Abstract   This study aims to investigate students' perspectives on three teaching methods within the subject of religious education at upper secondary school: factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives. Employing a deductive approach and utilizing Robert Jackson's interpretive approach as the primary theoretical framework, the study explores students' own experiences with these methods. The theory of safe space is employed to further analyse students' perceptions of discussions and their application in secondary education. Research questions delve into how Jackson's interpretive approach can shed light on students' interpretations and how the concepts of Safe and Brave Space can elucidate students' views on discussions as a teaching method. Data are gathered through focus group interviews and analysed using thematic analysis according to Bryman. The results suggest that students' statements align with Jackson's interpretive approach, and that a blend of factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives fosters diversity while avoiding the homogenization of religions. Moreover, the results indicate that students yearn for open discussions on contemporary issues, provided they occur in a secure environment to prevent conflicts. The didactic relevance of this study extends to all religious educators, offering insights into student perspectives regarding current teaching methods. Keywords: Religious education, The interpretive approach, Safe space, classroom discussions, teaching strategies

This report aimed to create a guiding document for teachers and schools regarding existential health and existential questions. The purpose was to research the need of existential health and existential questions in secondary school students and how it can effect the mental health, what the curriculum says about existential questions, how teachers can include existential health and existential questions in their education and finally, to see if existential health and questions are dealt with as much as it should in relation to need and positive effects. The results showed that existential health and dealing with existential questions could improve health, mental health and prevent mental health issues, which is an ever-increasing problem in Sweden. Existential health is included in the united nations convention for children’s rights and in the world health organization’s convention for supporting arenas, in which schools are included. Existential health is not mandatory in the subject of religion in secondary school, and research shows that it is not dealt with as much as it should be in this subject. Existential health should be included in the student health programs in Swedish schools, because of the positive effects that it can have on student’s mental health but also because Sweden is lawfully bound by U. N’s convention to include this. Teachers in religion could be an important asset in including existential health in student health programs in schools.

<p>I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda. Detta faktum gör att studiet söker efter motiv i skolans styrdokument för att se om det finns stöd i dem för att ge studiets kulturer mer utrymme i läromedlen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet.</p><p>Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet. Undersökningen visade att informanternas värderingar, precis som Inglehart förutspått, var mer postmaterialistiska än vad de var materialistiska. Den pekade också på att ungdomarna värderade individualistiska värden högre än kollektivistiska. Undersökningen av pojkar och flickor visade att flickorna oftare värderade postmaterialistiska värden, såsom att vara trygg i sig själv och må bra, än vad pojkarna gjorde. Den pekade också på att pojkarna, i större grad än flickorna, hade individualistiska värderingar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate the values of Swedish youth and explore whether there were any differences in the values of boys and girls. The study draws on the work of Ronald Ingleharts, who claims that western people are increasingly abandoning materialistic values in favour of inner satisfaction and personal freedom, also referred to as post-materialistic values.</p><p>To study this idea, students from a Swedish high school were asked to complete a questionnaire (N=51) and take part in an interview (N=4), addressing their current values and beliefs. The result of the study indicated that the students had more post-materialistic values than materialistic and that they had more individualistic values than collectivistic. It also showed that girls were more post-materialistic than boys, and that boys were more individualistic than girls.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.</p> / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

<p>This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education.</p><p>In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made.</p><p>The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented.</p><p>The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research.</p><p>While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions.</p> / <p>Denna uppsats baseras på en fältstudie som har utförts i Indien. Syftet med fältstudien är att undersöka hur religionsundervisningen ser ut på Jiva Public School i Faridabad. Frågeställningarna som ska försöka besvaras är hur lärare på denna skola integrerar religionsundervisning i något av sina ämnen, om de kan se några problem med att utföra denna typ av undervisning och hur lärarnas inställning till religionsundervisning ser ut.</p><p>I avsnittet Tidigare forskning redovisas flera internationella forskares syn på just religionsundervisning och hur de tycker att bra religionsundervisning kan vara utformad.</p><p>Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på ovannämnda skola. Denna metod passar syftet och frågeställningarna bäst eftersom fokus kommer att ligga på att försöka förstå dessa lärares sätt att diskutera och agera. I metodavsnittet kommer också andra relevanta problem man som forskare kan ställas inför då en fältstudie skall utföras att tas upp.</p><p>Resultatet presenteras i löpande text, men också med diagram för att göra det hela mer överskådligt samt lättförståeligt. I analys- och diskussionsavsnittet kommer resultatet att knytas till den tidigare forskningen.</p><p>Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att de flesta lärare inte integrerar religion i något av sina ämnen. Detta på grund av att de ansåg att det inte var deras uppgift. De menade också att det var mindre viktigt att fördjupa sig i vad andra människor har för trosuppfattning eftersom Indien är en sekulär stat. Ingen religion skall ha företräde och varför skall man då diskutera religion i sin undervisning? Istället borde fokus ligga på acceptans och att lära eleverna att bara respektera varandra utan vidare. De lärare som däremot integrerade religion i sina ämnen gjorde detta genom att fira olika religiösa högtider på skolan. Endast två lärare använde sig av ”traditionella” lektioner då de undervisade om religion.</p>

<p>Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

<p>Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.</p><p>Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.</p><p>I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.</p><p>I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.</p><p>Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel <em>Att sekter är farliga - det vet väl alla? </em>stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner.</p><p>I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet.</p><p>Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor.</p><p>Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.</p>