillnaderna tenderar att vara mindre vid svår eller grav IF. Flickor är i regel tystare än pojkar och verkar ofta ha en högre social kompetens, medan pojkar i högre utsträckning är utåtagerande. Skillnaderna bidrar till att pojkar ofta får mer stöd i skolan och att de utreds i ett tidigare skede. Flickor är däremot svårare att upptäcka, vilket bidrar till att flickor ofta får diagnos senare än pojkar. Betydligt fler pojkar än flickor får diagnos inom NPF; forskning har i många år utgått från pojkars symtom, vilket har påverkat utformandet av utredningsverktygen. Resultatet visar att det finns ett stort behov av att individanpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och kunskapsnivå med hjälp av tydlig struktur i en lugn miljö med få störande moment. Eleverna behöver stöd för att utveckla sina exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Tidiga insatser har visat sig vara av stor betydelse. Oavsett kognitiv nivå krävs att pedagoger möter eleverna med höga förväntningar och uppmuntran samt ger dem det stöd de behöver. Exempelvis kan det handla om att få längre tid på sig, repetition eller att uppgifterna delas upp i mindre delar. Resultatet indikerar att elever med funktionsnedsättningar har störst möjlighet att utvecklas tillsammans med elever inom reguljär skola.

Bakgrund: Omfattande skolfrånvaro för s.k. hemmasittare kan innebära stora konsekvenser för eleven senare i livet och det kan kvarstå ända upp i vuxen ålder. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som Autism Spectrum Disorder (ASD) och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en stor andel av hemmasittarna. Enligt Skolverket har alla elever oavsett funktionsnedsättning rätt till ledning och stimulans i skolan. Eleven ska utvecklas och utifrån sina egna förutsättningar ska de nå sin kunskapsutveckling. Skolan ska under lärarens ansvar och ledning erbjuda det stöd och den undervisningen eleven behöver för att nå läroplanens mål. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att underlätta för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att delta i grundskolans undervisning. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom att åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med lärare som arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i en skolkontext. Resultatet har analyserats med tematisk analys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom det fyra teman: Lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en NPF-diagnos, elever med NPF-diagnos individuella behov i centrum i lärarens arbete, organiserat arbete och teknik skapar trygghet för eleven, och vikten av kollegialt stöd och samarbete som viktiga i lärarnas arbete. Lärarna använder sig av strategier, tydliggörande pedagogik, analoga och digitala hjälpmedel i undervisningen för att underlätta för eleven med neuropsykiatrisk diagnos. Tydliggörande pedagogik och hjälpmedel i all ära är viktiga i undervisningen men det är lärarens relationsskapande till eleven med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att eleven kommer till skolan. / Background: Comprehensive school absence for so-called Home sitting can have major consequences for the student later in life and it can persist right up to adulthood. Students with neuropsychiatric disabilities (NPF) such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are a large proportion of home residents. According to the National Agency for Education, all students, regardless of disability, have the right to leadership and stimulation in the school. The pupil will develop and on the basis of his / her own conditions, they will reach their knowledge development. The school must, under the teacher's responsibility and guidance, offer the support and teaching that the student needs to achieve the curriculum's goals. Aim: The overall purpose is to investigate how teachers work to facilitate students with a neuropsychiatric disability to participate in primary school teaching. Method: Qualitative methodology was used in the study and data were collected by eight semi structured interviews conducted with teachers working with students with neuropsychiatric disabilities in a school context. The result has been analyzed with thematic analysis. Results and conclusions: During the analysis, four themes of the teacher's complex role emerged, Focused on the student's individual needs, Security for the student and Collegial support as important in the teachers' work. Teachers use strategies, clarifying pedagogy, analog and digital teaching aids to facilitate the student with neuropsychiatric diagnosis. Clarifying pedagogy and aids in all honor is important in teaching but it is the teacher's relationship creation to the student with neuropsychiatric disability that makes the student come to school

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

Background: ADHD and autism are two of the most common disabilities in the neuropsychiatric spectra. The symptoms of ADHD and autism are different based on gender and women belong to a risk group that have an increased risk of getting misdiagnosed. The consequences of a missed or delayed diagnosis causes suffering for both the individual and society. Aim: To explore women’s experiences of getting diagnosed with ADHD or autism as adults. Method: Literature study with a systematic approach. Based on the Tidal model, a qualitative content analysis with a deductive approach according to Elo and Kyngäs has been used. Results: The results are presented using three predetermined main categories, whilst the subcategories are based on an inductive approach. The results showed that the women’s experiences of receiving a diagnosis in adulthood mostly included positive feelings such as feeling of belonging, acceptance and increased self-esteem. However negative feelings such as doubt about the identity, stigmatization and mistrust towards the healthcare system emerged.  Conclusion: A diagnosis in adulthood causes mixed feelings and a need for support from the healthcare system. Lack of support leads to worsening of the mental health.

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

Den här studien handlar om grundskolans interna samverkan kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet med studien var att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan kan utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF. De frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare sin samverkan med andra professioner i grundskolan när det gäller skolsituationen för elever med NPF? Vad behöver enligt lärarna utvecklas när det gäller samverkan kring elever med NPF? Studien utgick från verksamhetsteori som bidrog till att samverkan kunde studeras på ett djupare plan. Sex grundskollärare intervjuades med halvstrukturerade intervjuer. Med tematisk- och verksamhetsteoretisk analys på studiens empiri framkom att samverkan mellan lärare och skolans övriga professioner inte sker i den utsträckning som lärare önskar. Kunskapsmässiga svårigheter är det vanligaste motivet för samverkan mellan lärare och andra professioner i skolan, där stöd av elevers sociala svårigheter och skolans förebyggande arbete får stå tillbaka. Det som enligt lärarna behöver utvecklas är att rektorn blir delaktig i skolans specialpedagogiska processer; Skolors organisatoriska arbete kring elever med NPF behöver förtydligas, både gällande motivet för samverkan, professioners ansvarsområden och att skolor skapar forum och rutiner för skolans professioner att mötas kring elever med NPF. / This study is about the primary school's internal collaboration around pupil with neurodevelopmental disorders (NDD). The aim of this study was to highlight how cooperation between different professions in primary school can be developed to create an accessible learning environment for students with NDD. The questions that the study sets out to answer is: How do teachers describe their collaboration with other professions in elementary school regarding the school situation for students with NDD? According to the teachers, what needs to be developed in terms of collaboration around students with NDD? The study was based on an activity theory, which contributed to the fact that cooperation could be studied on a deeper level. Six primary school teachers were interviewed using semi-structured interviews. With a thematic- and activity theory analysis of the study's empirical data, it emerged that collaboration between teachers and the school´s other professions does not take place to the extent that teachers wish. Knowledge-related difficulties are the most common motive for teachers´collaboration with other professions in the school, here support of students´ social difficulties and the school´s preventive work may take a back seat. According to the teachers, what needs to be developed is for the principal to be involved in the school´s special education processes. Schools´ organizational work around students with NDD needs to be clarified, both regarding the motive for collaboration, professions´ areas of responsibility and that schools create forums and routines for the school´s professions to meet around students with NDD.

Syftet: Studiens syfte var att synliggöra vilken forskning som fanns beträffande NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) -diagnos, stress och psykiska besvär i relation till specialpedagogiska perspektiv. Studiens design var en systematisk litteraturstudie. Forskningsfrågorna är utformade i avsikt att undersöka om och hur NPF-diagnos, stress och psykiska besvär kan påverka och relatera till varandra. Om högt upplevd KASAM (Känsla av sammanhang) kunde ge livskvalitet åt unga med NPF-diagnos i stress, därtill ifall ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utav elevhälsan kan hjälpa unga med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär och således på vilket sätt. Teoretisk ram: I databearbetningen använde vi en hermeneutisk ansats. För att beskriva påverkan eller relationen mellan NPF-diagnos, stress och psykiska besvär har vi använt oss av det patogena synsättet. Vi valde att använda ett salutogent synsätt samt känsla av KASAM för att uppmärksamma faktorer som kan bidra till hälsa. För att analysera relationen mellan studien och det specialpedagogiska fältet använde vi specialpedagogiska perspektiv. Metod: Den forskningsdesign vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie med inspiration och delar av metoderna meta-etnografi samt SMART. Resultat och Analys: Resultatet visar att NPF-diagnos, stress och psykiska besvär påverkar varandra men i kombination med varandra hittar vi ingen forskning. Högt upplevd KASAM kan ge livskvalité för barn och ungdomar med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete av elevhälsan kan hjälpa barn och unga med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär men studien synliggör avsaknad av metoder och i vilken utsträckning. Slutsats: Barn med NPF-diagnos kan uppleva stress mer intensivt. Det är svårt att veta vilken beståndsdel av NPF-diagnos, stress eller psykiska besvär som påverkar vilken. Livskvalité utgår från fyra faktorer, fysisk, psykisk, social och miljömässig. Studien visar att NPFdiagnos, stress och psykiska besvär påverkar varandra på olika sätt och främst negativt. Högt upplevd KASAM kan ge högre livskvalité. / Purpose: The purpose of the study was to clarify what research exists regarding ND (neuropsychiatric disorder) -diagnosis, stress and psychological problems in relation to special educational. The study design was a systematic literature review. The research questions are designed with the intention of investigating whether and how ND-diagnosis, stress and psychological problems can affect and relate to each other. If highly experienced KASAM (Sense of connection) could provide quality of life for young people with a ND-diagnosis under stress, in addition if preventive and health promotion work from Student health (Elevhälsan) can help young people with a ND-diagnosis, stress and psychological problems and therefore in what way. Theoretical framework: In the data processing we used a hermeneutic approach. In order to describe the impact or the relationship between NDdiagnosis, stress and psychological problems, we have used the pathogenic approach. We chose to use a salutogenic approach and feeling of KASAM to draw attention to factors that can contribute to health. To analyze the relationship between the study and the special education field, we used special education perspectives. Method: The research design we used was a systematic literature study with inspiration and parts of the methods meta-ethnography and SMART. Results and Analysis: The results show that ND-diagnosis, stress and psychological problems affect each other, but in combination with each other we find no research. Highly experienced KASAM can provide quality of life for children and young people with an ND-diagnosis, stress and psychological problems. A preventive and health-promoting work of Student Health can help children and young people with a diagnosis of ND, stress and psychological problems, but the study highlights the lack of methods and extent. Conclusion: Children with an ND-diagnosis can be able to experience stress more intensely. It is difficult to know which component of the ND-diagnosis, stress or psychological problems affects which. Quality of life is based on four factors, physical, psychological, social and environmental. The study shows that ND-diagnosis, stress and psychological problems affect each other in different ways and mainly negatively. Highly experienced KASAM can provide a higher quality of life.

Titel: Socialt arbete i en digital tidsålder för personer med psykisk funktionsnedsättning – En undersökning ur socialarbetarnas perspektiv om digitaliseringens effekter. Bakgrund: Sveriges vision är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå demokratisering och tillgänglighet i samhället. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen risker med den digitala utvecklingen av sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Syfte: Studien ämnar undersöka socialarbetares upplevelse och perspektiv på digitaliserade sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare i sydvästra Sverige. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades utifrån teorin om det dramaturgiska perspektivet, teorin om symbolisk interaktionism samt tidigare forskning. Denna analys och tolkning användes för att ge svar på studiens två frågeställningar: hur upplever socialarbetarna att deras arbete påverkas av digitaliseringen? Och hur upplever socialarbetarna att digitaliseringen påverkar det sociala arbetet med målgruppen?  Resultat: Undersökningen visade att digitaliseringen av sociala tjänster bidrar till självbestämmande, sänkt tröskel i en första kontakt samt enklare kontaktvägar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det framkom även att socialarbetarna upplever utvecklingen av digitaliserade arbetssätt som positiv. Hinder som studien visade på med digitaliseringen av det sociala arbetet var klienternas tillgång till digital utrustning och kunskap om digitala verktyg, brist på digitalsupport samt att de digitala verktygen och metoderna inte är anpassade för målgruppen.  Slutsats: Det sociala arbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver individanpassas för att följa den svenska lagstiftningen. För att försäkra att digitaliseringen bidrar till tillgänglighet, delaktighet och självständighet krävs även digital support samt att de digitala verktygen utvecklas med brukarinflytande på ett användarvänligt sätt. / Title: Social work in a digital age for individuals with mental disabilities – an investigation from social workers' perspective on the effects of digitalization. Background: Sweden's vision is to be the best in the world at utilizing the opportunities of digitalization by 2025 to achieve democratization and accessibility in society. At the same time, the national board of health and welfare highlights the risks of digital development of social services for individuals with mental disabilities.   Purpose: The study aims to investigate social workers' experiences and perspectives on digitalized social services for individuals with mental disabilities.   Method: A qualitative study was conducted, collecting data through nine semi structured interviews with professional social workers in south-western Sweden. The collected material was analysed using thematic analysis and interpreted from the dramaturgical perspective theory, symbolic interactionism theory, and previous research. This analysis and interpretation were used to answer the study's two research questions: How do social workers perceive that their work is affected by the digitalization? And how do social workers perceive that digitalization affects social work with the target group? Results: The research revealed that the digitalization of social services contributes to self-determination, lowers the threshold for an initial contact and provides easier contact methods for individuals with mental disabilities. It was also found that social workers experience the development of digitalized working methods positively. The study identified barriers such as the clients' access to digital equipment, knowledge of digital tools, lack of digital support and that the digital tools and methods are not adapted to the target group. Conclusion: The social work for people with mental disabilities needs to be individually adapted to comply with Swedish legislation. To ensure that the digitization contributes to accessibility, participation and independence, digital support is also required. It’s also of importance that the digital tools are developed with the targeted group in mind and in a user-friendly way.