I den här studien intervjuas fem personer som är yrkesverksamma inom verksamheter med konstnärligt skapande som inriktning för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) och/eller utvecklingsstörning. Syftet med studien är att belysa konstnärligt skapande som verktyg kopplat till ökade krav på evidensbaserad praktik i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna avser därför att ge svar på vilka funktioner metoden konstnärligt skapande fyller som verktyg i gruppverksamheter riktade till personer med NPF och/eller utvecklingsstörning, hur dessa funktioner kan förstås samt om de kan/bör leva upp till krav på evidensbaserad praktik. Resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer som har kodats och analyserats med fenomenologisk tematisk analys. Det teoretiska ramverket består av den salutogena modellen med fokus på ”en känsla av sammanhang” och Jonna Bornemarks perspektiv om ”att mäta det omätbara”.   Metoden konstnärligt skapande används frekvent i verksamheter riktade till målgruppen men samtidigt finns brister när det kommer till kvantitativ forskning för att stödja metodens effekter. Informanterna menade att den subjektiva upplevelsen av metoden är svår att mäta men att de själva upplever att konstnärligt skapande har många fördelar för den specifika målgruppen. Under studiens gång beskrev informanterna aspekter som väl stämde överens med vad som ryms inom den salutogena modellen. De gav uttryck för att det konstnärliga skapandet som metod bidrog till inkludering, kognitiv förstärkning, ökad självkänsla samt att det kunde fungera som ett alternativt kommunikation- och samtalsverktyg. / In this study, five people are interviewed who work professionally in activity groups with creative arts as a focus for people with neurodevelopmental disorders (DSM-5) and / or developmental disorder. The purpose of the study is to investigate the professionals' view of creative arts as a method in the work with the target group, and also their view of creative arts linked to the increased requirement for evidence-based practice. The questions of this research therefore intend to provide answers to what functions creative arts as a tool can have in group activities for people with DSM-5 and / or developmental disorder. We also intend to research how we can understand creative arts as a method and if/how the method should be mesured in relation to an increased requirement for evidence-based practice. The result is based on five semi-structured interviews that have been coded and analyzed with phenomenological thematic analysis. The theoretical framework is based on the salutogenic model and Jonna Bornemarks perspective on "measuring the immeasurable". The method of creative arts is frequently used in group activities for the target group, but at the same time there are deficiencies in the quantitative research bass to support the effects of the method. The respondents argued that the subjective experience of the method is difficult to measure, but that they themselves feel that creative arts has many advantages for the specific target group. During the study, the respondents described aspects that were well in line with what is included in the salutogenic model. The practitioners expressed that creative arts as a method contributed to community, cognitive reinforcement, increased self-esteem and that it could function as an alternative means of expression.

Title: Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD: In residential care. This bachelor thesis studies the tension between an institution focused on a form of residential care of children and adolescents, which is called HVB- home and the opportunity to individualize the treatment and behaviour towards the child or adolescent. The study has especially targeted children and adolescents with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) living in HVB- homes in Sweden. The thesis has a qualitative study design and uses semi structured interviews. Six employees from HVB- homes working directly with the children answered questions and spoke freely to the authors of the study. Five themes were used to analyse the results. The authors explain the results with Michel Foucault power theories and Erving Goffman's "On the Characteristics of Total Institutions". It was found that the education level of the employees affected the care, treatment and behaviour towards children with ADHD. A majority of the interviewees lack a college degree. Employees with lower formal education expressed those colleagues with informal competence were prone to easier fit in the HVB- home environment. Most of the interviewees expressed frustration over Swedish laws, guidelines and rules which only allow treatment of socially unacceptable behaviour and prohibit care and treatment of diagnoses like ADHD. The majority of the interviewees favoured what's best for the group instead of adapting treatment and behaviour towards the individual.

In assistive technology, there are mainly two different users that needs to be taken into account when developing products. The first, and most important, is the end-user who requires the product in order to function and live a normal life. The second is the support person who, for some products, needs to assist the end-user by preparing it to be used. This report presents the master thesis project conducted by Mattias Bygge and Sofie Strand at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The client was Abilia, a company that research, develop, manufacture and sell assistive technology to people with impairments. This main goal of this project was to redesign a cognitive planning board. The product is used as a visual aid by people who has difficulties in planning daily activities and keeping track of time. In order to develop the product in a suitable way, a literature study and interviews with Abilia’s employees laid the foundation for the user studies that were conducted with end-users and support people. Several concepts were generated and five were evaluated against the original product and presented to the company. The two concepts that received the highest ranking, (1) Extra Hours and (2) Extra Hours Bistable, were further investigated and were eventually developed into one single hybrid concept. The final design proposal is Day Master, a flexible planning board intended for people with a cognitive impairment that impedes their ability to plan daily activities and keep track of time. The product visually displays time and weekdays by using coloured LED lights, which support people may program without difficulty to fit the end-user’s preference. The amount of hours is changeable with a range of 12-18 hours of daytime and with the remaining hours distributed to night-time. The accessories that have been developed for this products are a simple protective cover, and two holders, one for images and one for whiteboard markers. All accessories attaches to the planning board with magnets. / I hjälpmedelsteknologi är det fler än en användare som man måste ta hänsyn till när man utvecklar produkter. Den första och viktigaste är slutanvändaren som är den som behöver produkten i vardagen för att kunna leva ett någorlunda normalt liv. Den andra är stödpersonen som i många fall är den som förbereder produkten för användning av slutanvändaren. Denna rapport presenterar masterexamensarbetet utfört av Mattias Bygge och Sofie Strand på KTH Kungliga Tekniska Högskola i Stockholm. Kunden för projektet var Abilia, ett företag som utvecklar, tillverkar, och säljer hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet med detta projekt var att omdesigna deras kognitiva planeringstavla. Produkten används som ett visuellt hjälpmedel av personer som har problem med tidsuppfattning och planering av aktiviteter. Projektet inleddes genom en literaturstudie och intervjuer med personal på Abilia. Detta lade grunden för användarstudierna där både slutanvändare och stödpersoner deltog. Utifrån användarstudierna så genererades ett flertal koncept varav fem stycken evaluerades mot original produkten och som presenterades för företaget under en delpresentation. De två koncept som erhöll högsta ranking i evalueringen var (1) Extra Hours och (2) Extra Hours Bistable. Koncepten undersöktes ytterligare och kom slutligen att kombineras till ett gemensamt koncept. Det slutgiltiga designförslaget är Day Master, en flexibel planeringstavla som riktar sig mot personer med en kognitiv funktionsnedsättning som försvårar för dem att hålla koll på tiden och planera aktiviteter. Produkten visar tid och veckodagar visuellt med hjälp av färgade LED lampor som stödpersonerna lätt och intuitivt kan programmera för att passa slutanvändarens individuella behov. Day Master ger möjligheten att själv bestämma antalet timmar som distribueras mellan dag och natt. Den har ett spann på 12-18 timmar för dagtid och återstående timmar läggs på natttid. Tillbehören som har utvecklats för denna produkt är ett enkelt magnetiskt plastskydd och två stycken olika ställ, ett för bilder och ett för whiteboardpennor. Alla tillbehör fästs på whiteboardtavlan med hjälp av magneter.

In assistive technology, there are mainly two different users that needs to be taken into account when developing products. The first, and most important, is the end-user who requires the product in order to function and live a normal life. The second is the support person who, for some products, needs to assist the end-user by preparing it to be used. This report presents the master thesis project conducted by Mattias Bygge and Sofie Strand at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The client was Abilia, a company that research, develop, manufacture and sell assistive technology to people with impairments. This main goal of this project was to redesign a cognitive planning board. The product is used as a visual aid by people who has difficulties in planning daily activities and keeping track of time. In order to develop the product in a suitable way, a literature study and interviews with Abilia’s employees laid the foundation for the user studies that were conducted with end-users and support people. Several concepts were generated and five were evaluated against the original product and presented to the company. The two concepts that received the highest ranking, (1) Extra Hours and (2) Extra Hours Bistable, were further investigated and were eventually developed into one single hybrid concept. The final design proposal is Day Master, a flexible planning board intended for people with a cognitive impairment that impedes their ability to plan daily activities and keep track of time. The product visually displays time and weekdays by using coloured LED lights, which support people may program without difficulty to fit the end-user’s preference. The amount of hours is changeable with a range of 12-18 hours of daytime and with the remaining hours distributed to night-time. The accessories that have been developed for this products are a simple protective cover, and two holders, one for images and one for whiteboard markers. All accessories attaches to the planning board with magnets. / I hjälpmedelsteknologi är det fler än en användare som man måste ta hänsyn till när man utvecklar produkter. Den första och viktigaste är slutanvändaren som är den som behöver produkten i vardagen för att kunna leva ett någorlunda normalt liv. Den andra är stödpersonen som i många fall är den som förbereder produkten för användning av slutanvändaren. Denna rapport presenterar masterexamensarbetet utfört av Mattias Bygge och Sofie Strand på KTH Kungliga Tekniska Högskola i Stockholm. Kunden för projektet var Abilia, ett företag som utvecklar, tillverkar, och säljer hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet med detta projekt var att omdesigna deras kognitiva planeringstavla. Produkten används som ett visuellt hjälpmedel av personer som har problem med tidsuppfattning och planering av aktiviteter. Projektet inleddes genom en literaturstudie och intervjuer med personal på Abilia. Detta lade grunden för användarstudierna där både slutanvändare och stödpersoner deltog. Utifrån användarstudierna så genererades ett flertal koncept varav fem stycken evaluerades mot original produkten och som presenterades för företaget under en delpresentation. De två koncept som erhöll högsta ranking i evalueringen var (1) Extra Hours och (2) Extra Hours Bistable. Koncepten undersöktes ytterligare och kom slutligen att kombineras till ett gemensamt koncept. Det slutgiltiga designförslaget är Day Master, en flexibel planeringstavla som riktar sig mot personer med en kognitiv funktionsnedsättning som försvårar för dem att hålla koll på tiden och planera aktiviteter. Produkten visar tid och veckodagar visuellt med hjälp av färgade LED lampor som stödpersonerna lätt och intuitivt kan programmera för att passa slutanvändarens individuella behov. Day Master ger möjligheten att själv bestämma antalet timmar som distribueras mellan dag och natt. Den har ett spann på 12-18 timmar för dagtid och återstående timmar läggs på natttid. Tillbehören som har utvecklats för denna produkt är ett enkelt magnetiskt plastskydd och två stycken olika ställ, ett för bilder och ett för whiteboardpennor. Alla tillbehör fästs på whiteboardtavlan med hjälp av magneter.

Neurodevelopmental disorders (NDD) is a collective name for diagnoses such as ADHD, ASD/Autism, Tourette’s syndrome and language disorders. A child with these diagnoses has different deficits that can be divided into the following problem areas; Social interaction, Learning difficulties, Memory and motor skills, and Concentration difficulties. In order for these children to cope with their everyday lives, they need support in the form of assistive aid products or human care. This investigative work has been done in collaboration with Komikapp AB and focused on developing a product within the assistive technology industry. The goal was to design an assistive aid for children with NDD diagnoses that offers increased school performance. The work was planned through the design processes Double Diamond process and Design Thinking process and is placed within the framework of Eco Design. The project was initiated with literature studies on the different diagnoses together with what products were available on the current market. From the background research, conclusions could be drawn that the products were often considered to be large and bulky, stationary, non-discreet and had a childish appearance. It could also be stated that appreciated products were fidget toys that stimulate the user through tactile senses, such as stress balls. In addition, the product aid market for older children, those in their adolescence, was small. The decision was made to narrow down the target group for children in the higher stages of Swedish comprehensive school and that the problem area for the work should be focused on Concentration difficulties. The investigation was followed by a questionnaire sent to people who work or have worked within the teaching profession. Moreover, in-depth interviews were conducted with a principal at an NDD-adapted higher-stage school, an occupational therapist at Stockholm’s ADHD centre and five teaching assistants. After all the information was gathered, brainstorming methods were used to break down the chosen problem area, Concentration difficulties. A smaller subgroup to the problem area was observed and assumed to benefit the work from a course goal perspective. The new niche problem area was Time perception. Based on this choice, further market research was carried out on aids in the category of time perception. This was followed by ideation, which produced five concepts. Three of these were taken for further development after an evaluation. Common to all concepts was that the product would help the user perceive time by showing time, date and day as well as having features to set alarms and timers with a visual explanation of the remaining time. After workshops with three people in professions that deal with NDD diagnoses on a daily basis, and two design engineering students, the Flexitime concept was chosen. This concept was the watch that offered a discreet design and an option to also include a fidget function. The detailed design of the Flexitime watch began and further market research was done on today’s range of smartwatches. A survey was also sent out to young people between the ages of 12-16 to gain an understanding of what kind of design attracts the target group. The survey received 39 respondents and a 50/50 gender split which laid the foundation for the design methods used to achieve the exterior design. The watch’s inner design and user scenarios were designed for a final design proposal. The fidget feature and the navigation to set timers or to turn on/off the sound of the watch were determined. The final design proposal for the assistive product Flexitime was a discreet, user-friendly, simple watch designed for teenagers to use into adulthood. The watch had not only features to help the user understand and perceive time, but a fidget feature to tame restless fingers. The dial for navigating the watch’s menu also offered the ability to rotate freely and generate tactile stimulation through its structure. This investigative work and the final design proposal for Flexitime form a basis for further work. / Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för diagnoser som ADHD, AST/Autism, Tourettes syndrom och språksvårigheter. Ett barn med dessa diagnoser har olika svårigheter som kan delas in efter följande problemområden; Social interaktion, Inlärningssvårigheter, Minne och motorik samt Koncentrationssvårigheter. För att dessa barn ska klara av sin vardag behöver de stöd i form av hjälpmedelsprodukter eller mänsklig vård. Detta utredningsarbete har gjorts i samarbete med Komikapp AB och fokuserats på framtagning av en produkt inom hjälpmedelsbranschen. Målet var att designa ett hjälpmedel för barn med NPF diagnoser som erbjuder en ökad prestation i skolan. Arbetet projekterades genom designprocesserna Double Diamond processen samt Design Thinking processen och placerar sig inom ramen för Eco Design. Projektet inleddes med litteraturundersökningar för de olika diagnoserna samt vilka produkter som finns för dessa på marknaden idag. Från bakgrundsinsamlingen kunde slutsatser dras om att produkterna ansågs ofta vara stora och klumpiga, stationära, ha ett barnsligt utseende och icke-diskreta. Det kunde också konstateras att produkter som uppskattades var pillerillprodukter som stimulerar användaren genom taktila sinnen som exempelvis stressbollar. Dessutom var utbudet för äldre barn, tonåringar, litet. Beslutet togs att målgruppen skulle avsmalnas till barn i högstadieåldern och att problemområdet för arbetet ska fokuseras på Koncentrationssvårigheter. Utredningen fortsatte genom utskick av frågeformulär till personer som jobbar eller tidigare har jobbat inom läraryrket samt djupa intervjuer med en rektor på en NPF anpassad högstadieskola, en terapeut på Stockholms ADHD-center och 5 lärarassistenter. Efter all informationsinsamling användes brainstorm metoder för att bryta ner det valda problemområdet, Koncentrationssvårigheter. En mindre subgrupp under problemområdet observerades och antogs gynna arbetet utifrån ett kursmål-perspektiv. Det nya nischade problemområdet var Tidsuppfattning. Utifrån detta val gjordes ytterligare marknadsundersökningar på hjälpmedel i kategorin tidsuppfattning. Därefter följde en idegenerering som frambringade fem koncept. Tre av dessa togs till vidareutveckling efter en utvärdering. Gemensamt för alla koncept var att produkten skulle hjälpa användaren uppfatta tiden genom att ange tid, datum och dag samt ha funktionerna att ställa alarm och timers med bildlig förklaring av kvarstående tid. Efter workshops med tre personer inom yrken som dagligen handskas med NPF diagnoser, och två designingenjörs-studenter valdes konceptet Flexitime. Detta koncept var armbandsuret som erbjöd en diskret design och möjlighet till att även inkludera en pillerillfunktion. Den detaljerade designen av klockan Flexitime påbörjades och ytterligare marknadsundersökningar gjordes på dagens utbud av smartwatches. Även en enkät skickades ut ungdommar mellan 12-16 år för att få en förståelse av vad för design som attraherar målgruppen. Enkäten fick 39 respondenter och en 50/50 könsfördelninng vilket la grunden för de designmetoder som användes för att nå den utvändiga designen. Klockans inre funktioner och användarscenarion designades för ett slutgiltigt designförslag. Pillerillfunktionen samt navigeringen, för att stänga av/sätta på klockans ljud och ställa timers, bestämdes. Det slutgiltiga designförslaget på hjälpmedelsprodukten Flexitime var en diskret, användarvänlig, simpel klocka designad för tonåringar att använda upp till vuxenåldern. Klockan hade inte bara funktioner för att hjälpa användaren förstå och uppfatta tiden, utan även en pillerillfunktion för att tämja rastlösa fingrar. Ratten för att navigera i klockans meny erbjöd även möjligheten att rotera fritt och generera taktil stimulering genom dess struktur. Detta utredningsarbete och det slutgiltiga designförslaget på Flexitime utgör en god grund till fortsatt arbete.

I denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan. / This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school.

The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help structure and plan for everyday life. Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by family. The study shows that there is great need for further research and development within the research area. / Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare. Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt. Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen. Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just anpassningar och inte ytterligare krav.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.