Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande folkhälsoproblem som hotar barns psykiska och fysiska hälsa. Distriktssköterskan har i uppdrag att främja barns hälsa i sitt arbete på barnavårdscentralen och kan med hjälp av familjefokuserad omvårdnad se till barnets helhet. Föräldrarna har ett stort inflytande över sina barns levnadsvanor och det är därmed av stor vikt att undersöka upplevelsen av det hälsofrämjande arbetet utifrån deras perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur föräldrar till barn med övervikt upplever distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på barnavårdscentralen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 9 föräldrar som erhåller eller har erhållit stöd och behandling via barnavårdscentralen när barnet var i åldern 2 – 5 år. Data analyserades utifrån kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i 2 huvudkategorier: ”Baksidan av tillväxtkontroller” och ”Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet”. I “Baksidan av tillväxtkontroller” identifierades 2 underkategorier: “Olika syn på barnets övervikt” och “Känslan av att vara övervakad utan nytta”. I “Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet” identifierades fyra underkategorier: “Konkret rådgivning”,“Användbar rådgivning och positiva effekter”, “Brister i rådgivning och kompetens” och“Kampen mellan att följa råden och göra det bästa för sitt barn”. Slutsats: Behandlingen på barnavårdscentralen väckte mycket känslor hos föräldrarna och de hade sitt barns bästa i fokus huruvida de valde att följa behandlingen eller inte. Föräldrarna beskrev både positiva och negativa upplevelser av distriktssköterskans rådgivning och bemötande, vilket till stor del påverkade om familjen förändrade sina levnadsvanor. / Background: Obesity in children is a growing public health problem that threatens children's mental and physical health. The district nurse is tasked with promoting children's health through her work at the childcare centre and, with the help of family-centred care, can taken care of the child as a whole. Parents have a great influence over their children's lifestyle and it is therefore of great importance to examine the experience of the health promotion work from their perspective. Aim: The purpose of the study is to shed light on how parents to overweight children experience the district nurse's health promotion work at the childcare centre. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Semi-structured interviews with 9 parents who receive or have received support and treatment via the childcare centre when the child was aged 2 -5 years. The data was analysed based on qualitative latent content analysis. Results: The results are reported in 2 main categories: “The back side of growth controls” and “Changing perceptions of health promotion work". In "The back side of Growth controls" could 2 subcategories be identified: "Different views on the child's obesity" and "The feeling of being observes without benefit". In "Changing perceptions of health promotion work" 4 subcategories could be identified: "Concrete advice", "Useful advice and positive effects", "Deficits regarding advice and competence" and "The struggle between following the advice and doing the best for one's child". Conclusions: The treatment at the childcare centre aroused a lot of emotion in the parents and they had their child's best interests in focus regardless they chose to follow the treatment or not. The parents described both positive and negative experiences of the district nurse's advice and treatment, which largely influenced whether the family changed their lifestyle.

Introduction: Authorities within the health care sector have a big responsibility for public health, where health promotive and preventive work methods applies to achieve a positive public health development. A big public health problem is obesity, which is a large contributing factor to lifestyle diseases that affects both adults and children. In Sweden statistic show that every fifth child is obese. An important arena is family centres which should work for guiding and supporting off families to a better health through informing the families about healthy habits. Purpose: Investigate how three family centres in southern Sweden work health promotive and preventive with families about obesity. Method: The study was performed with help from a qualitative method. Semi-structured interviews with twelve occupational professions got to represent the result. The interviews were transcribed and evaluated with a content analysis. Results: Make healthy living habits visible, guide and educate parents, different working methods, approach to the families were meaningful for the health promotive and preventive work at the family centres. The result also highlighted challenges and difficulties in the family centres work. Conclusion: The theory KASAM could be linked to the work of the family centres, as a sense of context could be important for the work with the families to perceive comprehensibility, manageability and meaningfulness. The visibility of people´s living habits is best done through a collaboration between several key players. The family centres work is important for the future public health, implementation of resources is therefore important.

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur elevhälsoteam kan gestaltas för att inte bara vara åtgärdande utan även hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning, nationella granskningar och rapporter har visat på svårigheter för elevhälsoteam att arbeta utifrån sitt uppdrag att vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att undersöka om elevhälsoteamets som studeras arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Indikatorer i en tidigare pilotstudie indikerar på att så är fallet och syftet är att undersöka detta närmare och om det iså fall finns en brytpunkt när elevhälsoteamet började arbeta på detta sätt. Vidare är syftet att, om det finns en brytpunkt, undersöka vilka faktorer som bidragit till att detta arbetssätt utvecklades och vilka faktorer som upprätthåller detta. Studiens teoretiska ansats är systemteori om lärandeorganisationer samt teori om tvärprofessionella team. Andra ansatser är olika specialpedagogiska perspektiv, ett salutogent perspektiv samt ekologisk utvecklingsmodell. Dessa teorier används även i analysen. En variant av metodtriangulering har använts. Detta innebär att empirin är insamlad från flera olika källor för att identifiera olika perspektiv på elevhälsoarbete i materialet samt se var samstämmighet föreligger. Följande datamaterial har samlats in: a) 13 observationer av elevhälsoteamsmöten med lärare b) 3 observationer av elevhälsoteamsmöten utan lärare c) en fokusgruppsintervju med elevhälsoteamet d) en intervju med psykolog i elevhälsoteamet e) en intervju med två rektorer f) en fokusgruppsintervju med elever med åtgärdsprogram samt g) en enkät till alla pedagogerna på skolan. Observations- och intervjumaterialet har transkriberats och samtliga material har analyserats genom att identifiera återkommande teman och sedan tolka dem genom tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Elevhälsoteamet i undersökningen har rört sig från att arbeta mest med åtgärder till att även arbeta förebyggande och hälsofrämjande och skiljer sig således till delar från elevhälsoteam som studerats tidigare. Rektors roll var viktig för att utvecklingsarbetet skulle inledas men även för att upprätthålla arbetssättet, enligt flera datakällor. Att rektor skapar tydliga mål, sprider visionen och håller i utvecklingsarbetet över lång tid lyftes fram som betydelsefullt. Att elevhälsoteamet har tydliga rutiner för hur samarbetet med lärarna ska utformas samt för användningen av ett elevcentrerat arbetssätt är andra faktorer som framstår som viktiga i den empiriska analysen. Resultaten i uppsatsen diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning. / The aim of this study is to create knowledge about how pupil welfare teams in schools can work with health promotion and prevention and not only with remedial work. Earlier research together with national reports and inspections has shown the challenge for pupil welfare teams to work with prevention and health promotion. The study first explored if the pupil welfare team in the study also worked with prevention and health promotion. Indications of this way of working was shown in an earlier study and the aim was then to further explore if there was an inflection point when the pupil welfare team started to work in these ways. In case there was such a point, the aim was also to further explore which factors that contributed to this and which factors that supported that these ways of working continued. System theory and theories about cross-professional teams are used as theoretical perspectives in the analysis. Special pedagogical perspectives and the salutogenic perspective were also used in the analysis together with earlier research about pupil welfare teams. Both qualitative methods with interviews and participant observations and a quantitative method with a questionnaire are used in the study. The information from the different data sources was triangulated in order to identify both different and convergent perspectives of the research questions. The following data material has been collected: a) 13 observations of pupil welfare teams including teachers b) 3 observations of pupil welfare teams without teachers c) a group interview with the pupil welfare team d) an interview with the psychologist in the pupil welfare team e) an interview with both headmasters in the school f) a group interview with six pupils g) a questionnaire to all teachers working on the school. Results show that the pupil welfare team has gone from remedial work to work more with prevention and health promotion. The results indicate the important role of the principal for creating clear goals and common visions. To stay long and hold on to the strategies are important for developing the way of working with prevention and health promotion. Clear routines, close co-operation with teachers and a pupil centered way of working are other keys to success for developing and hold on to prevention and health promotion work in pupil welfare teams. The results are discussed in relation to the theoretical background and earlier research.

Bakgrund: Risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 ökar vid ohälsosamma levnadsvanor. Ett av distriktssköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för att förebygga dessa sjukdomar. Sörmlands hälsoprogram är en del i ett hälsofrämjande arbete och riktar sig till 40-, 50- och 60-åringar inom Region Sörmland. Syfte: Att identifiera och beskriva inbjudna deltagares erfarenheter av hälsosamtalet i Sörmlands hälsoprogram. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en intervjuguide. Tio personer som deltagit i hälsosamtalet är informanter i föreliggande studie. Datan analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande teman; Deltagarnas erfarenheter av samtalets kringliggande faktorer och Samtalets olika dimensioner och dess betydelse. Under vardera temat finns två underliggande subteman som skildrar resultatet. Slutsats: Sörmlands hälsoprogram som helhet och hälsosamtalet som en del i detta uppskattas av de som deltar. Hälsosamtalet upplevs som respektfullt och neutralt där informanterna beskriver att de får tid att reflektera och komma till insikt om sina levnadsvanor och att det skapar en ökad motivation. / Background: The risk of developing cardiovascular disease and type 2 diabetes increases with unhealthy living habits. One of the district nurse's tasks is to work in health promotion to prevent these diseases. Sörmland's health program is part of a health promotion work and is aimed at 40-, 50-and 60-year-old in the Region of Sörmland. Aim: To identify and describe invited participants' experiences of the health dialogue in Sörmland's health program. Method: Descriptive design with qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with the help of an interview guide. Ten people who participated in the health dialogue are informants in the present study. The data were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: The analysis resulted in two overall themes; The participants' experiences of the surrounding factors of the health dialogue and the different dimensions of the health dialogue and its significance. Under each theme, there are two underlying subthemes that depict the result. Conclusion: Sörmland's health program as a whole and the health dialogue as part of this are appreciated by those who participate. The health dialogue is perceived as respectful and neutral where the informants describe that they are given time to reflect and gain insight into their living habits and that it creates an increased motivation.

The purpose of the study was to investigate the health promotion work for the children and young at Rapatac from an employee perspective. A qualitative method was used. Interviews with six employees at Rapatac were conducted using semi-structured questions. Data was analyzed by coding and forming categories and subcategories. Results showed that respondents' concept of health promoting work had both similarities and differences. There was an agreement on the complexity of health promotion, on the importance of promoting safety and on the lifestyle perspective in health promotion. The organization worked in various ways to implement health promotion initiatives for children and young people through activities, education, empowerment and supportive environments. Results also pointed to the need to develop collaboration with schools and families, staff competence and resources to improve health promotion strategies. In conclusion, respondents perceived health-promoting work as complex, were aware of the ongoing health promoting work in the organization and identified potential areas for improvement. / Syftet med studien var att undersöka det hälsofrämjande arbetet riktat mot barn och unga på Rapatac utifrån medarbetarnas perspektiv. Metoden för studien var kvalitativ och genomfördes på Rapatac med sex medarbetare. Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades för att hitta meningsbärande enheter som kodades och delades in i subkategorier och huvudkategorier. Resultat visade att respondenternas hade en förståelse om hälsofrämjande arbete med både likheter och skillnader. Det rådde en samsyn i beskrivningarna av hälsofrämjande arbete som komplext, vikten av trygghetsfrämjande arbete och levnadsvanor. Organisationen arbetade på olika sätt att implementera hälsofrämjande insatser för barn och unga genom aktiviteter, utbildning, empowerment och stödjande miljöer. I studiens resultat framkom även några utvecklingsområden, bland annat samarbete med skolor och familjer, kompetensutveckling för personalen samt resurser för att förbättra verksamhetens hälsofrämjande strategi. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbetet uppfattades som komplext, att det fanns en medvetenhet om verksamhetens pågående hälsofrämjande arbete och flera områden med utvecklingspotential identifierades.

No description available.

Fysisk inaktivitet har under de senaste decennierna ökat i samhället medan den fysiska aktiviteten har varit nedåtgående hos barn och ungdomar. Detta kan bidra till försämrad folkhälsa. Att vara fysiskt aktiv för med sig flera positiva effekter för hälsan, både fysiska och psykiska. En idrottsförening kan ge bra möjligheter till att vara fysiskt aktiv för barn och ungdomar. En plats där de kan känna sig inkluderade i en gemenskap och minska utanförskapet. Ur ett samhällsperspektiv kan den fysiska aktiviteten och föreningslivet fungera som en skyddsfaktor, trots detta har inte alla möjligheten till att inkluderas i en förening på grund av ojämlika förutsättningar i samhället. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka hur olika aktörer i Eskilstuna kommun arbetar med inkludering inom barn- och ungdomsidrotten.  I studien tillämpades en kvalitativ metod och där ett målstyrt urval av sex olika informanter intervjuades, alla med anknytning till föreningsidrotten. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av att intervjuerna transkriberades sedan användes en manifest innehållsanalys.  Resultatet visar på att idrottsföreningar upplever sig ha betydelse för psykiskt och fysiskt välbefinnande hos barn och ungdomar. Med god samverkan och samarbete mellan aktörer och föreningar kan det bidra till att fler barn och ungdomar kan inkluderas till idrottsföreningarna. Slutsatser är det finns flera utmaningar och förbättringsområden för att föreningsidrotten ska kunna ha potential att öppna upp för att fler barn och ungdomar ska kunna inkluderas. / In recent decades, physical inactivity has increased in society, while physical activity has been decreasing in children and young people. This has contributed to deteriorating public health. Being physically active brings with it many positive effects for health, both physical and psychological. A sports association can supply good opportunities to be physically active for children and young people, a place where they can feel included in a community and reduce exclusion. From a societal perspective, physical activity and associational life can act as a protective factor. Despite this, not everyone has the opportunity to be included in an association due to various unequal conditions in society. With this as a background, the purpose of the study is to investigate how different actors in Eskilstuna municipality work with inclusion in children's and youth sports. In the study, a qualitative method was applied and where a targeted selection of six different informants were interviewed, all with connections to club sports. The collected material was analysed with the interviews being transcribed, then a manifest content analysis was used. The results show that there are various factors such as, for example, that sports associations are important for the psychological and physical well-being of children and young people. With good collaboration and cooperation between actors and associations, it can contribute to more children and young people being included in sports associations. Conclusions are there are several challenges and areas for improvement so that club sports can have the potential to open up so that more children and young people can be included.

This study aims to deepen the understanding of how safety and crime prevention issues are framed in municipal policy documents. By focusing on Västerås and Örebro, two Swedish municipalities relatively impacted by crime, the study analyzes the portrayal of the problem and the underlying ideas and strategies shaping the decision-making proces. Utilizing interviews and WPR-approach, the research contributes to the comprehension of crime development and safety by examining the approaches of local policies. Applying a comparative design to identify similarities and differences between Västerås and Örebro, a critical discourse analysis using the WPR-approach reveals central ideas and perspectives in the municipalities' policy documents. Despite fundamental similarities in intentions, the conclusions identify differences between the two municipalities in terms of approaches and understanding of crime issues. The study highlights ideas centered around children and youth, long-term preventive measures, and collaboration among stakeholders as defining features of the municipalities' strategies, further enriching the understanding of crime development and safety through the examination of local policy approaches.

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. / Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart