Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas. Syftet med studien är därför att ta reda på hur en projektorganisation använder sig av utvärdering för lärande mellan projekt. För att genomföra detta kontaktades en multinationell projektorganisation som hädanefter kallas CS. Vi genomförde en fallstudie där både intervjuer med projektledare och utvärderingsmaterial inhämtades. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes med den teoretiska referensramen vilket resulterade i två modeller. Den första modellen beskriver det inter-projektuella lärandet som ligger till grund för kunskapsutbytet mellan projekt. Den andra modellen visar mer ingående utvärderingens kritiska punkter från ett projekt till ett annat. Studien stärker att utvärdering och lärande mellan projekt är ett eftersatt område i projektorganisationer. De uppfattas ofta som tråkiga, ostrukturerade och som att de saknar mottagare. Även andra kritiska punkter i processen som är vitala för att kunskap ska spridas mellan projekt har uppmärksammats. De är att ledningen stöttar genomförandet och inhämtandet av tidigare utvärderingsmaterial, att databasen är användarvänlig och att nätverk aktivt används. En reflekterande utvärdering bidrar till utökad individuell kunskap, men även utförligare dokument som kan lagras i organisationen. Detta är något som långsiktigt leder till kunskapsutveckling för organisationer. Studien visar också att kunskapsspridningen mellan parallellt pågående projekt varken prioriteras i forskning eller inom organisationer. Det finns däremot stor utvecklingspotential inom detta område. / Program: Civilekonomprogrammet

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.

The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process. The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis. The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character. It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda. Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats. Vidare ämnar studien undersöka ett specifikt fallföretag utifrån vilket studiens primärdata samlats in via tio intervjuer. Intervjuerna har fördelats på åtta av Crabats anställda konsulter, företagets VD samt företagets ägare. För att på ett djupare plan kunna presentera studiens problematisering har en teoretisk referensram utformats vilken behandlar studiens huvudbegrepp samt beskriver övriga relevanta begrepp inom ämnet. Det går inte genom studiens slutsatser att urskiljer vilken form av maktbas som främjar vilket commitment i fallföretaget. Dock går det att konstatera att fallföretaget tillämpar två maktbaser, kunskapsmakt samt positioneringsmakt, vilka i valt fallföretag sammantaget gynnar tre former av commitment, affektivt, normativt samt kalkylerande commitment. Då fallföretaget utgörs av majoriteten män hade det varit intressant om vidare forskning undersökte om ovannämnda maktbaser främjar andra former av commitment i en konsultverksamhet med en majoritet kvinnor. / Power and organisational commitment are two essential concepts regarding a corporation’s leadership and workforce. The core of leadership consists of the influence the leader has over the workforce and the concept of power is to work as a propellant regarding his or hers influence. It thus applies that the leader utilise the power to influence the workforce to work towards the organisation's goals. For the leader to achieve the above and at the same time strive to retain proficient labour it is vital that he or she can enable organisational commitment among the employees. The aim of the study is therefore to analyse how a leader within a consulting firm uses his or her power in order to generate organisational commitment. The study is intended to convey a deep and thorough understanding regarding its aim, therefore we applied a case study design with a qualitative research strategy and a deductive approach. Furthermore, the study intends to examine a specific case company from which the study's primary data has been obtained through interviews with the company’s employees, the company's president and the owner. To be able to present the reader with a deeper understanding regarding the study’s problem discussion a theoretical framework, which addresses the study's main concepts and describes other relevant concepts appropriate to the subject has been developed. We could not based on the study’s conclusions distinguish between which powerbase that benefits which form of organisational commitment. However, it is clear that the case company applies two forms of power bases, knowledge - and the positioning base of power which, in the selected case company collectively promotes three forms of commitment, affective, normative and calculating commitment. Since the case company’s employees are comprised by a majority of men, it would be interesting if further research investigated whether the above-mentioned power bases promotes other forms of commitment in a consultancy with a majority of women employed.

Bakgrund: Komplexa verksamheter måste fokusera på processerna, ett organisatoriskt helhetsperspektiv och lärande samt ha patienten i centrum för att säkra vårdkvaliteten. På Operations- och intensivvårdskliniken, Ryhov, har processarbete påbörjats men utvecklingspotential finns samt utrymme för tydligare rutiner gällande patientdelaktighet.   Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att identifiera och minska kvalitetsgap i verksamheten som påverkar patienten, genom att utveckla klinikens processledning och det organisatoriska lärandet. Studiens syfte var att beskriva medarbetarens uppfattning om processledningens koppling till vårdkvalitet, samt beskriva deras erfarenheter från processledningsutvecklingsarbetet.   Metod: Förbättringsarbetet har i projektgruppsformat och med Nolans förbättringsmodell utvecklat det organisatoriska lärandet kring två pilotprocesser. Studien av förbättringsarbetet är kvalitativ och baseras på sex fokusgruppsintervjuer. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Processledning kräver tillgång till förbättrings- och yrkeskompetens. Organisationen måste ge förutsättningar för en varaktighet där nyttan är tydlig och resurser är tillräckliga. Vårdkvaliteten ökar när organisationen arbetar strukturerat, personcentrerat och med patientsäkerhet som fokus.   Slutsatser: Processledning kan ge organisationen förutsättningar att skapa kontinuerlig förbättring med fokus på organisatoriskt lärande och ökad vårdkvalitet för patienten. Organisationen måste arbeta aktivt för att göra detta till en integrerad och levande del av verksamheten. / Background: Complex organizations need to be patient centred, focus on processes, have holistic view and promote organizational learning to secure quality. Operation and intensive care unit, Ryhov, has potential to develop its Process Management (PM) and there is room for improved patient participation.   Purpose: The purpose of the quality improvement project (QIP) was to identify and reduce quality gaps affecting patients, by develop PM and organizational learning. The purpose of the study was to describe co-workers’ understanding of the connection between PM and quality of care and describe their experiences from QIP.   Methods: The QIP has developed organizational learning concerning two pilot processes by using Nolan’s model for improvement. The study of the QIP is qualitative, based on six focus group interviews. Qualitative content analysis was used to analyse the interviews.   Results: PM demands access to improvement and professional knowledge. The organization need to create conditions for sustainability, make benefits obvious and ensure enough resources. Quality of care increases when the organization works structured and patient centred.   Conclusions: PM creates conditions for continual improvements with focus on organizational learning and increased quality of care. The organization need to actively make PM an integral and living part.

Bakgrund I dagens samhälle är CSR, samhälleligt ansvarstagande, en viktig fråga för företag. De studier som undersökt medarbetare i företag som arbetar med CSR har visat på ett positivt samband mellan detta arbete och medarbetarnas motivation. Däremot har få kvalitativa studier fokuserat på medarbetaren och ingen studie har tidigare använt meningsskapande som perspektiv för att skapa förståelse om detta fenomen. Syfte Syftet med denna studie är att med en komparativ utgångspunkt belysa vilken mening medarbetare skapat i deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande för att skapa förståelse för betydelsen av arbetsgivares förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande för medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Metod Studien har antagit en komparativ fallstudiedesign. En kvalitativ metod och en iterativ ansats med deduktiva inslag har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med medarbetare på respektive fallföretag. Slutsatser Medarbetare ser att arbetsgivarens samhälleliga ansvarstagande finns till för att tillgodose medarbetarnas behov av att vara en del av något som gör gott för andra intressenter. Medarbetares motivation och organisatoriska engagemang kan härledas ur deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande såvida medarbetarna själva tycker att den typen av arbete är viktigt. Detta förklaras av att individens självbild och arbetsgivarens organisatoriska identitet och båda parters underliggande värderingar överensstämmer. / Background In our society, the question of social responsibility is of importance for most companies and it has long been a subject for scholars. Studies of employees in social responsible companies indicate a positive correlation between CSR activities and motivation. However, only a few have focused on the employee and none of the previous studies have used sensemaking as a theoretical perspective to deepen our knowledge and understanding of employees’ behavior within a socially responsible company. Aim The aim of this study is to illustrate, with a comparative approach, what meaning employees have given to their employer’s social responsibility to provide an understanding of the significance of employers’ various approaches to social responsibility for the social identity, organizational engagement and motivation of employees. Methodology The research design is a comparative case study. A qualitative methodology was used with an iterative approach, although the initial approach was deductive. The empirical data was gathered through three semi-structured interviews with employees on each company. Conclusions Employees consider that the purpose of their employer’s social responsibility is to fulfill their need to belong to a company that does good for other stakeholders. Employees’ motivation and organizational commitment may be derived from their employer’s social responsibility if the employees themselves consider these activities important. This is explained by congruence between the individual’s social identity, the employer’s organizational identity and the underlying values of these identities.

Bakgrund: Covid-19 pandemin slog emot världen i början av 2020 och har påverkat marknaden kraftigt. Hela länder har genomfört restriktioner och nedstängningar till viss del, vilket har lett till stora problem för SMEs som är en av de mest utsatta grupperna. Att hantera risker som uppstår under kriser är av stor vikt för företag, inte minst SMEs, som EUs marknad till 99 procent består av. Diskussioner gällande dynamiska förmågor och möjligheten att nyttja dessa för att anpassa sig till en förändrad marknad är därav väldigt aktuell. Syfte: Syftet med studien ämnar till att skapa förståelse och bygga en uppfattning om hur riskhantering och dynamiska förmågor inom företag kan kombineras för att hantera kriser. Därtill ämnar studien analysera huruvida en kris eller en stor händelse leder till en organisations lärande och förändring. Genomförande: Studien genomfördes genom en kvalitativ flerfallsstudie, där vi undersökte fem fallföretag genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner hade en högt uppsatt position inom företagen och hade därmed en god överblick i styrningen och strategin. Urvalet av både fallföretag samt dess intervjupersoner skedde målstyrt med ett heterogent urval. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns en tydlig avsaknad av riskhantering hos SMEs och att detta till största del beror på resursbrist samt tidsbrist. Alla svarande företag lyfter att de har klarat sig bra till följd av de snabba beslutsprocesserna, flexibiliteten och närheten inom organisationen, vilka kan klassas som dynamiska förmågor. Lika viktigt är lärdomarna och erfarenheten företagen har samlat på sig under krisens framfart, men framförallt medvetenheten den har skapat hos företagen. / Background: The Covid-19 pandemic struck the world in the beginning of 2020 and have had a major effect on the market. Countries have implemented extensive restrictions and to some extent lock downs, which has led to issues for SMEs that are one of the most vulnerable types of businesses. Managing the risks that arise during a crisis is of huge importance for companies, not the least SMEs, that make up 99 percent of EUs market. Discussions regarding dynamic capabilities and the opportunity to use these to adapt to the marketchange, is therefore a current subject. Purpose: The purpose of the study aims to create understanding and gain knowledge in regard to how risk management and dynamic capabilities within companies can be combined to deal with crises. It further aims to analyse whether a crisis or major event will lead to organizational learning and change. Completion: The study was conducted as a qualitative multi-case study, where we investigated five case businesses through semistructured interviews. All respondents held a high position within the company and had a good overview and knowledge of the strategy and management of the business. The selection was goal-oriented, and both the case companies and their respondents were a heterogeneous selection. Conclusion: The result of the study shows that there is a clear absence of risk management in SMEs which largely depend on resource scarcity and lack of time. All answering companies highlight that they have managed well due to the quick decision-making process, the flexibility and the proximity within the organisation, which can be categorized as dynamic capabilities. Equally important is the knowledge and experience the companies have gathered during the crisis, but above all the increasing awareness it has created within the companies.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

För att bli en framgångsrik organisation talar man om kunskap– och lärprocesser som går genom organisationen, från individen till högsta ledningen. Det innebär att den kunskap som finns hos individerna måste synliggöras, delas, spridas och tas i bruk av andra i organisationen. I denna uppsats ligger fokus på processen. Här är lärandet och ledandet som regel av avgörande betydelse och en viktig framgångsfaktor. Den primära datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med chefer på Region Halland. Avsikten var att informanterna skulle få delge sin syn och erfarenhet inom valt ämnesområde. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och tidigare forskning inom ämnesområdet. Peter Senges teorier för den lärande organisationen fungerar i studien likt en ideologisk bakgrund som sammanfattar grunddiskursen och tänkandet kring begreppet den lärande organisationen. Fredrik Tell, Jonas Söderlund och Nancy Dixons modeller för kunskapsprocesser utgör i studien mer konkreta teorier som applicerats på det empiriska materialet. Studiens resultat ses utifrån chefernas perspektiv och uppfattningar. Resultatet gör tydligt att kunskapshantering står centralt och är avgörande för organisationens framgång. Medarbetare lär sig genom att lära tillsammans. Ännu en slutsats är att ledarskapet och medarbetarskapet i den studerade organisationen mer ses likna ett partnerskap, där chefen har stort inflytande över hur kunskapsöverföring sker. Samarbete, deltagande och anpassningsbarhet präglar chefers syn på den lärande organisationen. / The key to a successful organisation lies in knowledge management. In this study we acknowledge that knowledge exists within individuals and believe that this knowledge can serve of use to the organization through learning– and knowledge processes. In this paper we aim to highlight this process, where learning and leadership act as a crucial and important factor on the road to success. The primary empirical data has been collected via semi-structured interviews where informants where allowed to share their views and experience. The results have been analysed based on selected theories and previous research in the area of subject. Peter Senge presents a theory on learning organization which in this paper act as an ideologic framework which summarise the thinking behind the concept. Fredrik Tell, Jonas Söderlund and Nancy Dixon's models on how knowledge management can be applied in a practical context constitute more concrete theories in use. The study’s results are viewed from the managers perspectives and perceptions. The result emphasise that knowledge management is central and crucial in becoming a successful organisation. Employees learn by learning together. Another conclusion is that leadership and employeeship in the studied organization takes form as a partnership, where managers has influence on the way knowledge is transferred, shared and put into use. Teamwork, participation and adaptability characterizes managers' view of the learning organization.