In the growing multiculturalism of Swedish society, we see a significant amount of citizens of various heritages experience difficulty when venturing into the Swedish labor market. These difficulties have been explained earlier by either cultural or structural factors. The cultural factors state that individuals raised outside of the traditional ―Swedish‖ culture have greater difficulty in understanding the subtle idiomatic properties of the Swedish labor market. On the other hand, the structural factors state that it is the deficiency in Swedish language and education that stand as the main obstacles in finding lucrative professions on the labor market. To determine the structural and/or cultural factors, I have performed field research in restaurants of the Norrköping district. The restaurant is a setting in which several aspects are shown to have influence over the informants‘ decision to become a restaurant owner. These aspects include the labor market, food, family relations, and networks between friends and professional associates. Why have these individuals chosen restaurants? Is it out of economic necessity, or is it a family profession they feel compelled to safeguard? In this thesis, several restaurant owners will answer questions regarding their choice of profession, their prospects on the labor market, the influence of their families, the importance of cuisine as a cultural foundation, and the discrepancies behind social and financial networks among ethnic groups in Sweden.

Klimatkrisen är en svår utmaning som alla på planeten tillsammans måste försöka att lösa. En av de branscher som idag har en stor negativ påverkan på klimatet är restaurangbranschen där verksamheterna främst arbetar med livsmedel, vilket har påvisats bidra till en stor mängd växthusgasutsläpp. Restaurangbranschens verksamheter behöver därmed ställa om till att bli mer hållbara när det kommer till såväl ekonomisk som social och ekologisk hållbarhet. Det finns en efterfrågan från restauranger som vill ha hjälp med att ställa om sina verksamheter till att bli mer hållbara, då de har svårt att veta vart och hur de påbörjar detta arbete. En genomlysning av aktuell forskning har visat på att det finns ett behov av att ta fram konkreta verktyg som underlättar hållbarhetsarbetet för verksamheter.Denna studie har därför haft som avsikt att besvara problemformuleringen:Vilka verktyg är praktiskt tillämpbara för att uppnå en hållbar restaurangverksamhet?Vi författare till denna studie valde att genomföra en explorativ studie då detta ansågs ge bättre möjligheter till att skapa en djupare förståelse inom vårt valda problemområde. För att ta reda på vilka verktyg som kan anses vara lämpliga för restaurangverksamheter har teorier, kopplat till förutsättningar och hinder, presenterats för att skapa en förståelse för vad som kan påverka valet av lämpliga hållbarhetshanteringsverktyg. De verktyg som har valts ut till denna studie är: hållbarhetsredovisningar, livscykelanalys, kvalitetsledningssystem, nätverk, utbildning samt grön nudging.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes där respondenternas svar tyder på att det finns förutsättningar inom restaurangbranschen för att arbeta med hållbarhet. Intervjuerna visade även på att det finns hinder för detta, främst i form av tid, pengar och snäv kunskap om hållbarhet. Som komplement till intervjuerna framtogs en enkät för att undersöka respondenternas attityd till de utvalda verktygen. Det som anses vara det bäst lämpade verktyget för restauranger att implementera är utbildning, då kunskap är grundläggande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Även verktygen nätverk och grön nudging har visat sig vara väl lämpade för restaurangverksamheter.Studien har även bidragit med framtagandet av en modell, vars syfte är att bidra med struktur till studien, som visar de olika steg som restauranger bör genomgå innan implementering av ett verktyg på den operativa nivån av verksamheten. Vidare visas även vilka förutsättningar som är väsentliga och vilka hinder som kan uppstå, för att kunna arbeta med hållbarhet i verksamheten. De verktyg som anses vara mest praktiskt tillämpbara för restauranger är också de verktyg som har bäst förutsättningar och minst hinder för att kunna implementeras i verksamheternas dagliga drift.

I de tidiga månaderna av året 2020 så slogs världen av en pandemi i form av den influensaliknande sjukdomen covid-19. Till följd av detta så var ett initialt drag av ledare världen om att uppmuntra befolkningen till att hålla sig hemma i isolering och att undvika kontakt med andra människor. Medan flera länder hade olika versioner på denna lösning så visade sig en bieffekt av detta beslut snabbt. Alla verksamheter som levde på ett beroende av en stadig ström av gäster och återkommande kunder i lokalen började uppleva svårigheter att kunna bibehålla sin tidigare rutin och började blöda ekonomiskt. Denna studie studerade detta fenomen under ett spann av två månader med ett fokus på att observera hur dessa verksamheter inom restaurangbranschen valde att använda sig av digitala system för att hantera detta. Data samlades in på flera håll.  En kvalitativ netnografisk undersökning av en handfull restaurangers sociala medier och hemsidor gjordes. Netnografi utfördes även på en större grupp på Facebook vid namn “Krogvärlden”, under dessa två månader för att se hur inläggen förändrades över tiden och vad för ämnen som låg i fokus för individer som var del av den här utsatta branschen. Slutligen så skickades även en enkät ut till den här gruppen såväl som en till dylik grupp med mer specificerade frågor gällande ämnet.  Det visade sig att kommunikationssystem var det huvudsakliga typen av system som låg i fokus för att hantera denna kris. Sociala medier i sig blev prominenta på flera håll som tillät dessa verksamheter att göra många av de anpassningar som de ville göra. Också nämnvärt är framkomsten av tredje-parts-tjänster som appar och dylikt som arbetar med olika former av utkörning från restauranger till gäster. Flera av dessa tjänster visade på förändringar som gjorts för att anpassa sig till såväl restaurangbranschens behov men även gästernas behov och på så vis bidrar på de vis de kan för att hantera krisen.

Kyla produceras med ett antal helt skilda metoder. Denna rapport och fallstudie tar hänsyn till fyra metoder för kylning, kompressordriven-, absorptions-, fri-, och fjärrkyla. En del i problematiken är att systemen har mycket olika tekniska utformningar och krav på fastigheten, så som geografi och närhet till stora tekniska system som fjärrvärme och fjärrkyla. Kylsystemen jämfördes för att finna vilket kylsystem som var lämpligast samt vilket som hade den mest gynnsamma taxeringen för fastigheten. Kylsystemens lämplighet bedömdes framförallt efter underhållsbehov, men även storlek och ljudnivå. Fastigheten som utgör examensarbetets studieobjekt har ett kylbehov på 150 kW, vilket attribueras ett bageri, restaurang, kontor samt kylbänkar m.fl. Dessa har ett kylbehov under framförallt fyra sommarmånader, där kylbänkar m.fl även har ett kylbehov under resterande året. Flera studier har gjorts och pekar på att kylbehovet i framtiden kommer att öka, även om en exakt prognos inte kan ges. Det är även tydligt att alla de ovan nämnda kylsystemslösningarna har en roll att spela framöver. Examensarbetet har framförallt använt sig av en litteraturstudie för att besvara frågeställningarna. För litteraturstudien användes hemsidor som Discovery och ScienceDirect. För att beräkna energiförbrukning, drifttider och total kostnad så har Microsoft Excel använts. Framförallt för kylproduktion med kompressor, där det givna referensaggregatet har fyra olika driftfall beroende på kylbehov, varav ett är kylproduktion med frikyla. För att vikta frikylans andel har klimatdata från SMHI (2020) använts. Programmet har även använts för att sammanställa de tabeller och figurer som presenteras i resultatet. Prisförslag har givits efter personliga kommunikation per e-mail och telefonintervjuer med energiproducenter och tillverkare av kylaggregat. Resultatet visade att fjärrkyla var det för studieobjektet mest lönsamma alternativet, det står även för det system som är lämpligast då det är helt underhållsfritt för kunden. Anledningen till dess lönsamhet tillskrevs framförallt dess låga investeringskostnad. Att använda Gavleån för ren frikyla visade sig inte vara möjligt då temperaturen i ån är för hög sommartid. Även absorptionskyla visade sig vara olämpligt för studieobjektet då temperaturen i det lokala fjärrvärmenätet är för låg samtidigt som investeringskostnaden blivit hög. För absorptionskyla hade ett extra system behövts installeras, vilket rapporten inte kunnat prissätta. Rapporten visar däremot att metoden att producera kyla med absorptionsaggregat har potential att under rätt förutsättningar ersätta kompressorkyla. Detta för att minska dels belastningen på elnätet samt som ett sätt att minska CO2-utsläpp globalt, genom export av elektricitet till Europa. Detta arbete visar att dagens teknik är begränsad men att framtida teknik visar sig ha potential. Rapporten fann även att vidare arbete med vinning kunnat utföras för att identifiera absorptionskylas expansionspotential. / Cooling is produced with several completely differentiated methods. This report and case study considers four different methods of cooling, vapor-compression-, absorption-, free- and district cooling. A part of the problem is that the systems have vastly different technical configuration and requirement of a facility, such as geography and vicinity to other big technical system such as district cooling and district heating. The cooling systems are compared to find the method that is most suitable and has the most beneficial assessment. The different methods suitablitiy was graded based on, noise level, size and required maintenance. The facility that constitutes this thesis study has a cooling demand of 150kW, which is attributed to a bakery, a restaurant, an office and cooling benches etc. These have a cooling demand during four summer months, where cooling benches etc also have a demand during the rest of the year. Multiple studies showcase and point out that the cooling demand will grow in the future, even if a precise prognosis is not made. It is also clear that these above-mentioned cooling systems have a continuing role to play going forward. This thesis has foremostly used a literature review to answer the research questions. For the review webpages such as Discovery and ScienceDirect was used. To calculate the energy consumption, running hours and total yearly cost Microsoft Excel was used. Especially when cool produced with the compressor unit. The reference unit has four different operating modes depending on the cooling demand, one of the modes is production with free cooling. To value the share and impact that free cooling has, Microsoft Excel is used in combination with statistical data from SMHI (2020). Microsoft Excel is also used to compile the tables and figures in the “results” section. The pricing published in this report is based on personal communications per e-mail and phone interviews with energy producers and manufacturers of different cooling units. The result of the thesis show that district cooling is the most beneficial solution for cooling the facility. As well as the most suitable system since it is completely maintenance free for a customer. The reason for its profitability is attributed to its low investment cost. Using the nearby river for free cooling was deemed impossible because of its high temperature during the summers. Using absorption cooling was also considered unsuitable for the case object because of the low temperature in the local district heating network during summer times, as well as the high investment cost required because of it. To make absorption cooling suitable an additional system for cooling the processes would have to be installed, which this report has not been able to price.

Near Field Communication (NFC) refers to a communication technology that enables an effortless connection and data transfers between two devices by putting them in a close proximity. Besides contactless payment and ticketing applications, which were the original key drivers of this technology, a large number of novel use cases can benefit from this rapidly developing technology, as has been illustrated in various NFC-enabled application proposals and pilot trials. Typical NFC-enabled systems combine NFC tags, NFC-enabled mobile phones, and online servers. This thesis explores the trust relationships, security requirements, and security protocol design in these complex systems. We study how to apply the security features of different types of NFC tags to secure NFC applications. We first examine potential weaknesses and problems in some novel use cases where NFC can be employed. Thereafter, we analyze the requirements and propose our system design to secure each use case. In addition, we developed proof-of-concept implementations for two of our proposed protocols: an NFCenabled security-guard monitoring system and an NFC-enabled restaurant menu. For the former use case, we also formally verified our proposed security protocol.  Our analysis shows that among the discussed tags, the NFC tags based on secure memory cards have the least capability and flexibility. Their built-in three-pass mutual authentication can be used to prove the freshness of the event when the tag is tapped. The programmable contactless smart cards are more flexible because they can be programmed to implement new security protocols. In addition, they are able to keep track of a sequence number and can be used in systems that do not require application-specific software on the mobile phone. The sequence number enforces the order of events, thus providing a certain level of replay prevention. The most powerful type of tag is the emulated card since it provides a clock, greater computational capacity, and possibly its own Internet connection, naturally at higher cost of deployment. / Near Field Communication (NFC) hänvisar till en kommunikationsteknik som möjliggör en enkel anslutning och dataöverföring mellan två enheter genom att sätta dem i en närhet. Förutom kontaktlös betalning och biljetthantering ansökningar, vilket var den ursprungliga viktiga drivkrafter för denna teknik, kan ett stort antal nya användningsfall dra nytta av denna snabbt växande teknik, som har visats i olika NFC-aktiverade program förslag och pilotförsök. Typiska NFC-applikationer kombinerar NFC-taggar, NFC-kompatibla mobiltelefoner och online-servrar. Denna avhandling utforskar förtroenderelationer, säkerhetskrav och säkerhetsprotokoll utformning i dessa komplexa system. Vi studerar hur man kan tillämpa de säkerhetsfunktioner för olika typer av NFC-taggar för att säkra NFC-applikationer. Vi undersöker först potentiella svagheter och problem i vissa nya användningsfall där NFC kan användas.  Därefter analyserar vi de krav och föreslå vårt system design för att säkra varje användningsfall. Dessutom utvecklade vi proof-of-concept implementationer för två av våra föreslagna protokoll: en NFC-aktiverad säkerhet-guard övervakningssystem och en NFC-aktiverad restaurang meny. Dessutom, för fd bruk fallet, kontrollerade vi formellt vår föreslagna säkerhetsprotokoll. Vår analys visar att bland de diskuterade taggar, NFC taggar som baseras på säkra minneskort har minst kapacitet och dlexibilitet. Deras inbyggda trepass ömsesidig autentisering kan användas för att bevisa färskhet av händelsen när taggen tappas. De programmerbara beröringsfria smarta kort är mer flexibla eftersom de kan programmeras för att genomföra nya säkerhetsprotokoll.  Dessutom kan de hålla reda på ett löpnummer och kan användas i system som inte kräver ansökan-specik mjukvara på mobiltelefonen. Sekvensnumret framtvingar ordning av händelser, vilket ger en viss nivå av replay förebyggande. Den mest kraftfulla typen av taggen är den emulerade kortet eftersom det ger en klocka, större beräkningskapacitet, och möjligen sin egen Internet-anslutning, naturligtvis till högre kostnad för utplacering.

Sedan ett antal år tillbaka väljer allt fler att bo i innerstaden med små barn. Det har skapat ett enormt behov av nya förskoleplatser. Den vanligaste lösningen har blivit paviljonger med tillfälligt bygglov där antalet moduler monteras efter behov.  Med denna flexibla möjlighet tycks dock barackerna ha kommit för att stanna och blir oftast något helt annat än den provisoriska lösning de en gång var ämnade för.   Ett annat problem som förskolan står inför är att maten inte tillagas på plats utan körs ut från storkök och levereras i värmeslådor. Det fungerar förvisso men den pedagogiska poängen går om intet.   Syftet med projektet har varit att rita ett dagis i Stockholms innerstad som med samutnyttjade funktioner ger ett flexibelt förslag. Till förskolan hör ett restaurangkök som också serverar en restaurang, öppen för allmänheten. Kvällstid används vissa av barnens lokaler till en dansstudio. Samutnyttjandet blir kärnan och drivkraften i projektet.   Tomten är belägen i ena hörnet av Tantolunden på Södermalm.  Den avgränsas av bilväg och tågspår samt stora nivåskillnader. Buller och trafikfaror är påtagliga. Samtidigt delar den norra sidan ett fantastiskt parkläge med den kulturmärkta Ekermanska malmgården som funnits flera hundra år på platsen.   Att bygga i park är kontroversiellt och byggnaden har därför fått som uppgift att tydliggöra platsen som i nuläget är svåranvänd. Med publika verksamheter mot Ringvägen blir den en destination istället för en passage. Med en förlängning av Ekermanska gårdens riktning definieras också parkrummets gräns. Volymen i sig omsluter en innergård som blir barnens trygga oas. / An increasing number of families with small children are now choosing to live in Stockholm’s inner city, which has led to a tremendous need for more pre-schools. The most common solution today is to use pavilions with temporary building permits where modules are assembled as required from time to time. As they provide such a flexible solution, these barracks are however often being used in a permanent manner, quite different from the interim solution they were once intended to be.   Another problem that pre-schools face is that the children’s food is not cooked on location, but is instead prepared in industrial kitchens and delivered to the pre-schools. Although this is a viable solution, it does not fulfill the intended educational objective. The purpose of this project has been to design a pre-school in Stockholm’s inner city which provides a flexible option due to co-usage features. The pre-school’s kitchen also caters a restaurant which is open to the public. In the evenings, part of the children's space is used as a dance studio. This co-usage of space and function becomes the core and driving force of the project.   The grounds of the pre-school are located in one corner of the park Tantolunden on Södermalm. One side of the grounds is adjacent to motor roads and railroad tracks and significant differences in level. Noise and traffic dangers are obvious. At the same time, the north side of the grounds shares an amazing park with the heritage listed Ekermanska malmgården which has existed at this site for centuries. Building in parks is controversial and the building has therefore been given the task of clarifying this site, which is currently difficult to use. By providing businesses open to the public along Ringvägen, it becomes a destination instead of merely a place of transit. By providing an extension of Ekermanska malmgården's direction, the boundaries of the park are also defined. The volume itself encloses a courtyard that becomes the children's safe haven.

Intro Mitt projekt spänner över många skalor, och sträcker sig från stadsplan till byggnadsdetalj. Det hela utspelar sig på ett lokstalls- och vagnverkstadsområde, som kallas SJ-området och ligger precis utanför Bollnäs stadskärna. Området började utvecklas på 1880-talet och har varit en av de huvudsakliga anledningarna till att Bollnäs har blivit en stad. Idag är SJ-området en isolerad och inaktiv del av staden, som mest känns som en barriär som bidrar till det rådande bilberoendet bland stadens invånare. Min utgångspunkt för projektet var att undersöka hur området kan integreras i staden som en ny stadsdel, och samtidigt bli till en motor för staden att vända avfolkningstrenden, genom att bli en destination för turister. En turistdestination baserad på upplevelse och atmosfär tror jag kan vara ett sätt att ta tillvara områdets kulturhistoriska kvalitéer, samtidigt som den kan stimulera tillväxt och arbetstillfällen, utan att uppmuntra till ökad konsumtion. Under processens gång har jag valt en av byggnaderna på området, att använda som exempel på hur de övriga byggnaderna kan hanteras arkitektoniskt vid en anpassning till de nya funktionerna.   SJ-området När jag har jobbat med stadsplanen har jag utgått ifrån befintliga mönster i strukturen och försökt att förtydliga dem, samtidigt som de barriärer som finns överbryggs; till exempel topografin, stora parkeringsytor och järnvägen. Jag har också jobbat med att koppla samman olika omkringliggande målpunkter med varandra, huvudsakligen med gång- och cykelvägar, och på så sätt mer naturligt koppla SJ-området bättre till sin omgivning. Utifrån de huvudstråk jag har funnit, och de befintliga byggnaderna, har jag skapat kvartersmark. Min strategi är att de vackra befintliga byggnaderna tas i bruk först med program som stärker området som turistupplevelse, som kultur, hantverk, rekreation, sport och mat. Beroende på hur området utvecklas kan de nya tomterna därefter bebyggas efterhand, med program som handel, kontor och bostäder.   Den renande parken Området där spåren går vill jag att inte ska bebyggas, utan att spåren och även stolparna ska få vara kvar. Marken där är också förorenad, så därför har jag planerat en park längs hela det stråket, med växter som renar marken. Den här metoden är inte så beprövad i Sverige, men har visat bra resultat i andra länder som Tyskland och USA. Den går till så att speciella växter, som har bevisad effekt på de olika föroreningarna, planteras i marken som är förorenad. Tungmetallerna tas då upp av växten, som man sedan kan skörda och bränna, därefter separerar man tungmetallerna från askan. Olja och kreosot däremot bryts faktiskt ned i rotsystemet på de speciella växterna. Metoden har visat ge effekt redan efter ett år, men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta att få marken helt ren. Jag tänker att det här området kan vara en slags experimentpark för den här metoden, där man kan se vilka resultat de olika växterna ger.   Parken börjar vid tåg- och busstationen, där jag tänker att de flesta turister kommer ifrån, och sveper igenom SJ-området mot älven Ljusnan. När man rör sig i parken går man på spåren som har belagts med trätrall på huvudstråken och ibland vidgas gångytan med grus ovanpå den befintliga marken. Man befinner sig alltså alltid lite upphöjd från den befintliga marken, där växterna växer i fält. Hela promenaden ramas också in av de befintliga stolparna som har hållit upp elledningarna till loken. När man kommer fram till det östra lokstallet möts man av en cirkelformad plats som till hälften är en park och till hälften ett torg med bland annat torghandel. Runt platsen står befintliga belysningsstolpar som jag har flyttat på och spänt vajrar med belysning emellan. Även ett växthus och en nedsänkt scen med gradänger ramar in platsen.   Östra lokstallet Jag bestämde mig för att använda det östra lokstallet som exempelbyggnad, för att det är en vacker byggnad och för att den kändes viktig i den första delen av utvecklingen av området. Ursprungligen användes byggnaden som lokstall, alltså garage och verkstad för loken, med tillhörande personallokaler som omklädningsrum och övernattningsrum för lokförarna. Spåren, loken och dess rörelser har gjort att volymen är en starkt geometrisk form, som utgår ifrån det radiala och cirkulära. Lokstallet har också byggts ut under omgångar från 1917 och framåt, och har till följd av det fått ett ganska komplext tak, och på vissa ställen en mörk interiör.   Lager på lager Jag ser min design och nya användning av byggnaden som ett led i den tidigare och fortsatta utvecklingen av området, där byggnader och utbyggnader hela tiden tillkommer och tas bort. Det mönster som jag har hittat i de här processerna är att teglet är den mest beständiga konstruktionen på platsen, medan strukturer i trä och metall är mer flyktiga och föränderliga. Detta har jag tagit hänsyn till i mina förändringar och tillägg, av kulturhistoriska anledningar, men också för att det är logiskt med tanke på materialens egenskaper gällande återbruk, återvinning och förnyelsebarhet.   Materialen som jag har valt att jobba med i tilläggen i byggnaden är plywood, limträ, durkplåt, gallerdurk, zinkplåt och en starkt orange plåt. Exteriört använder jag mig av orange plåt för att jag tycker att den samspelar bra med teglet, samtidigt som det är en mer samtida kulör som avviker och sticker ut mot det befintliga. Interiört är teglets kulör inte lika dominant eftersom det är kalkputsat i en ljusgrå nyans. Jag valde därför nakna, industriella och ljusa material som plywood och gallerdurk, som fortsätter på samma tema men ändå skiljer sig ifrån det befintliga och är tydligt samtida.   Jag har också försökt att förstärka byggnadens karaktär av att vara i ständig förändring, genom att jobba med lager på lager och fragment av befintligt, återskapat och nytt. För varje del som jag har tagit bort har jag alltid lämnat ett spår av att den en gång har funnits, eller ersatt den med en modernare variant av samma byggnadselement. De övriga tillägg som jag har gjort är antingen fristående från eller skär igenom den befintliga strukturen, eller så bryter de stark emot det befintliga i material och formspråk.   En annan metod jag har använt mig av för att överlagra olika tidsaspekter är att ta objekt som utformats för en väldigt specifik funktion och sedan använda det på ett nytt sätt. Till exempel använder jag den ena traversen för att hänga installationer i konsthallen, och en smörjgrop blir en nedsänkt vinkyl som har ett litet entresolplan ovanpå.   House of food Jag har valt att nästan hela byggnaden ska inrymma program som handlar om mat; restaurang, barer och caféer, saluhall, produktion, matbutik, workshops för matkurser, kompletterat med odling i växthuset. Jag valde mat för att det är en väldigt stor del av vår miljöpåverkan, och jag vill att den här byggnaden ska vara en motor för att ge kunskap och vilja att förändra våra livsstilar, genom att man kan komma närmare de som producerar och säljer råvarorna. Som komplement har jag valt att göra en konsthall, flexibla rum för utställning, workshops och hörsal, och ett vandrarhem i de gamla övernattningsrummen. I val av program har jag också tagit hänsyn till vad som skulle kunna passa de befintliga rummen och inte sänka deras arkitektoniska värden.   De olika programmen som handlar om mat vill jag att ska vara tätt sammanflätade och glida in i varandra, därför har jag förstärkt den bågformade hallen som ett öppet rum som bara avdelas med mindre fristående volymer. Formen på den stora hallens tak har jag förstärkt med en sluten, fristående volym som följer bågens form, och innehåller kök, serviceutrymmen och lager. På volymen bildas ett entresolplan, där jag har placerat kök för matlagningskurser, med god överblickbarhet av hallens aktiviteter. Mot det öppna rummet i den stora hallen har jag placerat chark, produktion av till exempel ostkaka och öppna kök, där besökarna kan sitta vid bardisken och se på när kockarna lagar maten.

Bakgrund: År 2017 lämnade Riksrevisionen en rapport gällande avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag i Sverige, vilket trädde i kraft under 2010. Riksrevisionen förklarade i denna rapport att lagändringen skapade obalans i Sveriges ekonomi. Detta då det av rapporten framgår att större brister i företags bokföring ökat efter att revisionsplikten slopades, vilket främst syns i den så kallade högriskindustrin, varav ett förslag vore att återinföra lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige i mån att skapa legitimitet hos dessa företag.  Syftet: Denna rapport är menad att skapa en diskussion hur företag inom högrisk-branscher, i detta fall restaurangindustrin, skapar legitimitet jämtemot sina intressenter om de inte längre krävs granskas av en revisor. Denna diskussion kommer vara mellan företagare samt av författarna utvalda intressenter för att besvara författarnas underfrågor vilket sedan kommer besvara rapportens huvudfråga.  Metod: Det empiriska materialet som ingår i denna rapport har insamlats med en kvalitativ metod genom triangulering med en abduktiv ansats. Denna har bestått av semistrukturerade intervjuer med företag, banker, Skatteverket, revisorer och redovisare. Svaren har jämförts och analyserats med hjälp av författarnas uppställda teoretiska referensram.   Slutsats: Diskussion mellan företagare och intressenter visar att det inte alltid krävs att företag ska låta sig granskas av en revisor för att uppnå legitimitet, även om detta av intervjupersonerna framgår som den mer legitimerande åtgärden. Av vår slutsats framgår att företag genom förflutna, nutida och framtida handlingar kan skapa och bibehålla legitimitet, vilket innefattar handlingar som att följa de regler och principer som delas av industrin och dess intressenter men även handlingar som skapar en bättre image av företaget och dess ledning. Intressenterna ser även inhyrning av redovisnings och revisionstjänster som legitimerande då bokföringen har skapats indirekt genom rådgivning eller i direkt samspel med en redovisningskonsult samt revisor. Denna rapport är menad att skapa förståelse mellan företag och dess intressenter varav denna slutsats ska bidra till att skapa konsensus mellan de berörda parterna. / Background: Riksrevisionen submitted its reports in 2017, regarding the deregulation of statutory audit for smaller companies in Sweden that came into force in 2010. Riksrevisionen explained that the amendment created disturbances in the Swedish economy. The reason, mentioned in its report, is because the deregulation of statutory audit led to a greater number of errors within companies’ financial reports, particularly in the high-risk industries. Riksrevisionen suggested that statutory audit should be reinstated amongst the smaller companies in Sweden, in order to raise legitimacy among these companies.   Purpose: This thesis aims to create a discussion about how companies within the high-risk industries, in this case, the restaurant industry, creates legitimacy towards its stakeholders if they are no longer demanded by law to be reviewed by an auditor. This discussion will be between companies, banks, Skatteverket and auditors. The result of the dialogue will answer the author’s secondary questions, which in turn will answer the main research question of the report.     Method: The empirical material included in this report has been collected with a qualitative methodology, using triangulation with an abductive approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews with companies, banks, Skatteverket, auditors and accountants. The answers given were later categorized by subject. The results were compared and analysed with the conceptual framework created by the authors.   Conclusion and discussion: The dialogue between companies and their stakeholders shows that companies may receive legitimacy through other means then letting itself be reviewed by an auditor, which remains the outermost legitimising measure. Our conclusion describes that companies can receive or maintain legitimacy depending on their past, present or future actions. These actions include abiding laws and principles which is shared among the industry and its stakeholders but also those creating a better image of the company and its management. The stakeholders also view hiring accounting- and auditing services as legitimising as the financial reports have been created indirectly through advisement or indirect interplay with an accounting consultant or auditor. This report is meant to create understanding between companies and their stakeholders whereas this conclusion will contribute to the creation of consensus between concerned parties.

At the end of December 2022 Malmö had almost 360 000 inhabitants. According to Malmö Stad, the estimated number of inhabitants is expected to be 500 000 by the year of 2050. To make room for more people in the city, many of the old industrial areas in and around Malmö need to be densified and remade. One of these areas is called Nyhamnen. My site, a block consisting of six old silos and the magasin facilities is located here. The landlord wants to tear them down to make space for new buildings, but Malmö Stad wants to keep at least the six cylinder shaped silos and make them part of a future Nyhamnen.I want to believe that all of them could be saved, upcycled and repurposed with (economic, ecological and social) sustainability in mind. The industrial areas, threatened by demolition, are important for the cultural life in Malmö since they are perfect hosts for studios, ateliers and workshops. The densification of Malmö’s industrial areas are considered to ‘build away’ the cultural activities and force them to find other places to go, which is easier said than done. Culture and social perspectives are to be weighed together with the perspectives of economy and ecology in order to reach a sustainable city. Kulturkvarteret - a project of recycling, upcycling and re-adapting an old and underused industrial building in Nyhamnen, with sustainability as the driving force. It consists of a restaurant, workshops, ateliers, exhibition spaces and social areas meant for integrating people, starting conversations and socializing as well as apartments functioning as a sanctuary for the artists of Malmö. / I slutet av december 2022 hade Malmö närmare 360 000 invånare. Enligt Malmö Stad beräknas antalet invånare stiga till 500 000 år 2050. För att rymma fler invånare i staden behöver många av de gamla industriområdena i och runt Malmö förtätas och göras om. Ett av dessa områden heter Nyhamnen. Här ligger min byggnad, ett kvarter bestående av sex gamla silor och tillhörande magasin. Fastighetsägaren vill riva dem för att ge plats åt nya byggnader, men Malmö Stad vill behålla åtminstone de sex cylinderformade silorna och göra dem till en del av ett framtida Nyhamnen.Jag vill tro att silorna och magasinet går att renoveras och återanvändas med (ekonomisk, ekologisk och social) hållbarhet i fokus. De rivningshotade industriområdena är viktiga för kulturlivet i Malmö eftersom de är perfekta värdar för studios, ateljéer och verkstäder. Förtätningen av Malmös industriområden anses ”bygga bort” kulturverksamheterna och tvinga dem att hitta andra lokaler, vilket är lättare sagt än gjort. Kultur och sociala perspektiv bör vägas samman med ekonomi och ekologi för att nå en hållbar stad. Kulturkvarteret - ett projekt där en gammal och underutnyttjad industribyggnad i Nyhamnen renoveras, återanvänds och återanpassas med hållbarhet som största drivkraft. Kulturkvarteret består av en restaurang, verkstäder, ateljéer, utställningslokaler och sociala ytor avsedda för att integrera människor, starta samtal och umgås samt lägenheter som fungerar som en fristad för stadens konstnärer.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka och gestalta utbyggnaden av Gröna Lund inom fastigheten Skeppsholmsviken 6 med hänsyn till funktion, upplevelse, kulturhistoriska värden, hållbarhet och allmänhetens intressen. Metod: Intervjuer genomfördes med personer som har varit inblandade i det pågående planarbetet och en enkätundersökning har delats på sociala medier för att ta reda på allmänhetens synpunkter och önskemål kring utbyggnaden. Utöver detta har detaljplaner, rapporter och ritningar från det pågående planarbetet utgjort del av faktainsamlingen inför arbetet. Resultat: Arbetet resulterade i fem byggnader placerade längs vattenlinjen mot Saltsjön och ett allmänt gångstråk i form av en brygga som ska kunna användas som passage förbi Skeppsholmsviken 6. Slutsats: Resultatet visar att en utbyggnad av Gröna Lund har stark kulturhistorisk förankring och att platsen i utbyggt utseende kommer kunna nyttjas bättre av både allmänheten och Gröna Lunds besökare. Utbyggnaden kommer även medföra positiva ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som minskad biltrafik, ökad trygghet, fler jobbmöjligheter och stärkt turistnäring. Det är möjligt att göra utbyggnaden ekologiskt hållbar genom att använda trä som byggnadsmaterial, grundlägga bryggan på pålar och höja bryggdäcket en bit över vattnet för att få ett större ljusinsläpp. / Aim: The aim of the thesis is to investigate and design the extension of Gröna Lund within the property of Skeppsholmsviken 6 in regards to the factors that affected the formation. Methods: Interviews were conducted with people involved in the current project. A survey was administered on social media to explore public opinion and requisition tied to the extension work. Furthermore, an audit of detailed plans, reports and drawings was carried through. Results: The constructions resulted in five buildings placed along the coastline facing Saltsjön and a public board walk in terms of a dock which should be accessible for passage through Skeppsholmsviken 6. Conclusions: The results show that the extension of Gröna Lund has a strong cultural and historical attachment and will benefit the public and visitors of Gröna Lund. Additionally, the extension will have positive ecological, social and economic consequences such as increased safety, tourism, job opportunities and reduced traffic. The extension can be made ecologically sustainable by using wood as a building material, build it on piles and raising the dock a bit over the water surface to get a larger light transmission.