SYFTE:  Syftet med den här studien är att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat revisionsprocessen samt revisionskvalitén. METOD: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, baserade på semistrukturerade intervjuer med sex revisorer från både små och stora revisionsbyråer.  SLUTSATS: Den slutsatsen som kan dras av pandemins påverkan på revisionsprocessen är att det inneburit extra granskningsåtgärder i och med det omställningsstöd och permitteringsstöd som har erbjudits företag. Detta har lett till att ytterligare granskningsmoment tillkommit vilket har påverkat revisorns riskbedömning. Studien ser ingen påverkan på revisionsarvodet och revisorersättning, dock har pandemin haft en påverkan på företagens fortlevnad, vilket har orsakat att fler företag haft ekonomiska svårigheter. Vidare finner denna studie inget samband mellan Covid-19 och revisorers arbetssätt, däremot har arbetet förändrats för nyanställda. Slutligen visar även studien att utbildningar påverkats negativt av pandemin men att det främst haft en påverkan på nyanställdas möjlighet att introduceras i arbetet. / PURPOSE: The purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected the audit process and the audit quality. METHOD: This study followed a qualitative method, based on semi structured interviews with six auditors from small and large audit firms.  CONCLUSION: The conclusion that can be drawn from the pandemics impact on the auditing process is that it has entailed additional review measures because of the adjustment support and redundancy support that has been offered to companies. This had led to additional audit elements being added, which has affected the auditors risk assessment. This study shows no impact on audit fees and auditor remuneration however, the pandemic has had an impact on going concerns, which has caused more companies to have financial difficulties. Furthermore, this study finds no connection between Covid-19 and the auditors working methods, however, the work has changed for new employees. Finally, studies also show that education was negatively affected by the pandemic, but that it mainly affected new employees ability to be introduced to work.

Sedan lagändringen år 2010, gällande avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, ställs numera företag inför ett val. Likt samtliga företag så krävs ett ställningstagande om vilken revisionsbyrå som väljs att anlitas. Ett litet aktiebolag antas, på grund av mindre resurser, behöva överlägga för- och nackdelar i högre grad än större företag. Vilket leder till studiens syfte som är att ta reda på vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val av revisionsbyrå. Tidigare forskning och redovisningsteorier tyder på att det inte bara är små aktiebolags värderingar som leder till vilken revisionsbyrå som väljs, utan också företagets struktur påverkar valet. Därför är studiens avsikt att både analysera revisionsbyråers skiljande faktorer samt företagsstrukturen hos små aktiebolag. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till slumpmässigt valda företag i Sverige. Studiens resultat bekräftar en del av tidigare forskning. Det påvisas att sannolikheten att ett litet aktiebolag väljer en revisionsbyrå inom Big 4 ökar med företagets storlek samt företagets skuldsättningsgrad. Vidare tyder resultatet på att desto mindre priskänsligt företaget är och desto mer de värdesätter kvalité, personlig relation och varumärke, ju troligare är det att Big 4 väljs. Studien ämnar att ge en bättre förståelse kring revisionsvalet samtidigt som både små aktiebolag och revisionsbyråer kan fokusera på de faktorer som inverkar valet. Som framtida forskning anses revisorn som oberoende vara ett intresseväckande område att fördjupa sig mer i. / Since 2010 when the accounting laws in Sweden cha four nged, small businesses are now facing a choice whether to be audited or not. Like all businesses, this includes a choice regarding what auditing firm to hire. Small businesses must consider the pros and cons in greater extent than bigger businesses because of their overall lower resources. This leads to the purpose of the study which is to find out what factors affect the choice of selecting an auditing firm. Previous research and accounting theories suggest that, in addition to the factors of the auditing firm, the business’ corporate structure can affect their choice. Therefore, the study is aiming to analyze both the auditing firms various characteristics and the corporate structure of the business. This is performed by sending out a survey to randomly selected small businesses in Sweden and analyzing the data once received. The result of the study partly confirms the previous studies conducted in the same field. It indicates that the probability for a small business to choose an auditing firm within Big four increases with the business size and the gearing ratio. Further, the result indicates that the less price sensitive a business is. So, the higher they value auditing quality, personal relationship and that the auditing firm is well-known, the higher is the probability that they will decide to hire an auditing firm within Big firms. The research is aiming to increase the understanding regarding auditing choice and help both the auditing firms and the companies to understand what factors can affect the choice. As a topic for future research, we find that the auditors’ independence would be interesting, since this research indicates the relevance of it.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalité Metod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studie Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teori Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska tester Resultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens / Purpose: The purpose of this thesis is to identify and analyze how auditors define audit quality and how they are ascertain that they perform audit with high quality Methodology: In order to reach a result, an abductive approach with a quantitative method have been used in this exploratory study Theoretical perspective: The study is based on existing theories and scientific studies, but also the results of our pilot interviews are used to identify factors that may explain our purpose. Theories that have been used are professional theory, institutional theory and agency cultural theory Empirical foundation: The empirical material is based on a questionnaire addressed to the Swedish auditors in FARs membership list. The empirical data have been analyzed by statistical tests Conclusion: The analysis showed that the factors that are having the greatest positive impact on audit quality are expertise together with the auditor's proficiency

Regleringen gällande revisorsrotationen syftar till att stärka revisorers oberoende men tidigare forskning har dock påvisat diverse påföljder som kan anses som både negativa och positiva för revisorernas arbete. Således förekommer det många oeniga resultat angående revisorsrotationens olika effekter i den tidigare forskningen.   Syftet med denna studie är att förklara revisorsrotationens effekter utifrån ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter och professionella karriärer. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorsrotationen, byråtillhörighet och revisorsprofessionen använts. Utifrån den tidigare forskningen har   studien   utformat   åtta    hypoteser   som behandlar    revisorsrotationens   ekonomiska   effekter, förtroendeeffekter och kvalitetseffekter. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till revisorer som arbetar på små och stora revisionsbyråer i Sverige.     Denna studie påvisar att revisorer med längre erfarenhet inom revisionsbranschen har en mer negativ syn på rotationens förtroendeeffekter. Studien bekräftar även att revisorerna anser att regleringen överlag är nödvändig för revisionsbranschen vilket även stöds av den tidigare forskningen. Däremot kunde studien inte påvisa någon skillnad i ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter. Likaså kunde ingen skillnad påvisas mellan revisorer med olika långa professionella karriärer och rotationens ekonomiska effekter och kvalitetseffekter.   Studiens viktigaste bidrag är uppmärksammandet av revisorsrotationens effekter för revisionsbyråer och deras klientföretag. På så sätt blir revisionsbyråerna mer medvetna om rotationens påföljder vilket innebär att de eventuellt kan införa åtgärder för att hantera dessa. Studien kan även visa sig relevant för klientföretagen då studien bidrar med ökade kunskaper om hur regleringen påverkar revideringen av deras räkenskaper. / Mandatory audit rotation aims to improve auditor’s independence however previous research has shown that the regulation can cause both advantages and disadvantages on the audit profession. Researchers are therefore in a disagreement over whether or not the effects caused by the regulation are considered to be favourable or damaging to auditors.   The purpose of this study is to explain mandatory audit rotation based on audit firm affiliation and auditors’ professional careers. A considerable amount of previous literature and research papers have been examined in order to reach the purpose of this study. Eight hypotheses have been defined based on earlier research within the subject. The hypotheses deal with the three main effects caused by the regulation, namely effects related to economics, public assurance and quality. A survey was used to test the study’s hypotheses and the selected respondents were auditors in Sweden.     The results of the study show that more experienced auditors have a more negative view on the regulations effects related to public assurance. The study also confirms that auditors general view is that the regulation is necessary and important. On the other hand, the study could not prove that auditors within different firm affiliations have different views on the regulation.   This study contributes to an increased understanding of how mandatory audit rotation effects auditors and their clients. By increasing the audit professions understanding and knowledge about the regulation audit firms can focus on taking action to handle the effects in a more efficient way.

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader. / The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.

Titel: Nya utbildningskrav – Hur påverkas rekryteringen? En kvalitativ studie omde nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer Författare: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm och Oscar Hermodsson Handledare: Linus Axén och Rickard Wilhelmsson Nyckelord: Revisor, professionsteori, revisorsutbildning, revisionskvalité, kompetens,rekrytering, revisorsteam Bakgrund: I takt med omvärldsförändringar som globalisering, teknisk utveckling och nya regler för finansiell och icke-finansiell rapportering, står den traditionella revisorsrollen inför en förändring och revisionsbranschen behöver anpassas utefter detta. Den 1 juli 2018 ändrade Revisorsinspektionen utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. De nya utbildningskraven innebar att från tidigare omfatta totalt åtta år med akademisk och praktiskutbildning, till de nuvarande kraven på sex år med akademisk och praktisk utbildning. Man tar även bort kravet att man ska ha en kandidatexamen inom huvudområdet företagsekonomi. Med de nya kraven kan huvudområdet vara inom valfritt ämne men behöver innehålla vissa obligatoriska områden. De sänkta kraven har lett till reaktioner från olika håll. Exempelvis menas det att de sänkta utbildningskraven kan gynna revisorsbranschen på kort sikt, men att det finns en risk att revisionens kontrollfunktion och förtroendet för branschen försvagas. Dessutom menas det att de nya utbildningskraven påverkar revisorernas professionella karaktär och yrkets status kan riskera att försämras liksom revisionskvaliteten. Å andra sidan argumenteras det för att det ger en bredare bas för rekrytering då framtidens revisorer kan behöva kompetenser som tidigare saknats samt att attraktionskraften till yrket kan öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur rekryteringen av revisorer påverkats av denya utbildningskraven utifrån aspekterna utbildning, kompetens och team. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistruktureradeintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Den deduktiva ansatsen tillämpades i första hand med inslag från den induktiva. Slutsats: Uppsatsens resultat visar att de nya utbildningskraven har gjort det enklare att kunna bli auktoriserad revisor utifrån ett akademiskt perspektiv. Likaså påvisas även att revisionsbyråerna har ett större urval av potentiella framtida revisorer som kan rekryteras till byråerna till följd av de nya utbildningskraven där flera utbildningsbakgrunder med olika kompetenser ges möjlighet, vilket anses som positivt enligt respondenterna. Utifrån respondenterna föredras grundläggande kunskaper inom ekonomi ochredovisning då dessa kunskaper utgör en god grund för att lyckas inom yrket. Vidare konstateras det att personliga egenskaper är det som väger tyngst vidrekrytering av revisorer i jämförelse med utbildning och tidigare erfarenheter. Dessutom anses den praktiska utbildningen vara det som väger tyngst för att så småningom bli auktoriserad revisor genom godkänt slutprov.De kompetenser som anses lämpliga för en kandidat beskrivs vara att manhar en god social kompetens och att man har en god analytisk förmåga. / Title: New Education Requirements – How is the Recruitment Affected? A Qualitative Study on the Impact of the New Educational Requirements on the Recruitment of Auditors Authors: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm and Oscar Hermodsson Supervisors: Linus Axén and Rickard Wilhelmsson Keywords: Auditor, profession theory, auditor education, audit quality, competence, recruitment, audit teams Introduction: As the world changes in consequences of globalization, technological development and regulations in financial and non-financial reporting, the traditional role of auditor is facing a change and the industry of auditing demands to adapt accordingly. On July 1, 2018, the Swedish Inspectorate of Auditors changed the educational requirements to become an authorized auditor. The new educational requirements implied that from previously including a total of eight years of academic and practical education, to the current requirements of six years of academic and practical education. Also, the requirement to have a bachelor’s degree in the main field of business administration has been removed. With the new requirements, the main field can be in any subject but it demands to contain a certain of mandatory topics. The lowered requirements have led to various reactions from different sides. For example, it is believed that the lowered education requirements may benefit the audit industry in the short term, but there is a risk that the audit’s control function and trust towards the industry will be weakened. In addition, it is believed that the new educational requirements affect the professional character of the auditors as well as the status of the profession are at risk of deteriorating and likewise the audit quality. On the other hand, it is argued that it provides a broader base for recruitment as future auditors may need skills that previously were lacking and the attractiveness of the profession may increase. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the recruitment of auditors has been affected by the new educational requirements based on the aspects of education, competence and team. Method: The study is based on a qualitative research strategy where semi-structured interviews were used as a data collection method. The deductive approach was primarily applied with elements from the inductive approach. Conclusion: The results of the thesis show that the new educational requirements have made it easier to become an authorized auditor from an academic perspective. Likewise, it is also shown that the audit firms have a larger selection of potential future auditors who can be recruited to the firms as a result of the new educational requirements, where multiple educational backgrounds with different competences are given the opportunity, which is considered as positive according to the respondents. Based on the respondents, basic knowledge in economy and accounting is preferred as this knowledge constitutes a good basis for succeeding in the profession. Furthermore, it is stated that personal characteristics are the single most important factor which matters the most when recruiting junior auditors in comparison to education and previous work experience. In addition, the practical training is considered to be the most important factor to become an authorized auditor by passing the final exam. The competences that are considered as suitable for a candidate are described as having good social skills as well as having good analytical skills.

The thesis processes the auditor’s role and whether it can constrain possible earnings management in smaller Swedish private corporates. The removed auditing obligation that was abolished in Sweden 2010 with the reason to reduce the administrative burden faced by smaller corporates, contributed to an important discussion regarding the auditor’s actual importance. In addition, the corporate tax in Sweden was significantly reduced from 26.3 percent to 22 percent, which gave Swedish corporates incentives to reduce their earnings before the tax reduction, and therefore pay less taxes. This phenomenon is used in the thesis as an excellent opportunity to measure earnings management since there were significantly strong incentives for corporates to manipulate their earnings at that time. The thesis aims to increase understanding among these corporates accounting, and whether the auditor can strengthen the accounting- and audit quality, and therefore constrain earnings management. Through the use of a quantitative method where statistical tests have been performed on underlying data gathered from the corporates annual reports, the thesis research question has been answered. The formulation of the research questions is “Does the degree of earnings management differ between audited and unaudited corporates?”, which has been investigated by measuring the degree of earnings management through unexpected accruals, but also through SG&A cost stickiness. Furthermore, the thesis aims to provide the research area with arguments regarding the appropriateness of the audit exemption. The result obtained in the thesis indicates that audited corporates have less negative unexpected accruals, and hence a minor degree of earnings management in comparison with unaudited corporates. However, no significance is shown in the result, at a five percent significance level, which means that it’s not possible to say with certainty that there’s a difference between these two groups in terms of negative unexpected accruals. Instead, there is evidence that there’s a significant difference between audited and unaudited corporates in terms of cost stickiness, where unaudited corporates showed more cost stickiness and thus also a higher degree of earnings management. With an additional test the thesis also demonstrates that there are corporates that don’t follow the Swedish laws regarding audit exemption. This is when it’s discovered that there are corporates that aren’t covered by the audit exemption, and thus don’t meet the required limits, but still don’t provide an auditor. These corporates also prove to have a higher degree of earnings management since the thesis received a significant result in terms of negative unexpected accruals. To sum up, the thesis highlights that the auditor’s role is of great importance in several aspects, and for this reason there are motives for legislators to review the audit exemption in Sweden.

Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar. Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018. Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén / Background: The development of the auditor profession originates from 1895. However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic. Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden. Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a crosssectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018. Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality

Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk för människors hälsa och en världsekonomisk nedgång vilket resulterade i att restriktioner infördes för att minska smittspridningen. Restriktioner i form av fysisk distansering till följd av Covid-19 pandemin har skapat både utmaningar och möjligheter för olika branscher i världen. Ett flertal arbetsplatser fick drastiskt omstrukturera arbetssätt och införa ett distansarbete. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag utan genomfört en drastisk implementering av distansarbete. Utvecklingen av digitala verktyg inom revisionsbranschen har varit ett pågående arbete under en längre period. Detta för att realisera ett ökat distansanpassat arbetssätt i framtiden, vilket påskyndades till följd av Covid-19. Trots teknologiska förberedelser har det inneburit utmaningar samt givit möjligheter inom revisionsbranschen vilket kan medföra inverkan på revisionskvalitén. Eftersom detta område i skrivande stund är outforskat, är syftet med studien att bidra med kunskap om hur distansarbetet under Covid-19 har inneburit utmaningar och möjligheter inom revisionsbranschen samt skapa förståelse om balansen mellan revisionskvalitet och oberoende och objektivitet.    Studien berör revisionsprocessens förändrade arbetssätt till följd av ökat distansarbete och dess inverkan på revisionskvaliténs slutprodukt. I studien presenteras centrala faktorer vilka vid införandet av distansarbete kan inverka på revisionskvaliteten. Via tio kvalitativa intervjuer med revisionsmedarbetare, vilka har varierande erfarenhet, har individuella-, organisatoriska-, privata- och teknologiska faktorer inom distansarbete ansetts betydelsefulla. Vidare har även input-, process- och output faktorer inom revisionskvalitén samt revisionsprocessens samtliga faser ansetts betydelsefulla. Ytterligare kvalitativ datainsamling har skett genom textanalys av tio företags revisionsberättelser för år 2019, 2020, samt 2021. Majoriteten av respondenterna i studien tillhör Big Four-byråer resterande fyra respondenter tillhör medelstora revisionsbyråer. Samtliga av respondenterna arbetar aktivt med K3-regelverket och är lokaliserade på kontor i olika delar av Sverige.    Studien bidrar med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar revisionsbranschen har mött i samband med den drastiska implementeringen av distansarbete. Vidare utfördes en analys angående om revisionskvalitén har påverkats på grund av de identifierade utmaningarna och möjligheterna. Tillvägagångssättet för studien var att undersöka distansarbetets inverkan på revisionskvalitetens dimensioner bestående av input-, process-, och outputfaktorer. Studien visade på att distansarbetet har medfört kommunikativa utmaningar och svårigheter att upprätthålla kunskapsutveckling. Distansarbetet har även medfört möjligheter för ökad effektivitet. En slutsats av studien var att distansarbetet inte påverkat den slutliga produktens kvalité och därmed uppfattades ingen inverkan på revisionskvaliteten i dagsläget. Vidare uppmärksammas gränsdragningen mellan revisorers oberoende och objektivitet i förhållande till kundrelationerna. Studien uppmärksammar även att om implementering av hybrid-arbetssätt fortsätter bör revisionsbranschen se över kunskapsförsörjningen hos revisionsmedarbetare. / The Covid-19 pandemic causes death, risk to human health and a world economic downturn. The pandemic led to the establishment of restrictions to reduce the spread of the infection and physical distancing have both brought challenges and opportunities for various industries in the world. Several workplaces had to drastically restructure their working methods and implement teleworking. The auditing industry has not been an exception to this, and a drastic implementation of teleworking took place in the line of business. The development of digital tools in the auditing industry has been an ongoing work for a long period. This is to implement an extended teleworking method in the future, which has been accelerated as a result of Covid-19. Despite technological preparations, it has posed challenges and provided opportunities in the auditing industry, which can have an impact on auditing quality. Based on this unexplored field at the time of writing, the purpose of this study is to contribute knowledge about how teleworking during Covid-19 has entailed challenges and opportunities in the auditing industry and to create an understanding of the balance between auditing quality and independence and objectivity   The study refers to the changed working methods regarding the audit process as a result of increased telework and its impact on the audit quality in the final product. The study presents key factors which, when introducing telework, can affect the quality of auditing. Through ten qualitative interviews with audit staff, with varying experience, has individual, organizational, private and technological factors in teleworking been considered significant. Furthermore, input, process and output factors within the audit quality and all phases of the audit process have also been considered significant. Further, qualitative data collection has taken place through text analysis of ten companies' audit reports for the years 2019, 2020, and 2021. The majority of the respondents in the study belong to Big Four-agencies, the remaining four respondents belong to medium-sized audit firms. All the respondents work actively with the K3 regulations and are located in offices in different parts of Sweden.    The study contributes with knowledge of the opportunities and challenges the auditing industry has faced in connection with the drastic implementation of teleworking. Furthermore, an analysis was performed regarding whether the audit quality has been affected due to the identified challenges and opportunities. The approach for the study was to investigate the impact of telework on the dimensions of audit quality consisting of input, process, and output factors. The study showed that teleworking has led to communicative challenges and challenges in maintaining knowledge development. The telework has also led to opportunities for increased efficiency. One conclusion of the study was that the telework did not affect the quality of the final product and thus no impact on the audit quality was perceived at present. Furthermore, attention is drawn to the demarcation between auditors' independence and objectivity in relation to customer relationships. The study also draws attention to the fact that if the implementation of hybrid working methods continues, the auditing industry should review the supply of knowledge among audit staff.