Skolan har i uppdrag att verka för att alla elever når de fastställda kunskapskraven. När elever inte når upp till dessa kunskapskrav ska åtgärder vidtas. Har eleven en funktionsnedsättning ska de förmågor som är nedsatta kompenseras. Därför har skolan att göra extra anpassningar och om det inte är tillräckligt ska ett beslut om särskilt stöd fattas. Denna studie undersöker vilken uppfattning som pedagoger har om den egna kunskapen och upplevelsen av stöd i det komplexa arbetet med att genomföra extra anpassningar utifrån elever som har en NPF-diagnos. Undersökningen genomförs som en webbaserad enkät som sprids till skolor i norra uppland. Resultatet visar att upplevelsen av stöd är förhållandevis stort från den egna interna organisationen men det finns behov av ett större stöd. Samtidigt finns det en önskan att hämta stöd från externt håll som BUP och HAB. Ofta genomförs extra anpassningar dagligen och uppfattningen om den egna kunskapen är god. Samtidigt finns önskemål om att få delta i utbildning eller föreläsning i syfte att lära sig mer om extra anpassning för elever. Sambandsanalysen visar dock inte på ett signifikant samband.

Denna studie undersöker orsaker till problematisk skolfrånvaro, hur språk och kommunikation kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro, samt hur mönstret kan brytas och frånvaro vändas till närvaro. I studien avgränsas undersökningen till problematisk skolfrånvaro kopplad till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Undersökningen vill ta reda på hur några skolor i en kommun arbetar kring elever i problematisk skolfrånvaro, om det finns en särskild handlingsplan för detta och huruvida man agerar utifrån den. Teoretisk ram för studien utgörs av relationellt specialpedagogiskt perspektiv, samt relationell pedagogik. Studiens data samlades in genom tre formella, semistrukturerade och djupgående intervjuer med vårdnadshavare, samt två surveyundersökningar online i form av enkäter, en till rektorer och en till specialpedagoger och lärare som arbetar med problematisk skolfrånvaro. Konklusionen i studien synliggör betydelsen av tidiga insatser, genuina relationer, samt individanpassade åtgärder. Resultaten visade att många orsaker till problematisk frånvaro samverkar, att språk och kommunikation är en central del i denna problematik, att skolor har goda rutiner och handlingsplaner vid problematisk frånvaro, samt att vikten av personliga relationer och specialpedagogisk kompetens i mötet med dessa barn behöver utvecklas. / This study investigates the causes of problematic school absence, how language and communication can be important for problematic school absence, as well as how the pattern can be broken and turn absence to attendance. In the investigation, the study is delimited to problematic school absence linked to students with neuropsychiatric disabilities (NPF). The survey wants to find out how some schools in a municipality are working on students with problematic school absence if there is a specific action plan for this and whether they act on the basis of it. Theoretical framework for the study consists of a relational special pedagogical perspective, as well as relational pedagogy. The study data was collected through three formal, semi-structured and in-depth interviews with custodians, as well as two surveys online, one to the rectors and one to special educators and teachers who work with problematic school absence. The study concludes the importance of early efforts, genuine relationships, as well as individualized measures. The results showed that many causes of problematic absence co-operate, that language and communication are key parts of this problem, that schools have good practices and action plans in case of problematic absence, and that the importance of personal relationships and special educational skills in meeting with these children needs to be developed.

Studiens syfte är att belysa och diskutera hur undervisande lärare och föräldrar till särbegåvade elever med eller utan diagnos upplever samarbetet mellan skolan och hemmet. För att ta reda på hur det förhåller sig används en kvalitativ intervjumetod, tre föräldrar till särbegåvade elever med eller utan diagnos och tre lärare intervjuades. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är Eriksons (2004) fyra typologier som beskriver samverkan mellan hem och skola, samt Hargreaves (2001) socialkulturella distanser för att analysera samverkan på personnivå. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien att samverkan mellan hem och skola inte är helt problemfritt då eleven är särbegåvad med eller utan diagnos. Samtliga Hargreaves distanser finns representerade och det är både föräldrar såväl som lärare som dessa uppmärksammades hos. Alla principer utom brukarprincipen gick att koppla till respondenterna. De faktorer som studien visar är gynnsamma för samverkan är kunskap från skolans sida angående NPF och särbegåvning samt enskilda personers engagemang för eleven. Faktorer som kan ses som mindre gynnsamma för samverkan är brist på tid och pengar i skolan. / The aim of the study is to highlight and discuss how teachers and parents of gifted students, with or without diagnosis, experience the cooperation between the school and the home of the students. To perform the study a qualitative interview method was used. Three parents and three teachers to gifted students with our without a diagnosis were interviewed. The theoretical perspective from which the study is based is Erikson's (2004) four typologies that describe the collaboration between home and school and Hargreaves (2001) social-cultural distances to analyze collaboration at a person level. In conclusion, the result of the study shows that the interaction between home and school is not completely without problems when the student is gifted with or without diagnosis. All Hargreave's distances are represented and it is for both parents and teachers that these were noticed. All principles except the user principle could be linked to the respondents. The factors that the study shows are favorable for collaboration between teachers and parents is knowledge from the school's side regarding NPD, and specificity, as well as individual's commitment for the student. Factors that can be seen as less favorable for collaboration are lack of time and money in school.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och analysera yrkesverksammas erfarenheter och beskrivningar av att arbeta med terapihund inom socialt arbete. Den klientgrupp vi valt att fokusera på är personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien behandlar de yrkesverksammas upplevelser och beskrivningar av behandlingsprocessen och interaktionen mellan yrkesverksam, klient och terapihund. Studien bygger på löst strukturerade kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma från verksamheter utspridda över stora delar av Sverige. Studien har en socialkonstruktionistisk och symboliskt interaktionistisk utgångspunkt. De yrkesverksammas beskrivningar av sina upplevelser och erfarenheter av vad som sker i mötet med klient och terapihund har utgjort studiens empiri. Empirin har belysts och analyserats tematiskt samt diskuterats i förhållande till studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: interaktion, relation mellan yrkesverksam och klient, terapihundens långsiktiga påverkan på klienten samt förutsättningar. Med utgångspunkt i informanternas utsagor behandlar studien bland annat hur klient och hund lär sig kommunicera med varandra och hur terapihundens närvaro underlättar samtalet genom att skapa ett tryggare samtalsklimat. Vidare beskrivs och diskuteras hur terapihundens deltagande bidrar till bland annat ökat självförtroende och ökad motivation hos klienten. Slutligen belyses de förutsättningar som informanterna lyfter är nödvändiga för arbetet med terapihund, vilka bland annat inkluderar hanteringen av pälsdjursallergi.

No description available.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar elevens beteende och minskar signifikant funktionella adaptiva färdigheter i vardagen. Social kommunikation och interaktionsförmåga, språk, uppmärksamhet, känslor, motorisk prestanda, lärande samt minne är exempel på områden där påverkan kan visas. I skolan ställs krav på anpassning samt att följa uttalade och outtalade regler. Skolornas elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av elever med NPF i skolan och skolsköterskans insatser för elevgruppen i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Studien är explorativ samt kvalitativ och baseras på fokusgruppsintervju. Fem skolsköterskor deltog med varierande yrkeserfarenhet från drygt ett år till 15 år. Både grund- och gymnasieskola var representerade. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar kunna göra mer för elever med NPF samt att det inte alltid är enkelt att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. De efterfrågar mer samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Svårigheter beskrivs i att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att kunna stötta elever med NPF behövs ett utökat samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Nyckelord: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skolmiljö, skolsköterska, elevhälsa / Neuropsychiatric Disability (NPF) affects student behavior and reduces functional adaptive skills in everyday life. Social communication and interactivity, language, attention, emotion, motor performance, learning and memory are examples of areas where impact can be seen. The school requires adaptation and adherence to pronounced and unspoken rules. The Student Health care should include medical, psychological, psychosocial and special educational efforts, and should aim to both prevent illness and promote health. Students' development towards the goals of the education should be supported. The purpose of the study was to investigate the school nurse's experiences of pupils with NPF and the school nurse's efforts for the student group in a health promotion and prevention perspective. This is an explorative qualitative study based on a focus group interview. Five school nurses participated with varied professional experience, varying from one to 15 years. Both elementary school and high school were represented. The results show that school nurses wish to do more for pupils with NPF and that it is not always easy to distinguish between health promotion and preventive measures. They want more cooperation, structured working methods and guidelines in the field of health promotion and prevention, and more time. Difficulties are described in distinguishing between health promotion and preventive measures. In order to support NPF students, enhanced collaboration, structured work methods and guidelines are needed in the field of health promotion and prevention efforts and more time. Keywords: Neuropsychiatric Disabilities, NPF, School environments, School Nurses, Student Health

The purpose of this study was to investigate the experiences of studying amongst people with a neuropsychiatric disability who received support from the model Supported Education, and people who did not get this support. Another purpose was to discuss if the model could be suitable for this group. The study also shows how some support options for this group were inspired by the support given to two other groups with disabilities. The research method had a narrative approach, where fourteen participants were asked to write a short reflective narrative about their experience of studying, with/without the support from Supported Education. The stories were analysed with narrative analysis. The result shows that the persons without support from the model used the family as their primary support, and that support from formal support givers was slow, especially before the participants could show that they had a diagnosis. The persons who received the support from the model were generally satisfied with the support they got, and did not emphasize the family as support givers in the same way. The analysis shows how it could me valuable to use Supported Education for people with a neuropsychiatric disability, not only because it helps them to study, but also helps them gain higher self-esteem through personal development.

Inom kursen för konflikthantering under musiklärarutbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) presenteras flera olika modeller för en effektiv konflikthantering. I föreliggande studie har två av dessa konflikthanteringsmodeller – Major Minor Equal (MME) och Non Violent Communication (NVC) ställts i relation till diagnoskriterierna för den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Syftet med studien var att undersöka hur konflikthanteringsmodellerna MME och NVC relaterar till diagnoskriterierna för ADHD samt att undersöka tre musiklärares utsagor kring konflikthantering och ADHD i sin vardag. I undersökningen tillämpades ett diskursanalytiskt perspektiv för att belysa vilka normer och subjektspositioner som framträder inom diskursen i litteraturen om konflikthanteringsmodellerna. Undersökningen omfattar även diskursen kring konflikthanteringsmodeller och ADHD musiklärare emellan. Intervjumetoden var en semistrukturerad fokusgruppintervju av tre musiklärare. I studiens resultat framträder att informanterna upplevde att elever med ADHD kan ha lättare för musikundervisning än mer teoretiska ämnen samtidigt som ämnets ljudande och röriga natur kan vara extra utmanande för denna grupp. Gällande konflikter och ADHD beskrev informanterna att konflikterna med elever som har ADHD skiljde sig såtillvida att de var mer oförutsägbara och impulsstyrda till sin karaktär. Studiens resultat påvisar även att det finns en risk att konflikthanteringsmodellerna MME och NVC är normativa och exkluderar elever med ADHD.

No description available.

Despite harm reduction’s social justice roots, the broader understanding of harm reduction is often influenced by morals and values which leaves harm reduction to be conceptualized within a morality policy domain. This study adopts the Qualitative-Narrative Policy Framework (Q-NPF) (Gray & Jones, 2016), to explore the policy beliefs and values that steer current harm reduction policy documents in British Columbia. Four questions guide this study: i) What are the underlying beliefs and values steering harm reduction policy in B.C.? ii) How are these beliefs and values narrated through policy?, iii) In what way do the underlying policy beliefs align with principles of social justice for harm reduction?, and iv) How have policy beliefs shifted since the 2016 public health emergency declaration? The social justice lens for harm reduction (Pauly, 2008) serves as this study’s analytical framework and is supplemented by the Systems Health Equity Lens (Pauly, Shahram, van Roode, Strosher & MacDonald, 2018); both of which emphasize the need for harm reduction to acknowledge and address social and structural conditions that contribute to substance use harms and their inequitable distribution. As this study reveals, there is an ongoing tension between equity-related and non-equity policy beliefs and values characterized within policy documents, thus fueling a policy climate with incongruent and contradictory beliefs. Further, equity-related beliefs are positioned in the confines of equitable access, thus they are not equity-oriented in entirety. Additionally, there have been minimal shifts in policy beliefs since the post-2016 public health emergency declaration yet shifts occur in terms of the specific constructs which form equity-related and non-equity beliefs. Finally, the study outlines potential implications of these beliefs and proposes recommendations to improve harm reduction policy in terms of becoming equity-oriented. This study also outlines methodological contributions to the Q-NPF for future policy narrative and analysis studies. / Graduate / 2022-08-15