Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

SammanfattningI detta här examensarbetet vill jag undersöka vilka faktorer som kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning i matematiks ämne i årskurs 7-9. Dessutom hur man kan stödja och främja de nyanländas utveckling i matematik. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än in¬födda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dess¬utom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och vilka faktorer kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning? Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra olika pedagoger, och en skolas rektor. Synsättet som använts utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att viktigt för skolan att gå tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Detta bidrar skolan att placera de eleverna efter enligt kunskap och inte bara enligt ålder. Resultatet visar vidare att viktig för nyanlända elevers skolgång är att de får känna sig trygg-het i klassrummet och den aktuella gruppen, att våga fråga och kommunicera. Resultatet visar vidare att behöver ta fram gemensamma strategier mellan ämneslärare och modersmålslärare, studiehandledare samt med de andra personer som jobbar med de nyanlända eleverna, för att leder till förbättring och höjning av kunskapsmålen för nyanlända elever. Resultatet visar också att studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever för kunna följa undervisningen, för att de eleverna i den ordinarie klassen förstår begreppen och utveckla kunskaper och sitt tänkande i alla ämnen. Modersmålet är även viktigt för elevernas sociala situation och kunna kommunicera med kamrater på sitt modersmål kan bidra till känslor av samhörighet och trygghet.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan för varje år och det gör att skolan blir en mötesplats för alla kulturer, nationer, religioner, livsstilar, språk och olika kunskaper särskilt sedan 1 juli 2013 när det bestämdes att även de nyanlända barn utan uppehållstillstånd fick laglig rätt att gå i skolan. Denna rapport syftar till att bidra med kunskap kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i den svenska skolan och särskilt i ämnet matematik, de nyanlända elevernas upplevelser av matematikundervisningen och svårigheter som lärarna upplever vid matematikundervisning för nyanlända. Resultatet visar att det krävs mycket samarbete kring nyanländas kunskapsutveckling och integrering. Lärarna påstår att integrering inte sker bara genom att eleverna finns med i klassrummet utan de måste ha samma möjligheter och förutsättningar som de andra för att integrering ska vara möjlig. Enligt lärarna måste eleverna kartläggas innan de börjar skolan för att upptäcka på vilken nivå de ligger för att få rätt hjälp. Resultatet av studien visar vidare att de nyanlända eleverna som placerades i en förberedelseklass är mer nöjda med sina studier än de som placerades i en ordinarie klass. Resultatet visar också att brister i svenska och elevernas studiebakgrund utgör det största problemet för lärarnas jobb med de nyanlända. Därför är det viktigt att eleverna börjar i en örberedelseklass för att få en mjuk start och för att få kännedom om en del matematiska termer innan de börjar i en ordinarie klass. Denna studie är en kvalitativ studie som utgår från intervjuer med ett fåtal lärare och elever, två lärare och åtta elever och därför kan man inte dra några generella slutsatser av studien. För att kunna dra några entydiga eller generella slutsatser krävs det mer omfattande forskning inom området och som engagerar ett större antal lärare, elever och andra personal inom flera skolor i olika kommuner. / The number of newly arrived pupils increases in the Swedish school every year, which makes the school a meeting place for all cultures, nations, religions, lifestyles, languages and different knowledge especially since July 1, 2013 when it was decided that even new arrivals without a residence permit were given legal right to go to school. This report aims at contributing knowledge about teachers views on the integration of newly arrived students in Swedish schools, and especially in the subject of mathematics, the newly arrived students' experiences of mathematics teaching and difficulties experienced by teachers in mathematics education for newcomers. The result shows that a lot of cooperation is needed about the development and integration of newly arrived students. Teachers argue that integration does not only happen when the students are in the classroom, but they must have the same opportunities and possibilities as the others for integration to be possible. According to the teachers, the students must be mapped before they start school to find out what level they are in order to get the right help. The result of the study further shows that the newly arrived students placed in a preparatory class are more satisfied with their studies than those who were placed in an ordinary class. The result also shows that shortcomings in Swedish and student backgrounds constitute the biggest problem for teachers' jobs with new arrivals. Therefore, it is important that the students begin in a class of preparation to get a smooth start and to get acquainted with some mathematical terms before starting in a regular class. This study is a qualitative study based on interviews with a few teachers and students, two teachers and eight students and therefore you cannot draw any general conclusions from the study. In order to draw some unambiguous or general conclusions, more extensive research is required in the field, involving more teachers, students and other staff in several schools in different municipalities.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass. Syftet med uppsatsen är att studera vilka tankar och praktiker som styr utslussningen av elever från förberedelseklasser till ordinarie klasser på Körsbärsskolan. Litteraturstudier visar på att en successiv integrering efter elevens egna förutsättningar är att föredra. I analysen jämförs resultatet från intervjuerna med tidigare litteraturstudier. Intervjuerna och resultatet visar hur pedagogerna har ambitionerna att arbeta efter de riktlinjer som Skolverket publicerat men de ekonomiska resurserna räcker inte till.

Nyanlända elever är en grupp barn och unga som kommer till Sverige på grund av olika anledningar. Krig och fattigdom är de vanligaste orsakerna som tvingar människor att lämna sina hemländer för att försöka hitta ett bättre liv i ett annat land. De nyanlända elevernas förkunskaper varierar och beror på vilka förutsättningar och upplevelser de hade i sitt hemland. Dessa förutsättningar och upplevelser påverkar elevernas fortsatta skolgång i den nya skolan i Sverige.Både de nyanlända eleverna och skolan de går på kommer att möta möjligheter och utmaningar under de första fyra skolåren, dvs de år eleverna betraktas som nyanlända. Fokus och utgångspunkten i denna studie är att öka kunskaperna om hur nyanlända elever upplever situationen i en ny skola där de lär sig flera olika ämnen via ett nytt språk. Vilka faktorer som påverkar deras skolgång, räcker det stöd de får i skolan för att lyckas eller behöver de mer hjälp och stöttning? Vad kan skolan göra för att främja elevernas prestationer?Fem elever i olika åldrar, med olika modersmål, från olika länder och skolbakgrund deltar i denna studie. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer.Analysen av data visade att språket och sociala kompetenser är de största utmaningarna som eleverna upplever både i förberedelseklassen där de behöver ett gemensamt språk för att kunna kommunicera med klassläraren, skolans personal och med andra elever, och i ordinarie klassen när de utöver ovan studerar fler ämnen och med högre krav. Studien visar också hur skolan utvecklat sina möjligheter att erbjuda eleverna olika undervisningsmetoder för att lättare nå kunskapsmålen.

The purpose of this study was to examine how teachers in primary schools experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes and also how they plan their teaching for these pupils. The empirical study did intend to answer the following two questions; how do teachers experience the situation of teaching newly arrived immigrant pupils in their regular classes? How is teaching of newly arrived immigrant pupils in regular classes being formed? A qualitative method was used in the form of interviews with five primary school teachers from two different schools. The overall perspective I have assumed in this study is the sociocultural perspective, but I have also taken up a second language perspective and an intercultural perspective. All the teachers in the study have described their experiences of teaching newly arrived immigrant pupils in terms of difficult, tough and demanding at the beginning, but nowadays somewhat easier. They also expressed a sense of loneliness in handling this situation since they do not receive any support and help from the schools leadership. All the teachers in the study also experienced difficulties in keeping up with all the pupils in their class. Four of the teachers stated that they often felt inadequate and all of the teachers requested more resources. The teachers also described that they try to plan their teaching based on the newly arrived immigrant pupils’ abilities and needs but that these pupils sometimes had to follow the regular scheduled teaching. Every one of the teachers claimed that they work very concretely using body language and a lot of pictures in their teaching. Furthermore they expressed that the interaction between teacher and pupil, and pupil and pupil was an important component of the newly arrived pupils’ language development.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur uthyrda konsulter upplever sin position på kundföretag samt hur de upplever den eventuella maktrelationen mellan konsulter och den ordinarie personalen. För att besvara detta syfte har en kvalitativ metod tillämpats, där fem konsulter i Stockholmsområdet intervjuats. Studien har visat konsulternas arbetssituation på många sätt är otillfredsställande. Studiens resultat visar att konsulterna upplever ett visst utanförskap på sitt nuvarande uppdrag, dock inte i den utsträckning som tidigare forskning och teoretiska ramverk antydde. De faktorer som påverkade graden av utanförskap var konsulternas anställningsform (heltid/deltid), uppdragets längd samt åldersfördelningen på arbetsplatsen. De konsulter som arbetade deltid på sitt nuvarande uppdrag upplevde ett starkare utanförskap och upplevde att de hade svårare att komma in i den etablerade arbetsgruppen medan de konsulter som arbetade heltid kände en starkare samhörighet med kundföretaget och dess anställda. Uppdragets längd visade sig även i viss utsträckning påverka graden av utanförskap. De konsulter som arbetat på ett kundföretag en längre period upplevde en starkare samhörighet med kundföretagets personal, medan de konsulter som arbetat kortare tid på sitt uppdrag inte upplevde att kundföretaget och dess personal litade på att de utförde sitt arbete korrekt och att de skulle stanna på kundföretaget. Resultatet från denna undersökning visar att ju längre tid konsulterna arbetat på sitt aktuella uppdrag desto mindre betydelse hade anställningsformen. Ålder visade sig också vara en bidragande faktor till hur integrerade konsulterna upplevde sig vara på kundföretaget. På konsulternas arbetsplatser rådde en kraftig åldersskillnad och att det påverkade i sin tur relationsbygget på arbetsplatsen.

Det finns en mängd forskning som studerat bemanningsbranschen inom vården, men ofta riktas blicken mot den bemannade personalen. I och med att de fastanställda sjuksköterskornas perspektiv inte är studerat i lika stor utsträckning fann vi problematiken och perspektivet intressant. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen när det gäller fastanställda sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med inhyrda sjuksköterskor. Studien är kvalitativ och har genomförts med nio semistrukturerade intervjuer med fastanställda sjuksköterskor som vid tiden för intervjun arbetar med, eller har tidigare erfarenhet av att arbeta med bemannade sjuksköterskor. Sjuksköterskorna arbetar inom kommunen, regionen eller privat verksamhet. Vidare presenteras studiens utförande och kvalitativa bearbetning. Resultatet av studien visar att de fastanställda sjuksköterskorna påverkas i olika utsträckning av att arbeta tillsammans med bemannade sjuksköterskor. Det framstående resultat som framkommer i studien handlar om den ökade användningen av bemanning och konsekvenser som ökningen får. Studien betonar de genomgående upplevelser som respondenterna beskrivit, vilka är minskad motivation, stress, tryggheten i en fastanställning, ökat ansvar och lägre patientsäkerhet. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i en sammanfattande slutsats, där vi reflekterar över uppsatsprocessen, presenterar ett kritiskt tänkande över studien samt ger förslag till vidare forskning.