Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av hot bland socialsekreterare och självskattad utmattning. Samt påverkan som organisatoriskt stöd och självomsorg har på dessa. Denna studie använde sig av kvantitativ metodologi med deduktiv teoribildning. Genom slumpmässigt urval kontaktades 86 kommuner i Sverige. Urvalet för studien bestod av 294 (N=294) socialsekreterare i Sverige. Det empiriska instrumentet bestod av en elektronisk enkät med likertskalor, uppdelad i: bakgrundsfrågor, upplevelse av hot, organisatoriskt stöd mot hot, självskattning av utmattning, organisatoriskt stöd mot utmattning och självomsorg. Studiens slutsats visade på samband mellan upplevelse av hot på arbetsplatsen och självskattad utmattning. Även visade studiens slutsats på att upplevelsen av starkt organisatoriskt stöd mot utmattning minskar den upplevda utmattningen. Dock visade studien att det inte finns någon betydande påverkan av det organisatoriska stödet mot hot, vid upplevelse av hot. Aktiv självomsorg vid hantering av upplevt hot och utmattning visade sig inte minska den självskattade utmattningen. Studiens slutsats visade även att kön, ålder och yrkeserfarenhet inte hade en större betydelse om en individ upplever sig vara utmattad. / The purpose of the study was to investigate the correlation between the experience of threats among social workers and self-rated burnout. As well as the impact that organizational support and self-care have on these. This study used quantitative methodology with deductive theory building. Through random sampling, 86 municipalities in Sweden were contacted. The sample for the study consisted of 294 (N=294) social workers in Sweden. The empirical instrument consisted of an electronic survey with Likert scales, divided into: background questions, experience of threat, organizational support against threat, self-estimation of burnout, organizational support against burnout and self-care. The study's conclusion showed a correlation between the experience of threats in the workplace and self-rated burnout. Also, the study's conclusion showed that the experience of strong organizational support against burnout reduces the perceived burnout. However, it was shown that there is no significant influence of the organizational support against threats, when experiencing threats. Active self-care in dealing with perceived threat and burnout was not found to reduce self-rated burnout. The study's conclusion also showed that gender, age and professional experience did not have a greater significance for an individual experiencing burnout. / <p>Stavningsvarierad titel på engelska: The correlation between authorithy excercising social workers experiences of threats, self-rated burnout, organizational support and self-care</p>

This study has examined organizational commitment among employees at a small office belonging to a larger auditing firm that is not part of the Big Four, and the role this commitment plays in the decision to stay or to resign. The industry is characterized by a high overall turnover rate, with a large portion of employees leaving within three years. This creates problems in the form of skill shortages, high workloads, and the risk of stress and burnout. Research indicates that engaged employees are more likely to stay with their employer, making it interesting to investigate how employees express their commitment. This has been done using organizational commitment theory and its components: affective, continuance, and normative commitment. By conducting five semi-structured interviews with employees, data for analysis was collected. The results show that the different components play different roles at different times, but it appears that affective commitment is the primary factor that makes them stay. The affective component is also something the employer can work to promote among employees through various activities, such as implementing a mentor and ensuring that employees develop and feel trusted by the organization, which this organization has managed well. Continuance and normative commitment seem to be more prominent according to different situations and individuals. / Detta arbete har undersökt organisatoriskt engagemang hos medarbetare på ett mindre kontor tillhörande en större revisionsbyrå som inte tillhör Big Four, och vilken roll detta engagemang har i beslutet att stanna kvar eller säga upp sig. Branschen präglas av en hög generell personalomsättning där en stor del av personalen slutar inom tre år. Det skapar problem i form av kompetensbrist, hög arbetsbelastning och risk för stress och utbrändhet. Det finns forskning som pekar på att engagerad personal stannar hos sin arbetsgivare i högre utsträckning, vilket gör det intressant att undersöka hur anställda uttrycker sitt engagemang. Detta har gjorts med hjälp av organisatorisk engagemangsteori och dess komponenter: affektivt, kontinuerligt och normativt engagemang. Genom att hålla fem stycken semistrukturerade intervjuer med anställda har underlag för analys insamlats. Resultatet visar att de olika komponenterna spelar olika roller vid olika tillfällen, men det framstår att det affektiva engagemanget är den främsta komponenten som får dem att stanna kvar. Den affektiva komponenten är även något arbetsgivaren kan arbeta för att främja hos medarbetare genom att bland annat implementera en handledare samt se till att medarbetarna utvecklas och känner ett förtroende från organisationen, vilket är något denna arbetsgivare har lyckats bra med. Det kontinuerliga och normativa engagemanget ter sig vara mer framträdande efter olika situationer och individer.

Organisationer tycks investera allt mer i anställningsförmåner för att locka och bevara medarbetare i takt med att konkurrensen om kompetens hårdnat. Denna studie syftar till att skapa en förståelse för varför medarbetare uppskattar förmåner, hur detta skiljer sig mellan yngre och äldre medarbetare och förmåners relation till upplevt organisatoriskt stöd. De primära teoretiska utgångspunkter som använts för att kunna förklara respondenternas upplevelser om förmåner är egenintresseteorin, signaleringsteorin, Williams et al:s. tre dimensioner och Eisenbergers et al.:s tankar om upplevt organisatoriskt stöd. För att fånga medarbetarnas upplevelser har vi genomfört tolv djupgående kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att medarbetarnas egna intresse är den viktigaste bakomliggande orsaken till varför de uppskattar förmåner, även om vissa medarbetare också upplever ett signaleringsvärde. Det fanns delade meningar huruvida förmåner ledde till organisatoriskt stöd. Av studien går det att tyda att upplevt organisatoriskt stöd från förmåner påverkas av hur givet medarbetare anser att det bör vara för arbetsgivaren att erbjuda förmåner. Vi fann även vissa tecken på att äldre medarbetare upplevde ett starkare signaleringsvärde från förmåner än de yngre. Slutligen fanns det även indikatorer på att individers livsfaser kan förklara flera skillnader mellan deras upplevelse av förmåner och upplevt organisatoriskt stöd.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB.</p><p><strong>Background: </strong>The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships.</p><p><strong>Method: </strong>This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it.</p><p><strong>Conclusion:</strong> A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB.</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan.</p><p><strong>Metod: </strong>Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.</p>

Dagens arbetsmarknad präglas av flexibilitet och ständiga förändringar som ställer höga krav på organisationers förmåga till omställning och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur chefers ledarskap kan främja organisatoriskt lärande mot visionen lärande organisation inom en statlig myndighet. Studien genomfördes i en organisation där det finns ett krav på ständigt lärande för att klara av sitt uppdrag. Genom en kvalitativ metod med djupintervjuer och fenomenologisk analysmetod klargjordes åtta respondenters upplevelser av ledarskapets främjande av medarbetarens lärande och utveckling. Resultatet visade att chefers ledarskap kan främja medarbetarens lärande och utveckling genom att ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen både på grupp- och organisationsnivå. Slutsats: De tre essenserna: ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen går att ställa mot huruvida de kan tillämpas på individuell- eller organisationsnivå. Individuellt stöd och lyhördhet berör främst ledarens agerande på individnivå. Dialogen däremot behöver främjas av ledarskapet både på individuell- och organisationsnivå för att bidra till en högre nivå av lärande i organisationen. / The labor market of today is characterized by flexibility and constant changes that place high demands on organizations' ability to change and develop. The purpose of the study is to investigate how the leadership by managers can promote organizational learning towards the vision learning organization within a state authority. The study was conducted in an organization where there is a requirement for continuous learning to fulfill its mission. Through a qualitative approach with deep interviews and phenomenological analysis method, eight respondents' experiences of leadership's promotion of employee learning and development were clarified. The results showed that the leadership by managers' can promote employee learning and development by  providing individual support, being responsive and promoting dialogue at both group and organizational levels. Conclusion: The three essences:  providing individual support, being responsive and promoting dialogue can be asked whether they can be applied at individual or organizational level. Individual support and responsiveness primarily concern the conduct of the leader at the individual level. Conversely, the dialogue needs to be promoted by leadership at both individual and organizational levels to achieve a higher level of learning in the organization.

Syfte: Företag har idag en skyldighet att verka för ett hållbart samhälle utifrån enskilda organisatoriska förutsättningar. Utifrån det har vi studerat hur små och medelstora företag i Gävleborg arbetar med socialt ansvarstagande utifrån förutsättningar de har. Studien är genomförd i syfte att utöka den befintliga forskningen för vad små och medelstora företag kan bidra med till socialt ansvarstagande.         Syftet med studien är att skapa förståelse för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ett internt och externt organisatoriskt perspektiv.  Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. För att samla in data har vi utfört semi-strukturerade intervjuer som sedan bearbetades i analysverktyget Nvivo. Empirimaterialet presenteras i ett enskilt kapitel. Analys &amp; slutsats: Analysen i studien tyder på att arbetet med socialt ansvarstagande är viktigt oavsett vilken storlek, bransch eller ekonomisk möjlighet företaget har. Skillnader i resultatet uppstod mellan det interna och externa sociala ansvarstagandet då det externa upplevdes som svårare av intervjupersonerna.  Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att studien bör ligga till grund för forskning i större omfattning, förslagsvis med fler små och medelstora företag. Vidare forskning kan även genomföras med fler intervjupersoner samt i andra positioner än intervjupersonerna som deltagit denna studie vilket vi tror kan bidra till andra insikter. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget utgör ett kvalitativt perspektiv i syfte att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande. Det praktiska bidraget är en översikt på hur små och medelstora företag kan arbeta med socialt ansvarstagande utifrån organisatoriska förutsättningar. / Aim: Today companies are required to work for a sustainable society based on individual organizational conditions. Based on that, we have studied how small and medium-sized enterprises in Gavleborg are working with social responsibility on the basis of the conditions they possess. The study was conducted in order to expand the existing research for what small and medium-sized enterprises can contribute to social responsibility. The purpose of the study is to create an understanding of how small and mediumsized companies work with social responsibility from an internal and external organizational perspective. Method: We have used a qualitative research method. To collect data, we conducted semi-structured interviews and then processed them in the analysis tool Nvivo. The empirical material is presented in a private chapter. Analysis &amp; Conclusions: The analysis of the study suggest that the work of social responsibility is important regardless of the size, industry and economic possibilities the company possesses. Differences in the results arose between the internal and external social responsibility as the external was perceived as more difficult in the interviews. Suggestions for future research: We suggest that the study should be the basis for research on a larger scale, preferably with more small and medium-sized enterprises. Further research may be conducted with more respondents and in other positions than those who were interviewed in this study, which we believe can contribute to other insights. Contribution of the thesis: The theoretical contribution represents a qualitative perspective to increase the understanding of how small and medium-sized companies work with social responsibility. The practical contribution is an overview of how small and medium-sized enterprises can work with social responsibility on the basis of organizational conditions.

Syftet med studien var att undersöka om det går att predicera hur väl den anställde talar om organisationen (mätt genom Employee Brand Equity Scale) utifrån prediktorerna arbetstrivsel (mätt genom The Generic Job Satisfaction Scale), organisationsidentitet (mätt genom Identification With a Psychological Group Scale) samt delaktighet (mätt genom Communication Satisfaction Questionnaire). En kvantitativ studie utfördes på en organisation inom stålindustrin. En enkät skickades ut och besvarades av 279 medarbetare. En multipel linjär regressionsanalys påvisade att ju högre delaktighet, arbetstrivsel och organisationsidentitet desto mer ökning gällande hur väl den anställde talar om organisationen. Prediktorerna förklarade tillsammans 61 % av responsvariabeln (hur väl den anställde talar om organisationen). Hur väl den anställde talar om organisationen kunde starkast förklaras genom prediktorn arbetstrivsel följt av prediktorerna organisationsidentitet och delaktighet. / The purpose of the study was to investigate whether it is possible to predict how well the employee speaks about the organization (measured by Employee Brand Equity Scale) based on the predictors of job satisfaction (measured by The Generic Job Satisfaction Scale), organizational identity (measured by Identification With a Psychological Group Scale) and participation (measured by Communication Satisfaction Questionnaire). A quantitative study was conducted on an organization in the steel industry. A survey was sent out and answered by 279 employees. A multiple linear regression analysis showed that the higher the participation, job satisfaction and organizational identity, the more increase regarding how well the employee speaks about the organization. The predictors together explained 61% of the response variable (how well the employee talks about the organization). How well the employee speaks about the organization could be explained most strongly by the predictor of job satisfaction followed by the predictors of organizational identity and participation.

Bakgrund Hög omsättning av personal har länge varit ett problem inom de stora revisionsbyråerna och det är inte ovanligt att många väljer att avsluta sin tjänst efter bara några år. Många ser sin anställning på en stor revisionsbyrå som ett förberedande steg i karriären för att sedan söka sig vidare. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur revisorer och redovisningskonsulter upplevde motivation på sin tidigare arbetsplats och hur motivation och arbetstillfredsställelse påverkade deras beslut att avsluta sin anställning. Metod Den här kvalitativa studien är genomförd med en deduktiv ansats med induktiva inslag där empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter. Slutsats Studien visar på att det finns flera anledningar till att revisorer och redovisningskonsulter väljer att lämna sin arbetsplats och att det är många olika faktorer som påverkar motivation och arbetstillfredsställelse. Det som gav våra respondenter mest motivation var den roliga kundkontakten. Faktorer som fått våra respondenter att lämna sin arbetsplats var lön, stress kombinerat med hög arbetsbörda, att de hade för många arbetsuppgifter som inte hade med kunderna att göra, företagsledningen, erbjudande om andra jobbmöjligheter och att de ville testa på något nytt. / Introduction A high turnover of staff has been a problem in the large auditing firms for a long time. It is not unusual that many people choose to leave their firm after just a few years. Some people see their employment at a large auditing firm as a preparatory step in their careers. Purpose The purpose of this study is to investigate how accountants experienced motivation at their previous workplace and how motivation and job satisfaction affected their decision to terminate their employment. Method This qualitative study is pursued through a deductive approach with inductive elements where empirical data has been collected through semi-structured interviews with accountants. Conclusion The study indicates that there are several reasons why accountants choose to leave their workplace and that there are many different factors that affect motivation and job satisfaction. What gave our respondents the most motivation was the customer contact and to help their customers. Factors that caused our respondents to leave their workplace were salary, stress in combination with an excessively high workload, that they had too many tasks that did not have to do with their clients, the management and other job opportunities.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet. Syftet har studerats utifrån hur ledares reflektion görs och hur reflektionen påverkat ledares ledarskapsstil och orientering. För att studera detta användes vår egen tolkning av kritiska situationer tekniken. Studiens teoretiska referensram baserades därför på individuellt och organisatoriskt lärande, ledarskapsstilar, samt reflektion.Tillvägagångssättet som valdes var att intervjua ledare på mellanchefsnivå, halvstrukturerade intervjuer genomfördes baserat på kritiska situationer tekniken där olika kritiska scenarion diskuterades. I studien genomfördes även en enkät med samtliga intervjuade ledare där de fick uppskatta sin upplevda grad av orientering. Studiens konklusion är att fokus inte bör läggas på kombinerade ledarskapsstilar utan att vikten bör läggas på graden av orientering inom uppgift, relation och förändring. I studien kunde även ett samband identifieras som förklarar vad som krävs av ledare för att uppnå och bidra till organisatoriskt lärande. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Företag kan behöva förändra sitt sätt att arbeta av flera olika skäl. Marknaden ställer krav på billigare lösningar med bibehållen kvalitet. Myndigheter ställer krav på större miljö­hänsyn. Syftet med den här uppsatsen är att granska tre olika företags förändringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall användas vid lödning. Ett företag har helt ställt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet. Undersök­ningen har utförts som kvalitativa intervjuer med miljö- och processansvariga på de olika före­tagen och visar att företagen haft olika strategier för att lyckas med omställningsarbetet. Mina huvudsakliga slutsatser är att förändringsarbetet påverkas av kontakter med olika nätverk samt möjligheten att praktiskt prova en ny process och i betydligt mindre utsträckning av formellt ledningsarbete såsom miljöledningssystem.</p>