No description available.

The aim is to study the newly arrived pupils'participation in the preparatory class (FBK) and regular class and how teachers support the newly arrived pupilsin the classroom for three daysat each school. The study is based on a qualitative method with three observations at each school. Observations in two different schools, one in a preparation class and the other one in a regular class. Our study showed that the newly arrived pupils in the preparation class had more chance to participate, learn and develop with the help of the teachers. On the other hand,the newly arrived pupils had less participation in the regular class and did not get as much help from the teachers as the other newly arrived pupils got in the preparation class.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.</p>

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.

Andelen andraspråkselever i skolan ökar ständigt och dessa elever utgör nu en del av skolans heterogena elevgrupper. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur lärare anser att arbetet med andraspråkselever sker i den ordinarie undervisningen. Med detta syfte som grund ställdes följande frågeställningar:  Hur undervisas andraspråkselever i den ordinarie undervisningen?  Vilka pedagogiska utgångspunkter går att urskilja hos yrkesverksamma lärare då de undervisar andraspråkselever?  Vilka pedagogiska utmaningar anser lärare finns i arbetet med andraspråkselever? Undersökningen har sin utgångspunkt i fem semistrukturerade intervjuer där samtliga informanter har minst fem års erfarenhet av arbete med andraspråkselever. Slutsatserna som dras utifrån studiens resultat är bland annat att det finns många arbetssätt som av lärare anses effektiva för att undervisa andraspråkselever. Lärarens förhållningssätt och kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling spelar stor roll samtidigt som tillgången till studiehandledning på modersmålet och undervisning på modersmålet är betydelsefullt. Genom studiens resultat framkommer också förslag på hur arbetet med andraspråkselever skulle kunna förbättras. / The percentage of second language learners in schools are constantly increasing and these pupils now constitutes a part of the school´s heterogeneous groups of pupils. The purpose of this study is to describe how teachers consider that the work with the second language learners look like in the mainstream education. With this purpose as a base the following questions were written:  How are the second language learners taught in the ordinary education?  What educational starting points could be distinguished among teachers who teach second language students?  What pedagogical challenges are there in the work with second language learners according to teachers? The survey is based on five semi-structured interviews where all informants have at least five years of experience working with second language learners. The conclusions reached of the results of the study are, among other things, that there are many approaches of teachers are considered effective for teaching second language learners. Teacher's attitude and skills play a large role at the same time as the availability of teaching in the mother tongue and teaching guides on mother tongue is important. By the results of the study reveal also suggestions on how the work with second language learners could be improved.

Denna studie undersöker nyanländas elevers erfarenheter av tiden i förberedelseklassrespektive ordinarie klass. Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar avinkludering, samhörighet och utanförskap när de lämnar förberedelseklassen för attövergå till en ordinarie klass. Ett delsyfte är att undersöka vilka faktorer som påverkarelevers känslor av inkludering respektive exkludering. Materialet består avsemistrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med sammanlagt niodeltagare i tre olika intervjugrupper. Tematisk innehållsanalys används för att analyserainsamlade data. Resultatet av studien visar att språkbarriären i klassrummet leder till atteleverna känner sig exkluderade från den ordinarie klassen. Att inte ha tillräckligaspråkkunskaper bidrar även till exkludering i den ordinarie klassen.

The research field for this study was the working environment in preschools with the purpose of highlighting the substitute teacher’s experiences of how to enter an already established workgroup in pre-school. How do substitute teachers perceive the treatment when being met by ordinary staff? Do they feel that they are included or excluded from the workgroup? In order to answer these questions, qualitative interviews were conducted with six preschool substitute teachers. Hermeneutics is used as a methodological approach to increase the ability of creating a good understanding of the preschool substitute teacher´s experiences. The results showed that substitute teachers generally are well treated by ordinary staff, however there are exceptions. Two key factors for the substitute teachers to experience inclusion are that they have received good information and that the ordinary staff treated them well. The preschool substitute teachers had also experienced exclusion in the form of inadequate information, which in some cases happened due to stigmatization and domination techniques. The conclusion of this study is that the preschool substitute teachers have experienced varied responses as well as they generally received good treatment by the ordinary staff. Two important factors in experiencing inclusion are that they received the necessary information and got the opportunity to be included in conversations with the ordinary staff. Whereas factors for exclusion are inadequate information and that ordinary staff do not show any interest in them. / Forskningsfältet för denna studie var arbetsmiljö där syftet är att belysa vikariens upplevelser av hur det är att komma in i en redan etablerad arbetsgrupp inom förskoleverksamhet. Hur upplever vikarier att de bemöts av den ordinarie personalen? Upplever vikarier att de är inkluderade eller exkluderade i arbetsgruppen? För att besvara dessa frågor gjordes kvalitativa intervjuer med sex vikarier. För att skapa god förståelse för vikariers upplevelser används hermeneutiken som metodologisk riktning. Resultatet visade att vikarierna generellt blir bra bemötta av ordinarie personal men att det finns undantag. Två centrala faktorer till att vikarierna upplever inkludering beror på att de får bra information och där personalen är trevlig. Vikarier hade även upplevt exkludering i form av bristfällig information samt i vissa fall på grund av stigmatisering och härskartekniker. Slutsatsen är att vikarier har upplevt varierande bemötanden samt att de generellt blir bra bemötta. Två viktiga faktorer till att de upplever inkludering är att de får ta del av information och blir delaktiga i samtal, faktorer till exkludering är bristfällig information och att ordinarie personal inte visar något intresse för dem.

De senaste åren har ett stort antal personer anlänt till Sverige. Med detta har många skolorrunt om i landet tagit emot många nyanlända elever. Många av dessa barn har varit borta frånskolan länge, andra har kanske aldrig gått i skolan, därför är kontakten med den svenskaskolan setts som en introduktion till det nya samhället. Svenska skolan arbetar för att allaelever, oavsett modersmål, ska lyckas i skolan och nå framgång i livet. Studiens syfte är attundersöker hur lärarna mottagar och inkluderar nyanlända elever för att de ska få sammaförutsättningar som elever som har svenska som modersmål. Studien riktar sig till årskurs 1-3och går djupare in på de olika organisationsmodellerna som finns och deras funktion. Vi harintervjuat fem lärare varav två jobbar i förberedelseklass och tre med direkt integrering iordinarie klass. I resultatdelen lyfter respondenterna de sätten som de själva använder förmottagbara och inkluderande de nyanlända eleverna i undervisningen. I slutdiskisionen komvi fram till vilka metoder och mottagnings sätt som är lämpliga att använda i att inkludera denyanlända eleverna i både förberedelseklassen och i direkt integrerad undervisning.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet. / <p>Engelska</p>