Knowledge management is in the ever-changing environment and previous research argues that the survival and growth of organizations in such changing environment is dependent upon effective utilization of information and knowledge. Although knowledge management has developed over long time, both in research and in practice, its recognition as a discipline is still debated and there are few models substantial enough to be used in practice. Therefore, the aim of this study is to investigate and identify factors that facilitate or hinder an implementation of a successful knowledge management concepts. Even though knowledge management and change management has received a lot of attention in research, there is still need for further understanding of the implementation of knowledge management concepts. This study relies on an abductive approach of qualitative nature and the research design is a case study. The strength of this research is the empirical material underlying the results of this study that can be concluded in the importance of two main themes, organizational culture and organizational structure. Our result emphasizes the importance of the following enablers; large network, workshops and documentation, a person responsible for compiling and adjusting the lessons learned, lessons learned connected to a person, and allocation of time and cost. Further, our result emphasizes the following inhibitors; perceived culture does not match actual culture, information and knowledge is often kept within project boundaries, too much administration, and a time consuming and costly process. The main inhibitor is that project based organizations often tend to focus on direct value, but when implementing new knowledge management concepts, the direct costs will be higher and more visual than the direct value. Implementing a knowledge management system will create direct value, but the largest gain is the creation of long-term value when the knowledge management system is established and well-functioning. / Kunskapshantering befinner sig i en ständigt föränderlig miljö och tidigare forskning hävdar att överlevnad och tillväxt av organisationer i en sådan föränderlig miljö är beroende av ett effektivt utnyttjande av information och kunskap. Även om kunskapshantering har utvecklats under lång tid, både i forskning och i praktiken, diskuteras fortfarande ett erkännande som disciplin och det finns få modeller som är tillräckligt omfattande för att användas i praktiken. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka och identifiera faktorer som underlättar samt hindrar implementationen av nya kunskapsbaserade koncept. Även om kunskaps- och förändringshantering har fått stor uppmärksamhet i forskning, finns det fortfarande behov av ytterligare förståelse för implementationen. Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt av kvalitativ karaktär och utförs fortsättningsvis i form av en fallstudie. Styrkan av studien är det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten som vidare kan konkluderas i två huvudteman, organisationskultur och organisationsstruktur. Vårt resultat betonar vikten av följande möjliggörare; omfattande nätverk, workshops och dokumentation, en ansvarig för sammanställandet och anpassningen av lärdomar, koppla lärdomen till en person, samt fördela tid och kostnad i ett tidigt stadie. Vidare betonar vårt resultat följande hämmare; uppfattad kultur matchar inte den faktiska kulturen, information och kunskap hålls ofta inom projektgränserna, för mycket administration, samt en tidskrävande och dyr process. Den övergripande slutsatsen är att projektbaserade organisationer ofta tenderar att fokusera på direktvärde, men vid en implementation av nya kunskapshanteringskoncept kommer de direkta kostnaderna att vara högre och mer visuella än direktvärdet. Genomförandet av ett kunskapshanteringssystem kommer delvis skapa direktvärde, men den största vinsten är det långsiktiga värdet som ett etablerat och väl fungerande kunskapsledningssystem medför

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om organisatoriskt lärande. Detta görs genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där urvalet består av sju chefer från tre organisationer från två olika branscher. Resultatet visar att chefer anser att organisatoriskt lärande hör ihop med kunskapsspridning och lärande i vardagen. Resultatet visar också att de anser att de kan skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande, eftersom deras roll innebär ett mandat att bestämma vad som ska läras och vilka arbetssätt och rutiner som införlivas i organisationen. Chefer menade att de skapar förutsättningar genom att ge medarbetare inflytande, genom att skapa strukturer för lärande och genom att skapa ett klimat som uppmuntrar lärande. De identifierar främst tid och ekonomiska aspekter som hinder för organisatoriskt lärande, men också faktorer som berör organisationsstrukturer och medarbetarens egen motivation. / The purpose of the study is to examine managers' own perceptions of organisational learning. This is done through a qualitative semi-structured interview study, where the sample consists of seven managers from three organisations in two different industries. The results show that managers believe that organisational learning is associated with knowledge dissemination and learning in everyday activities. It also shows that they believe they can create conditions for organisational learning, as their role involves the mandate to determine what should be learned and which work methods and routines should be incorporated into the organisation. Managers stated that they create conditions by giving employees influence, by creating structures for learning, and by fostering a climate that encourages learning. They primarily identify time and financial aspects as barriers to organisational learning, but also factors related to organisational structures and employees' own motivation.

The purpose of the study has been to investigate and shed light on practical measures companies take to create a culture that promotes learning, as well as the role of technology. It is an important topic for organizations to face major challenges regarding reskilling and upskilling of employees, to ensure that the company has the right skills for the future. We have examined 11 companies where we took a closer look at their organizational structure, how they use leadership around learning, their vision, mission and strategy for learning, what technology is used for learning (and how and why exactly these technologies), how they create and buy digital content / courses, what can be measured and used as guidelines for driving learning and finally we have looked at the challenges production companies are especially faced with. Our analysis shows that there are some common denominators in which competencies and tasks must exist and take place internally to be able to facilitate work towards a learning culture, that learning is designed after having a high business relevance, that the top management's attitude to learning is essential, that learning technologies are used frequently, there is data on learning activities that can be used as guidelines and that production companies need to take special measures to be able to include their entire workforce in their learning initiatives. Our analysis also shows that the quality and usefulness of learning technologies has accelerated in recent years and has been given a leading role in organizations' investments to improve the learning culture. In the report, we propose that companies realize the power they have to influence how learning is done by setting up and working with the essential building blocks of the learning ecosystem we have identified. / Syftet med studien har varit att undersöka och belysa praktiska åtgärder företag tar sig an för att skapa en kultur som främjar lärande, samt vilken roll teknologi har. Det är ett viktigt ämne för att organisationer står inför stora utmaningar gällande upplärning och omskolning av anställda, för att säkerställa att företaget har rätt kompetenser. Vi har undersökt 11 företag där vi har tittat närmare på deras organisationsstruktur, hur de använder sig av ledarskap kring lärande, deras vision, mission och strategi för lärande, vilka teknologier som används för lärande (samt hur och varför just dessa teknologier), hur de skapar och köper in digitalt innehåll/kurser, vad som kan mätas och användas som riktlinjer för att driva lärande och till sist har vi tittat på utmaningar produktionsföretag speciellt ställs inför. Vår analys visar att det finns några gemensamma nämnare i vilka kompetenser och arbetsuppgifter som ska finnas internt för att lättare kunna arbeta mot en lärande kultur, att lärande designas efter att ha hög affärsrelevans, att högsta ledningens inställning till lärande är essentiell, att lärande teknologier används flitigt, det finns data kring lärande aktiviteter som kan användas som riktlinjer samt att produktionsbolag behöver vidta särskilda åtgärder för att kunna inkludera hela sin arbetsstyrka i sina lärande initiativ. Vår analys visar även att kvaliteten på och nyttan av lärande teknologier har accelererat de senaste åren och har fått en huvudroll i organisationers investeringar för att förbättra lärande kulturen. I rapporten föreslår vi att företag inser makten de har att påverka hur lärande går till genom att sätta upp och arbeta med de olika delarna vi belyser är essentiella i ett lärande ekosystem.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

This study explored the feasibility of integrating pellet production to the combined heat and power plant Bristaverket, owned by the energy company Stockholm Exergi, with the aim of achieving a more energy and resource efficient process. The study was divided into three parts: development of a technical process, evaluation of techno-economic performance, and examination of organizational learning opportunities. A limitation of the study was to only consider the process at Bristaverket. The technical process was developed following a general modeling design process, utilizing MATLAB as software. Economic performance was assessed through investment and sensitivity analysis. Organizational learning opportunities were identified through interviews and thematic analysis using the 4I-framework. The proposed technical process involved transferring heat from Bristaverket to a 4 MW water-heated belt dryer. The annual pellet production amounted to 50.4 kilotons with 85% plant operation, and the specific energy consumption was 717 kWh/tpellet. The pellets achieved the classification I3 for industrial use and the specific production cost was 2,218 SEK/tpellet. The investment analysis was executed for three scenarios: a future scenario, a 2020 scenario and a 2023 scenario. The future scenario yielded a net present value (NPV) of 270 MSEK, an investment return rate (IRR) of 74%, and a payback time (PBT) of 1.4 years. For the 2020 scenario and 2023 scenario, the NPV was -1 MSEK and 88 MSEK, the IRR was 8% and 32%, and the PBT was 9.5 years and 3.3 years respectively. The investment was sensitive to changes in operational costs, foremost changes in pellet and wood chip prices. The study's techno-economic findings could contribute to organizational learning at Stockholm Exergi during meetings, through questions, at the final presentation, and through conversations between colleagues. Suggestions for enhancing organizational learning included establishing routines for knowledge sharing and discussions during and after thesis projects. / Denna studie utforskade möjligheten att integrera pelletsproduktion vid kraftvärmeverket Bristaverket, som ägs av energiföretaget Stockholm Exergi, med syfte att uppnå en mer energi- och resurseffektiv process. Studien delades in i tre delar: utveckling av en teknisk process, utvärdering av teknoekonomiskt resultat och undersökning av möjligheter till organisatoriskt lärande. En avgränsning som gjordes i studien var att bara undersöka processen i Bristaverket. Den tekniska processen utvecklades genom att följa en allmän modelleringsdesignprocess med MATLAB som programvara. Det ekonomiska resultatet utvärderades genom investerings- och känslighetsanalys. Möjligheter till organisatoriskt lärande identifierades genom intervjuer och tematisk analys med hjälp av 4Iramverket. Den föreslagna tekniska processen innebar överföring av värme från Bristaverket till en 4 MW vattenuppvärmd bandtork. Den årliga pelletsproduktionen uppgick till 50,4 kiloton med 85% drifttid och den specifika energiförbrukning var 717 kWh/tpellet. Pelletsen klassificerades som I3 för industriellt bruk och den specifika produktionskostnaden var 2 218 SEK/tpellet. Investeringsanalysen gjordes för tre scenarios: ett framtidsscenario, ett 2020-scenario och ett 2023-scenario. Framtidsscenariot gav ett nettonuvärde på 270 MSEK, en internränta på 74 % och en återbetalningstid på 1,4 år. För 2020- och 2023-scenariot var nettonuvärdet -1 respektive 88 MSEK, internräntan 8 respektive 32 % och återbetalningstiden 9,5 respektive 3,3 år. Investeringen var känslig mot förändringar i driftkostnader, framför allt i form av pellets- och flispriser. Studiens teknoekonomiska resultat skulle kunna bidra till organisatoriskt lärande på Stockholm Exergi genom möten, frågor, vid slutpresentationen och genom samtal mellan kollegor. Förslag för att förbättra möjligheterna till organisatoriskt lärande inkluderade att etablera rutiner för kunskapsdelning och diskussioner under och efter examensprojekt.

Syfte: Syftet med det här arbetet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser om deras balans mellan arbete och privatliv och om det upplever att det har en effekt på deras välmående och prestation.  Metod: Vi har utfört den här studien med semistrukturerade intervjuer, vilka har transkriberats och analyserats. Det är en kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats.  Slutsats: För sjuksköterskor finns det flera utmaningar angående WLB, till exempel mentala påfrestningar, svårigheter att släppa jobbet när de är hemma, ork- och tidsbrist, svårt att varva ner och ibland för lite tid till återhämtning. Stress och för lite sömn kan påverka välmående samt prestation. Vi får också lära oss att bemanningssjuksköterskors situation påverkar positivt samt negativt i olika aspekter av WLB. Regelbundna arbetstider och bemötandet av bemanningsfrågan för att lösa arbetsbördan kan förbättra arbetsförhållandena. / Purpose: The purpose with this paper is to examine nurses' experiences concerning their work-life-balance and their eventual opinion whether it has an effect on their well-being and performance.  Method: We have done this study with semi structured interviews, which we have transcribed in order to anlayse them. The study is of qualitative nature and has an inductive research approach.   Conclusion: Nurses face several challenges regarding their WLB, for example mental strain, difficulties in disconnecting from work at home, energy- and time based deficiencies, challenge to unwind and, sometimes, a time shortage for recovery. Stress and lack of sleep can affect well-being and performance. We have also learned that the staffing nurse situations have both positive and negative effects on different aspects of WLB. Regular work hours and addressing staffing issues to alleviate work-load could enhance the work situation.

Produktutveckling är en generellt riskfylld bransch med stora investeringar och många saker som kan gå fel under projektens gång. Genom att tidigt i projekt identifiera risker och problemområden är det också lättare att undvika att problem uppstår. Under detta examensarbete studerades tre svenska företags riskhanteringsprocess genom intervjuer av projektledare på företagen. Detta examensarbete redogör också för aktuell forskning inom riskhantering men fokuserar även på organisatoriskt lärande och vikten av kundkrav, kopplat till risker i produktutvecklingsprojekt. Målet med arbetet var att föreslå olika förbättrings- och implementeringsmöjligheter för företag i deras riskhanteringsarbete med avseende på deras befintliga produktutvecklingsprocess. Det som framkommit under denna studie tyder på att en stor förståelse av kundkrav, kombinerat med en tydlig projektstruktur och arbete med organisatoriskt lärande, kan användas för att identifiera och minimera risker i produktutvecklingsprojekt. När kundkrav är uttryckt i mätbara variabler kan dessa kommuniceras så att alla inblandade har samma förväntningar på projektet vilket då leder till en minskad osäkerhet och färre risker. Studien tyder på att det finns många krav som är svåra att definiera, men när organisationen arbetar aktivt för att bevara och sprida definitioner av kundkrav som de stött på i tidigare projekt kan missuppfattningar minska och tidsbesparingar göras. Genom att ha en tydlig struktur och projektprocess är det också möjligt att implementera lärdomar i organisationen, där företag kan använda befintliga system och avstämningsmöten för att bevara och sprida kunskap. / Product development is a generally risky business with great investments and numerous things that can go wrong during the projects. By defining risks and problem areas early in the projects, the occurrence of problems can be avoided. During this bachelor thesis the risk handling process of three Swedish companies were studied by interviewing project managers working there. This report also accounts for current research within risk management, as well as organizational learning and the importance of customer demands, in relation to risks in product development projects. The aim for this bachelor thesis was to give suggestions on how companies can improve their risk handling in regards to their existing product development process. This study indicates that a great understanding of customer demands, combined with a clear project structure and organizational learning, can be used to identify and minimize risks in product development projects. When the customer demands are expressed using metric variables they can also be communicated to the team so that everyone involved have the same expectations on the project, which leads to reduced uncertainties and fewer risks. The study indicates that many demands are difficult to define, but when the organization actively works to preserve and distribute definitions of customer demands that they have previously encountered, it leads to fewer misconceptions and helps reduce project delays. By using a clear structure and project process it is also possible to implement lessons learned into the organization, using existing systems and scheduled meetings as a way to preserve and distribute knowledge.