The primary goal of this diploma thesis is to analyze online and social media communication of the Czech gun-owner platforms. The online space is where these platforms are able to gather support for their cause and influence the mainstream opinion on firearms, use of guns and gun laws. This thesis presents a case study of online posts and articles of analyzed actors vis-à-vis European mass shooting incidents. Such events usually spark debates about stricter gun control which the Czech gun-owner platforms naturally oppose. The analysis is underpinned by the theory of framing and uses a methodological design proposed by the scholars Dennis Chong and James Druckman. Firstly, a basic set of frames is identified. Secondly, these frames are tested against a collection of posts and articles by one of the analyzed groups. It is concluded that most of the texts are explicitly framed using one of the identified communication frames. However, the usage of these frames varies based on the motives behind a given mass shooting. It also differs in the case of Czech incidents. Lastly, this work investigates whether and in what way the frames of gun-owner platforms are adopted by elites and the mainstream media and. In this case, a surprising conclusion is made: Despite the ideal framing environment - given the absence of...

Som en effekt av COVID-19 pandemin har preferenserna kring arbetssättet förändrats. Det finns ett ökat behov hos medarbetare att arbeta flexibelt och för att bemöta detta har organisationer infört hybridarbete inom verksamheten. För att hybridarbete ska fungera är digitala plattformar väsentliga då de kan användas för kommunikation och erbjuda funktioner för att upprätthålla engagemang och välmående. Medarbetare som använder digitala plattformar kan interagera med dem på olika vis då de kan ha skilda mål att uppnå. Detta kan i sin tur leda till att anställda uppfattar olika möjligheter med samma tekniska objekt. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring digitala plattformar och dess roll vid ett hybridarbetssätt, samt hur verktygen påverkar arbetssättet hos medarbetare från olika avdelningar. För att besvara syftet har följande frågeställningar tagits fram: 1. Vilka möjligheter och begränsningar upplever medarbetare med digitala plattformar i förhållande till deras hybridarbetssätt? 2. Vilka likheter eller skillnader finns mellan avdelningar i relation till upplevda möjligheter och begränsningar? För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturgenomgång och en kvalitativ ansats applicerades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra respondenter från olika avdelningar inom ett mjukvarubolag, som visades använda Microsoft Teams som digital plattform. Studien tillämpade affordance theory för att belysa möjligheter och begränsningar som medarbetare från olika avdelningar uppfattar med Microsoft Teams. Studien resulterade i att tre möjligheter och fem begränsningar kunde identifieras med Microsoft Teams. Microsoft Teams erbjuder möjligheter i form av interaktiva möten, delning och mottagning av information och kunskap samt att visa tillgänglighet. Begränsningarna som identifierades baseras på prestanda, att hitta information, brist på funktionalitet, uppkoppling och inlärningskurva. Studien kunde även identifiera likheter och skillnader mellan medarbetarna, däremot kan de baseras på andra faktorer än att personerna arbetar inom olika avdelningar. / As a result of the COVID-19 pandemic, preferences regarding work methods have changed. There is an increased demand among employees to work flexibly, and to address this, organizations have implemented a hybrid work approach within their enterprise. For hybrid work to be beneficial, digital platforms are essential as they can be used for communication and provide features to maintain engagement and wellbeing. Employees who use digital platforms can interact with them in different ways as they may have different goals to achieve. This, in turn, can lead to employees perceiving different possibilities with the same technological object. The purpose of this study is to gain a better understanding of digital platforms and their role in a hybrid work environment, as well as how these tools impact the work methods of employees from different departments. To answer the purpose, the following research questions have been formulated: 1. What opportunities and limitations do employees experience with digital platforms in relation to their hybrid work approach? 2. What similarities or differences exist between departments regarding perceived opportunities and limitations? To address these research questions, a literature review was performed, and a qualitative approach was applied using semi-structured interviews. The interviews were conducted with four respondents from different departments within a software company, and it was established that the company uses Microsoft Teams as a digital platform. The study applied the affordance theory to display the opportunities and limitations perceived by employees from different departments, when using Microsoft Teams. The study resulted in the identification of three opportunities and five limitations with Microsoft Teams. Microsoft Teams offers opportunities in the form of interactive meetings, sharing and receiving information and knowledge, as well as displaying availability. The identified limitations were based on performance, finding information, lack of functionality, connectivity, and learning curve. The study also identified similarities and differences among the employees, however these may be based on other aspects than the fact that the individuals are working in different departments.

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. / Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.

Technological advancements have altered all aspects of human life, undeniably impacting all domains of commercial entities. Current digital technologies have the most pre-eminent influence on the supply chain management of corporations, irrespective of their diverse industry and operations. Remarkably, emerging markets with rapid economic growth, becoming appealing for foreign investments, are transmuting their supply chains with innovative hi-tech for smooth, effective, and efficient business processes and operations.The commencement of supply chain alterations in developed countries for facilitating international business has been part of various erstwhile studies that need more information on emerging markets. This thesis contributes to the prevailing research concerning the cited phenomenon by pursuing and expounding the answers to the research questions; "Considering the challenges and opportunities, how do digital technologies (blockchain, Cloud, IoT, AI) affect supply chain management and logistics in emerging markets?" and "What role does the supply chain's digital transformation play for businesses operating in emerging markets engaged in international business?".Fundamentally, the prime purpose of this research is to provide in-depth comprehension regarding the impending gratuities of supply chain revolutions availed by emergent markets expediting their international business with significant hindrances in the process. Also, this study uses a modified theoretical framework created under the idea of dynamic capabilities theory by Teece (2007) to illustrate the pertinent concepts. Furthermore, qualitative case studies of the syndicates from countries Iran, Pakistan and Bangladesh were conducted through semistructured interviews using an inductive approach under the interpretive methodology concept.The study demonstrates that despite market and industry, human errors and manual processes resulting in extra cost, time and energy limiting a firm's overall capacity have been the crucial challenges optimised by supply chain renovations. Lastly, the research provides the theoretical and managerial implications to define the topic in future regarding comparative analysis across industries and mitigating risks in international supply chains due to hi-tech, along with future recommendations.

In the 2018 edition of the JLL Global Real Estate Transparency Index (GRETI), Sweden was ranked the 10th most transparent real estate market in the world, categorized as ‘Highly Transparent’. For the most part, Sweden has held a similar position since the measurements started in 1999. Transparency on a real estate market generally attracts foreign real estate investments and tenants as well as increasing global competitiveness. It also streamlines work processes in many real estate professions through comprehensive real estate market information and comprehensible legal frameworks, transaction processes and methods of monitoring different sustainability metrics. This study explores the prerequisites for Sweden to attain a better position in the index by increasing its degree of real estate market transparency, with the long-term goal in having Sweden reaping more of the benefits in having a highly transparent real estate market. This is done in two ways. First is through a critical analysis of the index’s methodology for assessing if ranks and scores within the different index categories are produced fairly. Secondly, different industry actors are interviewed to identify in what areas Sweden lags behind compared to more transparent markets, in which way they would like to see transparency improved in Sweden and the main barriers in implementing projects that would increase real estate market transparency and ways of overcoming them. An examination of the index methodology shows a changing methodology from year to year, which indicates a steady increase in real estate market transparency in Sweden. Interview findings support a generally positive view on transparency, facilitating decision making for real estate investments, but the level of preferred transparency differs between net sellers and buyers. It is therefore questionable if increasing real estate market transparency would provide significantly increased utility for some market actors with longer investment horizons and market knowledge through extensive business networks. Main suggestions for improving real estate transparency in Sweden include measures for data standards, increasing the level of data disclosure and information platforms for such standardized, disclosed data. The study suggests that the main barriers for implementing this could be conceptualized as a Prisoners’ dilemma and that institutional bodies could act as trustworthy partners in further opening up real estate market information. / I 2018 års upplaga av rapporten JLL Global Real Estate Transparency Index (GRETI) rankades Sverige som den tionde mest transparenta fastighetsmarknaden i världen, kategoriserat som ‘Mycket Transparent’. Sverige har mestadels hållit en liknande position i rankingen sedan mätningarna startade år 1999. Generellt så medför transparens på ett lands fastighetsmarknad en ökad attraktion för investeringar och hyresgäster såväl som en ökad global konkurrenskraft. Det effektiviserar även arbetsprocesser i många yrken i fastighetsbranschen genom omfattande fastighetsmarknadsinformation och överskådliga legala ramverk, transaktionsprocesser och metoder för att utvärdera olika nyckeltal kopplat till hållbarhet. Denna studie undersöker förutsättningarna för Sverige för att kunna uppnå en bättre position i indexet genom att öka transparensen på landets fastighetsmarknad, med det långsiktiga målet att få Sverige att kunna åtnjuta fördelarna av att ha en mycket transparent fastighetsmarknad. Detta är genomfört på två sätt. Det första är genom en kritisk analys av indexets metodik för att utvärdera om rankingar och poängsättningen inom de olika indexkategorierna har producerats på ett rättvist tillvägagångssätt. Det andra är genom intervjustudier med olika branschaktörer för att identifiera de områden där Sverige släpar efter i förhållande till andra mer transparenta marknader och på vilket sätt de skulle vilja se att transparensen förbättras i Sverige samt de huvudsakliga hindren mot att kunna implementera projekt som skulle kunna öka transparensen på Sveriges fastighetsmarknad och sätt att överkomma dessa hinder. En undersökning av indexmetodiken visar på en ändrad metodik från år till år, som indikerar en stabilt ökande grad av transparens på Sveriges fastighetsmarknad. Intervjuresultaten stödjer en generell positiv syn på transparens som ett sätt att underlätta beslutsfattande för fastighetsinvesteringar, men nivån av föredragen transparens skiljer sig åt mellan nettoköpare och nettosäljare. Det ifrågasätts därför om en ökad transparens på Sveriges fastighetsmarknad skulle bidra med en signifikant ökad nytta för vissa branschaktörer med längre investeringshorisonter samt marknadskännedom genom sina stora branschnätverk. Huvudsakliga förbättringspunkter i termer av att öka transparensen på Sveriges fastighets-marknad inkluderar åtgärder för datastandarder, en ökad nivå av datadelning samt informationsplattformar för sådan standardiserad, delade data. Studien visar på att de huvudsakliga barriärerna för att implementera dessa åtgärder kan konceptualiseras som ett Fångarnas dilemma och att offentliga organ kan agera som pålitliga partners i att vidare öppna upp fastighetsmarknadsinformation.

Svenska skolan digitaliseras och fler skolor använder digitala lärplattformar för att hantera allt ifrån administrativa sysslor till kommunikation kring specifika uppgifter mellan lärare och elev. Dessa lärplattformar följer inga statliga direktiv eller kravspecifikationer, utan utformning styrs av skolledningens uttryckta behov. Målet med denna studie är dubbelt, dels att skapa en djupare förståelse för hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning i dagsläget och hur de upplever att lärplattformar passar in i detta arbete; dels att förstå om arbetet med bedömning går i linje med Skolverkets direktiv för bedömning. Då kunskapskrav och bedömningskriterier skiljer sig mellan ämnen begränsades studien till endast matematiklärares arbete och åsikter. För att undersöka detta intervjuades gymnasielärare som använder digitala lärplattformar i sitt vardagliga arbete. Utöver intervjuerna har denna studie använt sig av en enkätundersökning i enlighet med blandade metoder för att få en bredare bild av lärares åsikter. Enkäten skapades digitalt och distribuerades via sociala medier till aktiva lärare för att få en generell bild av problematik inom bedömning som uppmärksammades under intervjuerna. En jämförelse mellan lärares bedömningsprocess och Skolverkets allmänna råd och riktlinjer utfördes för att förstå och presentera strukturer inom bedömningsprocessen. Studiens resultat visar att matematiklärarna till viss del är nöjda med bedömningen på lärplattformar. De ser det som fördelaktigt att dokumentera digitalt men anser att det finns förbättringar att göra. Mycket tyder på att upplevda problem inte ligger hos lärplattformar utan hos ledningen som beställare av dessa samt utbildningen kring implementeringen av dem. Studiens resultat visar även att lärare i större utsträckning jobbar med själv- eller kamraträttning om de har tillgång till verktyget Kunskapsmatrisen samt använder egna kalkylark för summativ bedömning och dokumentation. I en stor utsträckning följer lärares bedömningspraktik Skolverkets råd och riktlinjer, detta beror troligen på att råd och riktlinjer är löst formulerade för att täcka in ett stort spektrum av lärarpraktiker. Diskussioner internt på skolor är ett av råden som inte följs enligt 18% av lärarna men ökade samtal och utbildning för lärare skulle kunna vara gynnsamt för deras användning av lärplattformar vid bedömning. Denna studie har bidragit med nya infallsvinklar att undersöka lärplattformar via för att få en bättre uppfattning av deras roll i bedömningen och digitaliseringen av skolan. / The Swedish school is being digitized and many schools use digital learning platforms to manage everything from administrative tasks to communication of specific tasks between teachers and students. However, these platforms do not follow any government directives or requirement specifications. Instead the platforms’ design is governed by the school management's expressed needs. This can lead to less fair and equivalent grades on a national scale since the platform dictates how grading is performed and structured to some extent. The goal of this study is twofold. First, it aims to create a deeper understanding of i) how mathematics teachers at the upper secondary school work with assessment in their current teaching practices and ii) teachers experiences of how digital platforms fit into their work with assessment. This study also aims to investigate whether the teachers’ work with assessment follows Skolverket’s (the National Agency for Education in Sweden) directives for assessment. This study limits itself to only examining the work and experiences of teachers in mathematics. To investigate teacher’s opinions and experiences of grading, six upper secondary teachers in mathematics were interviewed. Based on the interviews, a questionnaire survey was developed to quantify collected qualitative data. The questionnaire was created digitally and distributed online via social media to practicing teachers. 50 teachers answered the questionnaires. A comparison between the teachers' assessment process and Skolverket's directives and guidelines was performed to problematize structures within the assessment process. The study's results show that teachers to a greater extent let students assess their own work if the teachers have access to the tool Kunskapsmatrisen. Most teachers use private spreadsheets for documenting summative assessment. The guidelines set by Skolverket are followed to a wide extent but this can be because the guidelines are designed to cover a broad range of teaching practices. Internal discussions is one of the guidelines that isn’t followed by 18% of teachers while increased discussions and training for teachers could be beneficial for their ability to implement platforms in their work with assessment. The study concludes that teachers for the most part are satisfied with their work regarding grading on learning platforms. They appreciate the ability to document results online but express that several improvements still have to be made. The results indicate that the responsibility for the platforms’ shortcomings is partially caused by the schools’ board whom is responsible for purchasing and implementation of platforms. This study offers new viewpoints worth investigating in order to further better the understanding of learning platforms and their role in assessment.

Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

En raison de certaines barrières structurelles d’accès à l’emploi qu’elles rencontrent, plusieurs personnes immigrantes nouvellement arrivées sont reléguées vers les emplois faiblement rémunérés et dits « peu qualifiés ». Dans le prolongement de ces dynamiques, des études montrent que les personnes issues de l’immigration sont surreprésentées au sein des plateformes numériques de travail, une forme d’emploi précaire en raison notamment des faibles salaires octroyés et de l’imposition d’un statut de travailleur autonome limitant l’accès à différents régimes de protections sociales. Malgré ce constat, peu d’études québécoises et canadiennes ont exploré le lien entre l’intégration socioprofessionnelle des personnes immigrantes et le travail de plateformes. À partir d’entretiens semi-dirigés réalisés auprès de 17 travailleur·euse·s de plateformes numériques de livraison de nourriture, ce mémoire s’interroge sur la place qu’occupent ces plateformes dans le parcours d’intégration socioprofessionnelle des nouveaux·elles arrivant·e·s au Québec. Les résultats de cette enquête exploratoire portent à adopter un regard nuancé sur la situation des personnes immigrantes nouvellement arrivées et travailleur·se·s de plateformes. Malgré leur haut niveau de diplomation et leurs expériences de travail antérieures, la majorité des participant·e·s n’était pas parvenue à occuper un emploi correspondant à leurs qualifications et à leurs attentes dans les mois et les années suivant leur arrivée au Québec. Avant de travailler sur les plateformes, ils et elles s’étaient d’abord tourné·e·s vers le travail salarié déqualifiant, faiblement rémunéré et qui les exposait à plusieurs contraintes de travail. En dépit des conditions de travail précaires offertes et des nombreuses insatisfactions exprimées par les participant·e·s, les plateformes numériques de travail représentent néanmoins une alternative avantageuse puisqu’elles s’accompagnent parfois d’une meilleure rémunération, d’un moindre effort physique, ainsi que d’un plus grand contrôle sur les heures et horaires de travail. Pour l’ensemble des participant·e·s, le travail de plateforme constitue une activité temporaire et s’inscrit plus largement dans des projets professionnels et migratoires – dans le cas des résident·e·s temporaires -, mais aussi dans un contexte marqué par la pandémie de COVID-19. Le passage au travail de plateforme constitue une forme de stratégie mobilisée par les participant·e·s pour surmonter les différentes contraintes – économiques, conciliation des sphères de vie, statut migratoire restrictif - rencontrées dans le cadre de leur parcours d’intégration socioprofessionnelle et faciliter le passage à une situation favorable. / Due to certain structural barriers to accessing employment, many newly arrived immigrants are relegated to low-paying, so-called "low-skilled" jobs. As an extension of these dynamics, studies show that people of immigrant background are overrepresented in digital work platforms, a form of precarious employment due in particular to the low wages paid and the imposition of a self-employed status that limits access to various social protection schemes. Despite this observation, few Quebec and Canadian studies have explored the link between the socio-professional integration of immigrants and digital platforms. Based on semi-structured interviews with 17 workers of digital food delivery platforms, this thesis examines the role of these platforms in the socio-professional integration of newcomers to Quebec. The results of this exploratory study suggest a nuanced view of the situation of newly arrived immigrants and platform workers. Despite their high level of education and previous work experience, the majority of participants had not managed to find a job that matched their qualifications and expectations in the months and years following their arrival in Quebec. Before working on the platforms, they had first turned to low-skill, low-paying salaried work that exposed them to several work constraints. Despite the precarious working conditions offered and the many dissatisfactions voiced by the participants, digital work platforms nevertheless represent an advantageous alternative since they are sometimes accompanied with better pay, less physical effort, and greater control over working hours and schedules. For all the participants, platform work is a temporary activity and is part of their professional and migratory projects - in the case of temporary residents - but also in a context marked by the COVID-19 pandemic. The transition to platform work constitutes a form of strategy mobilized by the participants to overcome the various constraints - economic, reconciliation of spheres of life, restrictive migratory status - encountered in the course of their socio-professional integration and to facilitate the transition to a favorable situation.

Digital utbildning erbjuder många möjligheter, men det finns även utmaningar som behöver övervinnas för att fullt ut utnyttja dess potential. En av dessa utmaningar är kvaliteten och effektiviteten hos digitala verktyg och plattformar. För att säkerställa en framgångsrik digital utbildning måste digitala verktyg vara av hög kvalitet och tillförlitliga. Det är också viktigt att ha välfungerande digitala verktyg och plattformar för att skapa en engagerande och dynamisk inlärningsmiljö. Studien fokuserar på hybridundervisning, där studenter deltar både på campus och på distans samtidigt. Genom att undersöka både synkron och asynkron interaktion mellan studenter och lärare via digitala verktyg och plattformar strävar studien efter att få insikter om hur studenter upplever interaktionen. Forskningsfrågorna undersöker vilka faktorer som kan hindra interaktion inom hybridundervisning, om det finns skillnader i interaktionsupplevelser mellan distansstudenter och studenter på campus, samt vilka utmaningar som finns kopplade till interaktionsupplevelserna inom hybridundervisning. Genom att identifiera och förstå dessa interaktionsutmaningar och skillnader kan studien ge värdefulla insikter för att optimera digitala verktyg och plattformar inom hybridundervisning. Resultaten kan bidra till att skapa en mer engagerande och effektiv inlärningsmiljö för studenter som deltar både på distans och på campus. / Digital education offers many opportunities, but it also presents challenges to overcome to fully leverage its potential. One of these challenges is the quality and effectiveness of digital tools and platforms. To ensure successful digital education, digital learning resources must be of high quality and reliability. It is also important to have well-functioning digital tools and platforms to create an engaging and dynamic learning environment. The study focuses on hybrid education, where students participate both on campus and remotely. By examining both synchronous and asynchronous interaction between students and teachers through digital tools and platforms, the study aims to gain insights into how students experience this type of interaction. The research questions investigate factors that may hinder interaction in hybrid education, whether there are differences in interaction experiences between remote students and on-campus students, and what challenges are associated with interaction experiences within hybrideducation. By identifying and understanding these interaction challenges and differences, the study can provide valuable insights for optimizing digital tools and platforms in hybrid education. The results can contribute to creating a more engaging and effective learning environment for students participating both remotely and on campus.

This diploma thesis deals with the use of mobile applications and web platforms in teaching Czech as a foreign language. The practical output is a set of thirty activities that focus on language skills (listening, reading, speaking, writing), grammar and vocabulary. The theoretical part first focuses on defining the concept of e-learning. The pros and cons of e- learning are discussed with regard to its use in synchronous teaching. Subsequently, the paper describes the methodological procedure for the implementation of synchronous teaching, the specifics of working with language material and teaching management in the online environment. Last but not least, the descriptions of reference levels A1 and A2 for Czech as a foreign language (according to the CEFR) are recapitulated. The practical part of this paper centres on the method of selection of applications and platforms and the methodical procedure of creating individual activities, which are presented in the form of methodical sheets. All applications and platforms were subjected to pretesting. Therefore, a description of the pretesting course and an evaluation of feedback is also provided. An integral part of this work is also a technical manual which serves as a guide for working with individual applications and platforms.