AbstraktAgneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling – från att lära andra till att lära av varandra (School Development – from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det. Syfte och frågeställning: Det övergripande syftet med denna undersökning är att utforska hur personalen upplever att de arbetar med skolutveckling och ge en bild av vad skolutveckling innebär för dem, både som begrepp och i praktiken kopplat till de skolutvecklingsområden som de arbetar med. Studien belyser hur personalen på skolenheten uppfattar ansvarsfrågan för skolutvecklingen på skolenheten och till vilken grad skolutvecklingsarbetet systematiseras. De preciserade frågeställningarna är:Hur kan personalens upplevelser av skolans utvecklingsarbete beskrivas utifrån teorierna om lärande organisationer? - Vem/Vilka upplever personalen har ansvar för utvecklingsarbetet inom skolan? - Hur upplever personalen att utvecklingsarbetet är integrerat dels i de vardagliga rutinerna för personalen och dels till uppgiften att förbättra alla elevers kunskap? - Vilka faktorer upplever personalen är viktigast vid implementering av nya arbetssätt för att lyckas nå en bestående förändring?Teori och metod: Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där fokus ligger på informanternas upplevelser. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturella intervjuer med fyra olika aktörer på skolenheten: rektorer, processledare, förstelärare och lärare. Jag har vidare låtit mig inspireras av hermeneutiken och gjort tolkningar av empirin utifrån teori, tidigare forskning och studiens frågeställningar. Den teoretiska förankringen är systemteoretisk med utgångspunkt ifrån Senges teori om lärande organisation och Timperleys teori om organisatoriskt lärande i skolan. Konklusion: Studien visar att det finns en ambition från rektorerna på skolenheten att fördela ledarskapet mellan flera aktörer och skapa ett mer hållbart ledarskap medan de övriga aktörerna istället upplever att ansvar och beslut är koncentrerat till skolledaren. Det framkommer i studien att skolutvecklingsarbete inte är kontinuerligt i den dagliga verksamheten på skolenheten på det vis som karaktäriserar en lärande organisation utan istället är koncentrerat till speciella tillfällen. Sättet informanterna uttrycker sig på, med samma termer, kan vara ett tecken på att informanterna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) beskriver är nödvändigt för att skapa engagemang och drivkraft. Det kan också vara ett tecken på det som Senge (2006) benämner som foglighet där informanterna ansluter sig till någon annans (ledningens) vision. Sammantaget visar studien att skolan behöver arbeta aktivt med organisationsutveckling för att bli mer lärande.Implikationer: Studien kan användas för att förstå hur specialpedagoger eller ledare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att främja lärandet i en organisation. Slutsats: Att utveckla skolenheter att bli lärande är en grundläggande förutsättning i skapandet av en skola för alla. Genom ökad förståelse för hur en skolenhet kan utvecklas och bli lärande kan specialpedagoger bidra till att skolan blir en plats där olikheter hos elever inte bara är accepterat utan till och med uppskattat som en del av det kontinuerliga organisatoriska lärandet.Nyckelord: Ledarskap, lärande organisation, organisatoriskt lärande, skolutveckling, specialpedagogik, systemteori

This study aims to understand the knowledge sharing process between developers within an IT-consultant organization. As with today’s fast-paced and knowledge-driven society, there’s been a growing interest within organizations to manage their collective knowledge. Thus, this study doesn’t merely focus on what’s currently going on in a specific setting, but also what can be done to further influence the process of knowledge sharing. Previous research within the field of knowledge sharing has been studied, mainly based upon the theoretical framework developed by Minu Ipe (2003). This study has been further divided into several influential factors regarding the process of knowledge sharing. We, therefore, strive to understand where the act of sharing knowledge occurs, how the employees learn from one another and what motivates them to participate in the process. This was done through qualitative methods, where several employees and a few representatives of the management of a certain organization were interviewed. The results gathered were further analyzed and conclusions were made regarding future improvements to the knowledge sharing process. Social and communicational aspects were determined to be core influential factors of knowledge sharing. / Studiens mål är att undersöka och förstå kunskapsdelningsprocessen mellan utvecklarna på ett IT-konsultföretag. I och med dagens snabbt växande och kunskapsdrivna samhälle har intresset för att effektivt hantera den kollektiva kunskap som företag besitter märkbart ökat. Således strävar inte studien enbart att undersöka hur kunskapsdelningsprocessen ser ut idag, utan även vad som kan göras för att främja processen ytterligare. Tidigare forskning inom området kunskapsdelning har studerats, i huvudsak baserat på det teoretiska ramverk utformat av Minu Ipe (2003). Studien har vidare delats in i flertalet faktorer som anses influera och främja kunskapsdelningsprocessen. Vi strävar efter att förstå vart kunskapsdelningen sker, hur de anställda lär av varandra och vad som motiverar dem att delta i processen. Detta gjordes genom kvalitativa metoder, där flertalet anställda och ett fåtal personer från ledningen av ett IT-konsultföretag intervjuades. De erhållna resultaten analyserades, för att vidare generera framtida förbättringar tänkt att främja kunskapsdelningsprocessen inom företaget. Sociala och kommunikativa aspekter ansågs vara de centrala faktorer för främjandet av kunskapsdelning.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen.Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer. En utbildningsledare, som har både ett kortsiktigt och långsiktigt helhetsperspektiv och håller ihop kompetensutveckling och kompetensförsörjning i organisationen är ett viktigt bidrag till företagets konkurrensförmåga.Utbildningsledarnas roll i studien är att fungera som bollplank/rådgivare och stödfunktion till linjechefer (som har det ekonomiska ansvaret) vid fastställande av utvecklingsbehov och i val av åtgärder för att tillgodose behov och lösa problem inom kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Utbildningsledarens roll är också att skapa relationer och föra dialogen med chefer i syfte att skapa engagemang och delaktighet för kompetensutveckling. Utbildningsledarnas formella utbildning varierade. Det var deras människosyn, förmåga och vilja att arbeta med människor och utvecklingsfrågor som var väsentligt för rollen som utbildningsledare.I en värld som kännetecknas av ökad komplexitet och specialisering är min reflektion efter arbetet med studien att det kommer att behövas en utbildningsledare i varje organisation, som fokuserar på organisationens utvecklings- och utbildningsbehov. En av utbildningsledaren främsta uppgift, enligt min mening, är att skapa ett organisatoriskt lärande som medel för att utveckla individen och organisationen – företagen.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient.Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer.Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt. Ett flertal informanter anser att deras arbetsplats helt saknar en levande debatt kring rasism och främlings-fientlighet samt att behovet av värdegrundsarbete är stort. / The aim of this study was to describe nurses lived experiences of xenophobic patients. The method used for data collection and analysis is the descriptive phenomenological human scientific method described by Giorgi. The informants were seven nurses with an immigrant background working within the regional health care organization of southern Sweden (Region Skåne). Data were collected using in depth interviews and transcribed in extenso. The main outcome of the study describes how nurses react in different ways when confronted with a xenophobic patient. Six different coping strategies have been identified. The organizational support after the experience of meeting xenophobic patients as reported by the nurses in this study varies from very positive to completely absent. Several informants describes the need of discussions about values at work as necessary.

The fact that brands create trust and develop cognitive and emotional ties with customers are well recognized. However, this is primarily associated with B2C markets. More recent studies admit to the fact that despite the differences between B2C and B2B contexts brands can have valuable features in B2B as well as B2C. Purchases in a B2B context are a combination of decisions made by individuals where the decision can be affected by personal factors as well as cognitive and affective factors, although in an organizational environment. This study aimed to examine potential factors that can influence a buyer in a buying process within a B2B-context and was restricted to investigate products that the company does not use themselves and organizations based in Sweden. At the start of our research, we found that previous research within purchase decisions with emotions as a variable for the most part only focuses on B2C organizations or B2C relationships. This created an interest in for the authors if it is possible to investigate B2B in a similar way. The original research showed that one of the reasons for this could be that many previous researchers have rejected emotion as a variable to consider in B2B purchasing decisions due to the fact that B2B is often about companies acting on orders from higher-ups. An employee who makes purchasing decisions has therefore been put as a cog in the machine whose task has been to buy the highest quality at the lowest price possible. Therefore, it has been particularly interesting to respond to this norm in order to be able to determine whether it is true or not. After interviews with buyers from organizations in the Swedish markets, the authors have gained a clearer picture of what the reality of the matter actually is. For this study, a research model was developed based on recognized brand concepts and organizational buying behavior models. The model includes the underlying hypothesis that organizational buying behavior is influenced by brands and that dual processes play a decisive role in the individual's decision. The research is of a qualitative kind which, with the help of in-depth interviews, provides a deeper understanding of human behavior and factors to this behavior. The results show that organizational buying behavior has connections to the buyer's individual buying behavior, meaning that when the buyer lacks motivation, knowledge or interest in the product, the emotions are stronger and have a greater impact on the buying decision.

HR och personalfrågor är två ämnen som växt sig starkare de senaste åren och diskuteras än idag hur organisationer kan få ut det bästa ur sina mänskliga resurser och även organisationen i enlighet med organisationens strategier. Centralt i arbetet kring personalnyckeltal och strategier finns HR som både aktör och rådgivare. Studien utgick från att det finns en länk mellan personalnyckeltal och HR-strategier som HR arbetar med, då tidigare studier och empirin hade bekräftat länken. Men förklaringen om vad som finns i länken och hur det fungerar är det som saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla.För att studien skulle kunna behandla det empiriska material som samlats in så användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Strategisk Human Resource Management, kommunikation och organisatoriskt lärande. Vi valde ett kvalitativt tillvägagångssätt då studien ämnade förstå ett fenomen. De olika respondenterna som deltog jobbar med personalnyckeltal och HR-frågor i privat och offentlig sektor.Den insamlade empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i analysen för diskussion, som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Under analysen upptäcktes likheter mellan tidigare studier och empirin, där det fanns en länk mellan personalnyckeltal och HR-strategier. Dock sågs empirin som drivande i frågan om hur länken ser ut och hur den användes. Studiens slutsats grundades i det empiriska materialet, styrkt av den teoretiska referensramen som ger grund till de påståenden som togs upp i empirin. Vilket resulterade i skapandet av en modell för att förklara länkens innehåll och hur den används. / HR and personnel management are two topics that have grown stronger in recent years and are still debating how organizations can get the most out of their human resources and also the organization in accordance with the organization's strategies. At the heart of the work with personnel key figures and strategies is HR as both an actor and a consultant. The study was based on the assumption that there is a link between personnel key figures and HR strategies that HR is working on, as previous studies and empirical evidence have confirmed the link. But the explanation of what is in the link and how it works is what is missing in previous studies, which the purpose of the study is meant to fill.In order for the study to process the empirical material collected, a theoretical frame of reference was used containing key figures, Strategic Human Resource Management, communication, and organizational learning. We chose a qualitative approach as the study aimed to understand a phenomenon. The various respondents who participated worked with staff key figures and HR issues in the private and public sectors on a daily basis. The collected empiricism was then compared to the theoretical frame of reference in the analysis for discussion, which in turn led to a final result. During the analysis similarities between previous studies and the empiricism was discovered, where there was a link between personnel key figures and HR strategies. However, empiricism was seen as driving the question of how the link presents itself and how it is used. The study's conclusion was based on the empirical material, supported by the theoretical frame of reference which provided the basis for the claims that were raised in the empirical data. Which resulted in the creation of a model to explain the content of the link and how it´s used.

Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med ålder.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt. Syftet är att undersöka hur stadsutvecklingsprojekt kan organiseras och styras för att främja samverkan och lärande mellan kommunala förvaltningar. Uppsatsen besvarar följande frågeställningar: vilka hinder finns för samverkan och organisatoriskt lärande inom stadsförnyelseprojekt och hur kan de hanteras? Hur kan stadsförnyelseprojekt styras och organiseras för att främja samverkan och organisatoriskt lärande?Uppsatsens teoretiska och empiriska undersökning visar att svenska kommuners styrning och organisering både främjar och är ett hinder för samverkan och lärande för stadsutveckling. Kommunala förvaltningar utmärks av mål- och resultatstyrning, vilken inte alltid ger utrymme för förvaltningarna att gemensamt ta sig an komplexa stadsutvecklingsproblem. Hållbarhetsdiskursen visar på att gemensamma insatser är effektivare för att skapa ett helhetsgrepp om stadens utmaningar i ett långsiktigt perspektiv. För att det ska skapas en gemensam förståelse och kunskap för de utmaningar som staden står inför kan idéstyrning främja en gemensam berättelse om vad som är en hållbar stad. Då skapas en grund för förhandling om intressekonflikter och olika beroendeförhållanden som finns mellan förvaltningarna.Uppsatsens undersökning visar att det saknas verktyg för förvaltningarna att implementera den kunskap och de nya arbetssätt som skapas inom olika satsningar eller projekt för stadsutveckling. Projekt och särskilda satsningar på stadsutveckling kan fungera som arena för olika förvaltningar och aktörer att mötas. Där kan de gemensamt skapa en förståelse för och en kunskap om hur de kan bidra till en hållbar utveckling, gemensamt och i sin ordinarie verksamhet. Detta kräver forum som verkar gränsöverskridande och som främjar organisatoriskt lärande. Detta betyder att det behövs en öppenhet för ny förståelse och kunskap, på olika nivåer – hos individen, gruppen och organisationen. Det handlar om att ifrågasätta rådande samhällsstrukturer och samtidigt förhålla sig till dem för att kunna verka för en förändring på sikt. Men framför allt för att kunna ta sig an stadens utmaningar idag.En ideal form av organisering för stadsdelsförnyelse har visat sig vara samverkan genom nätverksstyrning. Vilken innebär att nätverkets deltagare är ömsesidigt beroende av varandra i fråga om resurser och strategier för genomförande av utvecklingsinsatser. Genom nätverksstyrning som koordineringsinstitution skapas förutsättningar för deltagarna att gemensamt formulera de utmaningar som de står inför och formulera åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv.Utifrån den teoretiska och empiriska undersökningen har normativa principer för styrning och organisering som främjar samverkan och organisatoriskt lärande formulerats. Hur ett stadsdelsförnyelseprojekt kan styras och organiseras i praktiken beskrivs i den projektplan som redovisas i uppsatsen. Projektets olika moment utvecklas ytterligare i Samverkan och lärande – en processbeskrivning (se Bilaga 1). Projektet kan fungera stöttande och vägledande i förvaltning av kunskap genom samverkansnätverk. / This thesis examines how cross-administrative planning and administration can contribute to sustainable urban development, and how government and organization of urban renewal projects can promote governance and organizational learning. This is of interest when a discourse for sustainable urban development is applied on Swedish municipalities as organizations. It has long been known that Swedish municipalities are characterized by fragmented administrations and sectorization, which is described as a hindrance to sustainable urban development. A common administration of the city’s resources, which is necessary for urban development, requires a basis for cross-sectorial governance. There is also a need to create conditions which enable knowledge dissemination between different administrations and professions as well as between different urban development projects. The aim is to examine how urban development can be organized and managed in order to promote governance and learning between municipal administrations. The thesis answering the following questions: what are the obstacles for governance and organizational learning in urban renewal projects, and how can they be managed? How can urban renewal project be managed and organized to promote governance and organizational learning?The theoretical and empirical review in this thesis shows that the government and organization of Swedish municipalities both promotes and hinders cooperation and learning within urban development. Municipal administrations are characterized by result-oriented management, which does not always allow for the administrations to jointly undertake complex urban development problems. The discourse for sustainability shows that joint efforts are more efficient for creating a holistic approach to the city’s long-term challenges. In order to create a common understanding and knowledge about the challenges facing the city, idea-oriented government may aid in reaching a common concept of what defines a sustainable city. This creates a basis for negotiations concerning conflicts of interest and the dependencies that exist between the administrations.The review shows a lack of tools within the administrations for implementation of the knowledge and new processes developed within different ventures and projects for urban development. Projects and ventures may work as an arena where different administrations and other actors can meet. Such an arena may allow them to jointly reach an understanding and knowledge about how they can contribute to a sustainable development, both jointly and within their own fields. This requires a forum which acts across boundaries, and which aids organizational learning, which in turn requires an openness for new understanding and knowledge on different levels – for the individual, the group, and the organization. It comes down to questioning existing social structures, while also relating to them in order to be able to work for long-term change. But, most importantly, to be able to face the current challenges for the city.Network governance has been shown to be an ideal form of organization for city district renewal. This entails a network of participants who are mutually dependent on each other in terms of resources and strategies for implementation of development efforts. Through network governance as a coordinating institution, prerequisites are created for the participants to be able to jointly define the challenges they are facing, as well as the needed measures, from a holistic perspective.From the theoretical and empirical review, a set of normative principles for government and organization which benefit governance and organizational learning have been derived. The project plan outlined in the thesis illustrates how a city district renewal project may be government and organized in practice. The various stages of the project are further discussed in Samverkan och lärande – en processbeskrivning (see appendix 1). The project may serve as support and guidance for administration of knowledge through a governance network.

Abstract Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Med en strävan att förbättra verksamheter, öka kundnöjdhet och effektivisera resursförbrukningen kan företag ta steg mot att bli ISO-certifierade enligt ISO 9001:2015, en internationell standard för kvalitetsledningssystem som utgår från kundfokus, processinriktning och medarbetares engagemang bland annat. Processinriktningen kan ofta kallas processorientering eftersom organisationer genom denna inriktning utvecklar processer och verksamheter med ett helhetsgrepp utifrån önskan att skapa värde för kunder och intressenter och därför orienterar sig och utvecklingen runt processer.  Denna studie genomfördes i samarbete med ett fallföretag som strävar efter att bli ISO-certifierade och till hög grad processorienterade. Syftet med studien var att undersöka hur en processorientering kan bidra i strävan att bli ISO-certifierade enligt ISO 9001:2015. Med utgångspunkt i nulägesprocesser har en workshop hållits på företaget för att diskutera förbättringar av processerna och fem personer i företaget har sedan intervjuats för att ha bidra till ett underlag kring deras uppfattningar om processinriktningen och som grund för analys mot innehållet i den teoretiska referensramen.  Undersökningsfrågorna har besvarats efter analys av den information som framkom ur intervjuerna och workshopen. Det som framgår av studien är att processorientering kan bidra till strävan att bli ISO-certifierade genom att processbeskrivningar som är väldefinierade blir en utgångspunkt för diskussioner kring svagheter i processerna. Processbeskrivningar som används på ett balanserat sätt, utan att hämma medarbetares driv att utvecklas och tänka själva, kan främja arbetet i verksamheter.  När medarbetare inte hämmas utan snarare lyfts genom den gemensamma processen att utveckla verksamheten som ingår i processorienteringen kan både medarbetare och chefer utvecklas och lära mer, individuellt och gemensamt, i syfte att hitta bättre och effektivare sätt att bedriva arbetet och för att öka kundnöjdhet. Ett sådant gemensamt och individuellt lärande kräver ofta förändringar av företagskulturen. Kulturen tar en ny riktning, mot att påvisa betydelsen av utveckling och lärande och ökad kundnöjdhet för verksamhetens överlevnad, genom att ledare ändrar beteenden, mål och mätetal – för ökad kvalitet, produktivitet och bättre nyttjande av mänskliga resurser.