Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer.

Kvinnors kroppar används ofta i reklam som dekorativa föremål. De skildras ofta iundergivna roller och framställs vanligen som om deras uppgift är att tillfredsställamannen. Det här gör då att kvinnor i reklam ofta objektifieras eller sexualiseras, ochden här typen av reklam har ökat sedan 60-talet. Sexualiseringen i reklam gerkonsekvenser på kvinnors välmående och kan innefatta bland annatsjälvobjektifiering, ätstörningar och depression m.fl. Den här studiens syfte är,utefter problematiseringen med sexualisering, att förstå konsumenters kunskap ochattityd mot reklam riktad till män där kvinnor sexualiseras, samt konsekvensernasom de innefattar. För att undersöka detta har en kvalitativ metod använts i form aven enkätstudie. Sammanlagt 438 studenter vid Högskolan Dalarna har svarat påfrågor som utgått från ett teoretiskt ramverk inom attityd beträffande känslor,beteende och uppfattning. Resultaten visar en hög grad av kunskap och medvetenhetkring ämnet. Det framkommer även att majoriteten av konsumenterna har en negativattityd gentemot sexualiserade kvinnor i reklam riktad till män. En skillnad kan dockutläsas i hur män och kvinnor uppfattar reklam med sexualisering där kvinnortenderar att ha en mer negativ attityd än män. / Women’s bodies are often used in advertising as decorative objects. They are oftendepicted in submissive roles and are usually presented as if their task is to satisfymen. This means that women in advertising are often objectified or sexualized, andthis type of advertising has increased since the 1960s. But this type of advertisinghas consequences. The sexualized ads can affect women's well-being and may implyself-objectification, eating disorders and depression, etc. The purpose of this studyis to understand consumers’ knowledge and attitude toward advertising directed tomen in which women are sexualized, as well as the consequences they include. Tostudy this, a qualitative method has been used in the form of a survey. A total of 438students at Högskolan Dalarna have answered questions based on a theoreticalframework within attitude regarding emotions, behavior and perception. The resultsdemonstrate a high level of knowledge and awareness about the subject. It alsoappears that the majority of consumers have a negative attitude towards sexualizedwomen in advertising directed to men. However, a difference was observed in howmen and women perceive advertising with sexualization where women tend to havea more negative attitude than men.

Denna studie, skriven av Natalia Sener och Linnéa Johnson, ämnar undersöka hur unga kvinnor upplever att deras kroppar blir sexualiserade och hur de uppfattar att fenomenet avspeglas i sociala medier. Empirin är insamlad genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som delar med sig av egna tankar och erfarenheter kring sexualisering och sociala medier och hur dessa aspekter påverkar varandra. Studien utgår från en teori gällande objektifiering av Fredrickson och Roberts, Youngs modell för förtryck samt West och Zimmermans teori om könspraktiker. Studiens resultat visar att unga kvinnor påverkas av ideal och sexualiserade kroppar på sociala medier i stor omfattning. Respondenterna anser att kvinnors kroppar granskas och bedöms av utomstående personer. Sociala medier blir här en arena för att upprätthålla de rådande strukturerna men samtidigt synliggöra dem för att kunna motverka dem. En del av respondenterna har till och med tagit aktiva val för att undvika att exponeras för sexualiserat material. Vidare belyser resultatet hur kvinnor idag, i ett motsatsförhållande, använder sociala medier för att med hjälp av sina kroppar motverka ideal och normativa trender vad gäller utseende. / This study, written by Natalia Sener and Linnéa Johnson, aims to investigate how young women experience their bodies being sexualized and how the phenomenon is reflected in social media. The empirics are collected through six semi structured interviews with young women who share their own thoughts and experiences about sexualization and social media and how these affect each other. The study is based on a theory of objectification by Fredrickson and Roberts, Young's model for oppression, and West and Zimmerman's theory of gender practices. The study results show that young women are widely influenced by ideals and sexualized bodies on social media. Respondents consider that women's bodies are examined and judged by third parties. Social media becomes an arena for maintaining existing structures, but at the same time visualizing them in order to counteract them. Some respondents have even taken active choices to avoid being exposed to sexualized material. Furthermore, the result illustrates how women today, in opposition, use social media to counteract ideals and normative trends regarding their appearance.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur Kim Kardashian West porträtterar sig själv i sina selfies och porträtt på sitt Instagramkonto. Fokus ligger på att undersöka detta utifrån maktaxlarna kön och sexualitet och hur hon iscensätter dessa i sina bilder. En av frågeställningarna som uppsatsen syftar till att besvara är hur hennes selfies och porträtt kan tolkas i relation till femininitet, sexualitet, kropp och makt. En annan frågeställning syftar till att besvara huruvida selfien som fenomen är sexistisk och objektifierande, eller om den är ett uttryck för självbestämmande över ens kropp. Materialet som används för att besvara frågeställningarna är fyra bilder som Kim Kardashian West har lagt upp på sitt Instagramkonto. Två av dessa är selfies och två är porträtt. Tre av bilderna föreställer Kim Kardashian West lättklädd och sexuellt poserande. En av bilderna porträtterar henne i ett entreprenörssammanhang. Uppsatsen utgår från flera teoretiska ramverk, exempelvis Erikssons och Göthlunds redogörelse för teoribildningen om hur kvinnokroppen har porträtterats genom tiderna och Mulveys teori om ”the male gaze”. Vidare redogör uppsatsen för tidigare forskning om bland annat selfies och porträtt och vikten av att ha ett personligt varumärke i en tid av medialisering och kändiskultur. Analysen baseras på en semiotisk bildanalys uppdelad i två olika nivåer, denotativ och konnotativ, på alla fyra bilder. Efter analysen följer en avslutande diskussion som återkopplar till frågeställningarna och drar slutsatser kring dessa. Resultatet pekar på att selfien är ett komplext fenomen. Trots att Kim Kardashian Wests selfies ofta anspelar heteronormativa ideal kring sexualitet och den kvinnliga kroppen, så kan selfien likväl tolkas som ett uttryck för självbestämmande som ett uttryck för sexism och objektifiering. Nyckelord: Kim Kardashian West, Instagram, selfie, sociala medier, kändiskultur, the male gaze, kvinnokroppen, femininitet, performativitet, objektifiering.

This article argues for the ambivalence between the use of feminist discourses in commercial purposes as the music industry and popular culture is driven by capitalist logic. The issue is analyzed with a multimodal discourse analysis. By studying the visual and lexical resources in Cardi B’s music video to single “Money” we find that whilst the video from a feminist perspective can be viewed as sex positive and empowering, it simultaneously satisfies the male-gaze and reproduces the objectification and sexualisation of women. As the music industry is thrives from a commercial basis, it is capitalism that benefits from its profits.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur vuxna kvinnor som har sex med män navigerar i spänningsfältet mellan njutning och obehag i sina sexuella möten. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med inspiration från fenomenologin. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer med ett livsvärldsperspektiv. Fokus har legat på intervjupersonernas beskrivna upplevelser och tolkningar av sexuella möten som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning visar att kulturella, kontextuella och relationella faktorer spelar roll för kvinnors sexuella upplevelser, vilket även visade sig i denna studie. Resultatet mynnande ut i två övergripande teman: trygga relationella kontexter och otrygga relationella kontexter med tillhörande underrubriker. Teoretiska verktyg som använts för att begripliggöra intervjupersonernas upplevelser är Scriptteorin, Simone De Beauvoirs förståelse av bland annat begreppen Transcendensen och Immanensen samt betydelsen av Jean-Paul Sartres begrepp Blicken, utvecklad av Stack och Plant (1982). Kvinnors sociala roll som Beauvoir (2002) beskriver som det andra könet visade sig ha stor påverkan på intervjupersonerna sexuella upplevelser och vilket handlingsutrymme de upplevde sig ha i sexuella möten med män. Den underordning som kommer med den kvinnliga sociala rollen har i otrygga sexuella kontexter bidragit till en känsla av att bli objektifierad. Upplevelser av att inte känna sig viktig eller sedd har påverkat de sexuella mötena negativt. Att bli betraktad som ett subjekt skapar i stället positiva upplevelser där tryggheten detta innebär öppnar upp för utforskande och lekfullhet. Studien visar också på en utbredd tystnad kring kvinnlig sexuell njutning vilket några av intervjupersonerna beskriver som problematiskt. Män tycks utifrån sin överordnande roll ha ett stort inflytande över hur sexuella möten gestaltar sig. Mer kunskap kring mäns sexuella livsvärld och deras syn på ömsesidighet och ansvar känns angeläget, därav vikten av att forska vidare på ämnet. / The aim of this study was to get a deeper understanding of women’s experience of pleasure and displeasure when having sex with men. This study was conducted with a qualitative method with inspiration from a phenomenological approach. The study consists of eight semi-structured interviews with a lifeworld perspective. The focus has been on the participants described experiences and interpretations of sexual encounters, which has been analysed with a thematic analysis. Previous research shows that cultural, contextual, and relational factors matter för women’s sexual experiences, which also has been shown in this study. The result culminated in two overall themes: Safe relational contexts and unsafe relational contexts, with respectively sub-heading for more specific contexts. The theoretical tools that have been used to analyse the participants descriptions are Scripting Theory, Simone De Beauvoir’s understanding of Transcendence and Immanence among other concepts and Jean-Paul Sartre’s concept of the Look, progressed by Stack and Plant (1982). In summery the interviews showed that Women’s social role as Beauvoir (2002) describes as the second sex turns out to have a major impact on the participants sexual experiences and the room of action that they sense they have in sexual encounters with men. The subordination that comes with the social role as a woman in unsafe relational contexts contributed to experiences of feeling objectified, not seen or not important which was negative for the sexual experience. To be regarded as a subject is portrayed as something positive where safety opens for exploration and playfulness. The study shows that there is an extensive silence around female sexual pleasure which some of the participants described as problematic. Men has a significant impact on how sexual encounters unfolds due to the superior social role. More knowledge on men’s sexual lifeworld’s and their view on reciprocity and feelings of responsibility is therefore important research going forward.

Forskning visar på en lång historia av sexualisering och objektifiering av kvinnor i reklam. Vad forskning inte fokuserat på är sexualiserat våld i reklambilder. Den här studien är en sammanfogning av forskningsfälten genus och våld i reklam. Vad studien vill ta reda på är om sexualiserat våld används vid framställningen av kvinnor i reklambilderna samt den manliga blickens perspektiv. Studien använder sig av kvalitativ semiotisk analys för att undersöka om sexualiserat våld existerar i sex stycken reklambilder från tre stora modeföretag. Reklambilderna är från Calvin Klein, Diesel och Tom Ford 2016 och 2017. Det teoretiska ramverk för analysen är Hirdmans, med fleras, genusteori, Ekman och Mulveys den manliga blicken samt semiotik i form av Barthes fyra nyckelpunkter för konnotation och Goffmans kategorier om framställning av genus i reklam. Analysen visar slutsatser på att kvinnor objektifieras och sexualiseras i reklambilder och framställs som sexobjekt. Denna sexualisering och objektifiering mynnar ut i tecken på att sexualiserat våld normaliseras i samhället. / Research shows a long history of sexualization and objectification of women in advertising. What research has not focused on is sexualized violence in commercials. This study is a merger of the research fields gender and violence in advertising. The study wants to find out if sexualized violence is used in the portrayal of women in the advertising and the male gaze perspective. The study uses qualitative semiotic analysis to investigate if sexualized violence occurs in six commercials from three major fashion companies. The commercials are from Calvin Klein, Diesel and Tom Ford 2016 and 2017. The theoretical framework for the analysis is Hirdman’s, among others, gender theory, Ekman and Mulvey’s the male gaze and semiotics in the form of Barthes’ four key points for connotation and Goffman’s categories for gender advertisement. The analysis shows that women are objectified and sexualized in commercials and are illustrated as sex objects. This sexualization and objectification results in signs that sexualized violence is normalized in society.

The purpose of this study was to examine which kind of expressions of the woman that were present in the selected advertising images and how they could affect how women are represented. A qualitative content analysis was conducted. The six most liked CAIA Cosmetics Instagram posts from their lipstick campaign in 2019 were chosen and analysed. The study used a denotative and connotative analysis of the pictures. In conclusion this study showed that the analysed pictures contained a sexualised, objectified, and stereotypic way of portraying women. We found expressions that showed that looks were more important than skills and that the woman’s place was at home being good-looking. We also found the expression of that the pictures sold the feeling of desire. The desire was built on a narcissistic notion of selfimprovement and an illusion of that acquiring a product will make you beautiful, sexy, successful, and thereby desirable.

Objektifiering är en av de vanligaste formerna av diskriminering mot kvinnor. Befintlig forskning inom ämnet är övervägande kvantitativ och har i huvudsak genomförts på vita kvinnor i en nordamerikansk kontext. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka svarta kvinnors upplevelser av objektifiering i Sverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Resultatet utmynnade i tre teman: Objektifierad – hur, var, av vem?, Att vara ett objekt och Motståndskraft. Studiens resultat visade att deltagarnas erfarenheter har skett mot bakgrund av patriarkala samhälleliga strukturer i kombination med stereotypa föreställningar och fördomar om svarta kvinnor. Den vanligast förekommande formen av objektifiering var att få utseendet granskat och utvärderat genom blickar, kommentarer eller fysisk beröring utifrån fysiska attribut som är stereotypt kännetecknande för svarta kvinnor. Deltagarna beskrev att deras erfarenheter bland annat har resulterat i en ökad vaksamhet, kroppsupptagenhet samt påverkade och förändrade relationer. Slutligen nämndes strategier för hur deltagarna hanterade de påfrestningar som objektifiering innebar. Studien understryker vikten av ökad kunskap i samhället avseende vilka faktorer som möjliggör objektifiering av svarta kvinnor. / Objectification is one of the most common forms of discrimination towards women. Contemporary research in the subject is predominantly quantitative and has mostly been done on white women in a North American context. The aim of this study was therefore to examine black women’s experiences of objectification in Sweden. Seven semi-structured interviews were performed and analyzed through thematic analysis. The result ensued in three themes: Objectification – how, where, by whom?, To be an object and Resistance. The study’s result showed that the participants’ experiences have occurred as a consequence of patriarchal societal structures, combined with stereotypical conceptions and prejudice about black women. The most common form of objectification was having one’s appearance scrutinized and valuated through looks, comments or physical touches of those physical attributes which are stereotypical features of black women. Participants expressed that their experiences have, among other things, resulted in increased watchfulness, bodily consciousness and affected and changed relations. Lastly, the participants described strategies applied to handle the strain caused by objectification. The study emphasizes the importance of increased societal knowledge in regards of which factors enable the objectification of black women.

The gangsta rap has topped the Swedish music charts in recent years and the controversial message of the music genre has led people in the community to question what the gangsta rap message convey. The purpose of the study is to investigate how a normalization and encouragement of crime are characterized in the contemporary song texts, and how men and women are portrayed in connection with the power aspects of society. The method choice is a qualitative thematic and linguistic content analysis with the aim of examining the significance of the song texts in deph. The study has been conducted on the 24 songs that have been streamed the most number of times according to P3´s DigiLista since 2018. The result shows that the gangsta rap encourages and romanticizes crime through its choice of personal pronouns and semantics in the song lyrics. Women and men are portrayed in an unequal way, where women are portrayed as objectified as opposed to the hegemonic masculinity with which masculine men are equated. Power has been proven to be a dominant concept throughout the performance analysis and the power aspect has conveyed different viewpoints in each theme. The power that gangster rappers get through their coveted music may come to encourage criminal acts through their choice of words. / Gangsterrapen har toppat de svenska musiklistorna de senaste åren och musikgenrens kontroversiella budskap har fått människor i samhället att ifrågasätta vad gangsterrapens budskap förmedlar. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en normalisering och uppmuntran av kriminalitet präglas i de nutida låttexterna och hur män och kvinnor skildras i koppling till samhällets maktaspekter. Metodvalet är en kvalitativ tematisk och språklig innehållsanalys med syftet att kunna granska låttexternas betydelse på djupet. Studien har genomförts på de 24 låtarna som har streamats flest antal gånger enligt P3’s DigiLista sedan 2018. Av resultatet framkommer att gangsterrapen uppmuntrar och romantiserar kriminalitet genom dess val av personliga pronomen och semantiken i låttexterna. Kvinnor och män skildras på ett ojämlikt sätt, där kvinnor framställs som objektifierade gentemot den hegemoniska manligheten som maskulina män likställs med. Makt har påvisats vara ett dominerande begrepp genom hela resultatanalysen och maktaspekten har förmedlat olika synvinklar i respektive tema. Makten som gangsterraparna får genom deras eftertraktade musik bidrar till att de kan komma att uppmuntra till kriminella handlingar genom deras val av språkbruk.