This qualitative study explores how staff at a group home for young adults with intellectual disabilities describe their work and the opportunities and obstacles they experience during everyday work with the residents. The data in the study consists of four semi-structured interviews with staff at a newly established group home. From the perspective of implementation research and a selection of key factors, staff stories are analyzed and a discussion of the prerequisites for implementing a new way of working is discussed. The results of the study show that the staff are committed and express that they want to strengthen the living conditions of the residents, but also that staff practice is multifaceted and that staff respond to the needs of the residents in different ways. Introducing a new way of working does not directly mean that the work will change or improve, but based on comparing staff's stories to key factors in implementation research, it is reasonable to assume that there are good opportunities for the implementation of a new way of working to be succesful. / I denna kvalitativa studie undersöks hur personal, på en gruppbostad där det bor unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, beskriver sitt arbete och vilka möjligheter och hinder de möter i det vardagliga arbetet tillsammans med det boende. Studiens empiri består av fyra semistrukturerade intervjuer med personal från på en nyetablerad gruppbostad som ska införa ett nytt arbetssätt. Utifrån ett implementeringsperspektiv och ett antal framgångsfaktorer har personalens berättelser analyserats och en diskussion över förutsättningar att implementera ett nytt arbetssätt har förts. Studiens resultat visar att personalen är engagerade och uttrycker att de vill bistå och stärka de boende, men också att arbetet är mångfacetterat och att personalen har olika sätt att bemöta de boendes behov. Att införa ett nytt arbetssätt innebär inte direkt att arbetet kommer att förändras eller förbättras, men utifrån personalens berättelser som jämförts med framgångsfaktorer inom implementeringsteori kan det tolkas finnas goda förutsättningar att implementeringen av det nya arbetssättet kan bli framgångsrik. / Active support – ett arbetssätt för inflytande och ökad delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende

Title:          Assistance Assessment for Clients with Dementia Disease - The Perceptions and Experiences of Care Managers   Authors:    Fredrik Borg and Helena Wallin Håkansson   The study aimed to examine the experiences, difficulties and ethical positions of care managers in the assistance assessment of dementia clients. The study was based on the themes of self-determination and integrity, ethical approach, security and meaningful existence. Qualitative semi-structured interviews were used as data collection method. Empirical material was analysed based on empowerment and system theory. The result shows that care managers daily deal with ethical dilemmas regarding the client's self-determination and integrity, in relation to the right to security and meaningful existence. The informants conveyed that it’s mainly about being a fellow human with understanding and empathy, adapted to the current situation. Previous research shows ethical dilemmas regarding family caretakers and decision making for elderly with dementia, this was also evident in our study. For future research, we see the relevance in exploring the differences regarding the use of legal kinship privileges. / Titel:          Biståndsbedömning för klienter med demenssjukdom - Biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter   Författare: Fredrik Borg och Helena Wallin Håkansson   Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares upplevelser, svårigheter och etiska ställningstaganden vid biståndsbedömning av klienter med demenssjukdom. Studien utgick från temana självbestämmande och integritet, trygghet och meningsfull tillvaro samt etiskt förhållningssätt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Empiriskt material bestående av transkriberade intervjuer, analyserades utifrån teorierna empowerment och systemteori. Som resultat konstateras att biståndshandläggare dagligen hanterar etiska dilemman kring klientens självbestämmande och integritet, i relation till rätten till trygghet och meningsfull tillvaro. Informanterna förmedlade att det i praktiken handlar om att vara medmänniska med förståelse och empati, anpassat till den aktuella situationen. Tidigare forskning visar på bland annat etiska dilemman kring anhörigvårdare och beslutsfattande för äldre människor med demens. Detta framkom även i vår studie. För framtida forskning tror vi det kan vara relevant att kartlägga varför det ser olika ut kring användning av anhörigbehörighet.

En upplevd ensamhet hos äldre personer i vårt samhälle kan bidra till ohälsa eller en känsla av utanförskap. Brister på sociala kontakter eller ofrivillig isolering kan vara faktorer som bidrar till att äldre personer, upplever en känsla av ensamhet. Välfärdstekniska lösningar har bland annat som syfte, att bidra till att användaren kan bibehålla sin självständighet för att kunna vara delaktig i samhället, vilket i sin tur kan leda till en minskad upplevelse av ensamhet, hos användaren. Syftet med studien är att undersöka om välfärdsteknik med trygghetslarm kan ha betydelse för upplevelsen av ensamhet hos brukaren. En empirisk studie genomfördes via semistrukturerade intervjuer, med äldre personer som har haft ett trygghetslarm, som beviljad insats i minst ett år. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i fyra huvudteman: val av välfärdsteknik, användning av trygghetslarmet, varför valdes trygghetslarmet och upplevd ensamhet, som är det bärande temat i denna studie. I resultatdelen framkom det att trygghetslarmet inte minskar en upplevd känsla av ensamhet hos brukaren, men i det fall trygghetslarmet användes för att få mänsklig kontakt, minskades en upplevd ensamhet hos brukaren, det är dock inte trygghetslarmets primära syfte. I diskussionsdelen diskuteras resultatet, utifrån aktuell forskning och utifrån egna reflektioner av resultatet, som framkom i denna studie.

Samers historia är präglad av kolonisation, rasism och marginalisering. Sverige erkände samer som ett urfolk år 1977 och antog urfolksdeklarationen år 2007 som finns till för att skydda urfolk och deras rättigheter. Däremot har Sverige inte ratificerat ILO konventionen nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Detta på grund av att staten inte uppfyller minimikraven på urfolks markrättigheter. Samernas mark har blivit exploaterad under en lång tid där staten har gynnats av de rika naturresurser som finns i området. Samer som är ett erkänt urfolk har enligt urfolksdeklarationen rätt till självbestämmande. Trots att Sverige har antagit deklarationen uppfylls inte detta. Detta har resulterat i en kritik mot Sverige från bland annat FN och en debatt har förts om ämnet. Sametinget är ett folkvalt parlament och en myndighet som främst ska arbeta med frågor som rör samisk kultur och enligt de själva saknar de beslutanderätt. Detta har kritiserats av politiker i Sametinget då de som urfolk har rätt till självbestämmande.  I studien genomförs kvalitativa intervjuer med sex politiker från Sametinget. Studiens syfte är att få en djupare förståelse om vilka uppfattningar och mål det finns om ett samiskt självbestämmande i de olika partierna i Sametinget. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex politiker från fem olika partier. Med avstamp i bestämda teorier och tidigare forskning analyseras respondenternas svar för att få en teoretisk förståelse i ämnet och kartlägga eventuella kopplingar.  Studiens resultat påvisar att politikerna från de olika partiernas delar liknande uppfattningar och mål inom samiskt självbestämmande. De anser att självbestämmandet är för litet och belyser samma viktiga komponenter inom självbestämmande såsom: naturresurser, kultur och Sametinget. De påpekar även att ett utökande av Sametinget och mer resurser behövs. Resultatet visar även på att politikerna anser att statens makt är för stor och de vill ha ökad rådighet över frågor som berör dem. Studiens slutsats visar att det finns flera kopplingar till teorierna, framförallt till den postkoloniala.

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

En kvantitativ studie har genomförts om hur elevers motivationen påverkas vid multiplikationsberäkning av läromedelstypiska multiplikationsuppgifter  i årskurs fyra respektive espektive årskurs sex. I studien lyfts även skillnader och likheter mellan årskurserna.  För att samla in data har enkätundersökning genomförts på totalt 29 elever, varav 13 elever i årskurs fyra och  16 elever i årskurs sex. Eleverna fick besvara på 16 frågor, där data samlades in för att ta reda på hur elever skattar sitt intresse & glädje, upplevda kompetens, värde & användbarhet, press & spändhet vid beräkning av två multiplikationsuppgifter som hämtades ur ett vanligt förekommande matematikläromedel. .  Resultatet visar att det inte finns några storaörre skillnader mellan årskurserna. Elever i årskurs fyra och sex uppleverer måttligt intresse &och glädje, upplevd kompetens samt värde &och användbarhet vid beräkning av multiplikationsuppgifterna. Elever i årskurs fyra upplevde vid er lågsvag press &och spändhet medan elever i årskurs sex upplever överlag inte upplevdelåg  press &och spändhet vid utförandet. .Således synliggjordes en måttlig inre motivation.

Studiens syfte var att undersöka följande (1) relationen mellan självbestämmande motivation ochintentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat, (2) relationen mellan självbestämmande motivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelandemodereras negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Samt (3) relationen mellan kontrolleradmotivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett resultatinriktatmotivationsklimat. Forskningsdesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomtillgänglighetsurval totalt rekryterade 96 unga fotbollsspelare inom olika divisioner i åldrarna 16-20år (M=17.01, SD=1.02). Resultatet av studien bekräftade hypotes (2), där det fanns ett statistisktsignifikant samband mellan självbestämmande motivation och högre intentioner att fortsätta sittfotbollsspelande vilket modererades negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Hypotes (1) och hypotes (3) visade sig inte vara statistisk signifikanta. Resultatet av studien kan vara underlagför att förespråka självbestämmande former av motivation och undvika ett resultatinriktatmotivationsklimat inom ungdomsfotboll för att på så sätt öka intentionerna av fortsattfotbollsdeltagande. / The aim of the study was to investigate the following (1) the relationship between self-determiningmotivation and intentions to continue playing football is moderated positively by a task-orientedmotivational climate, (2) the relationship between self-determining motivation and intentions tocontinue playing football is negatively moderated by a results-oriented motivational climate. And(3) the relationship between controlled motivation and intentions to continue playing football ispositively moderated by a results-oriented motivational climate. The research design was aquantitative cross-sectional study which, through the availability sample, recruited a total of 96young football players in different divisions, aged 16-20 years (M=17.01, SD=1.02). The results ofthe study confirmed hypothesis (2), where there was a statistically significant relationship betweenself-determining motivation and higher intentions to continue playing football, which wasmoderated negatively by a results-oriented motivation climate. Hypothesis (1) and hypothesis (3)did not appear to be statistically significant. The results of the study can be a basis for advocatingself-determining forms of motivation and avoiding a results-oriented motivational climate in youthfootball in order to increase the intentions of continued football participation.

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

Denna studie syftade till att undersöka hur personal på grupp- och serviceboenden hanterar dilemman mellan omvårdnad och självbestämmande. Fokus låg på vilka erfarenheter personalen har av dilemman, hur de hanterar dessa samt vad som avgör hur de handlar. Datainsamlingen skedde genom sex semi-strukturerade intervjuer med personal på grupp- och serviceboenden och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att personalen möter många dilemman i sitt arbete där hantering av dessa utgår ifrån individens självbestämmande. Kommunikation var en betydande del av personalens sätt att hantera dessa dilemman på. Studien visade också att personalen hanterar dilemman utifrån sin egen avsikt - att främja självbestämmande och omvårdnad. Personalens handlingar påverkas av vad de moraliskt och organisatoriskt kan göra samt brukarens handlingar. / The aim of this study was to investigate how staffs at group housing and service housing manage dilemmas between nursing and self-determination. Experiences of dilemmas, how they manage these dilemmas and factors that determined their actions were explored. The data were collected through six semi-structured interviews with staffs in group housing and service housing and was analyzed using a thematic analysis. The result showed that the staff face many dilemmas, and their management of these situations is always based on self-determination. Communication was also a significant part of how they manage the dilemmas. Furthermore, the study showed that staffs deal with dilemmas based on their own intention - to promote self-determination and nursing. Their actions are based on what they can do morally and organizationally as well as the patients’ actions.

Den här studien har undersökt vad chefers arbetsuppgifter, tidsanvändning och behovstillfredsställelse har för påverkan på deras välbefinnande. I studien har frågor besvarats kring hur chefer upplever sina respektive arbetsuppgifter samt vad chefers tidsanvändning och behovstillfredsställelse har för relation till deras välbefinnande. Behovstillfredsställelse syftar till de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet. Välbefinnande syftar till arbetsengagemang, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. Studien är ett bidrag till att öka kunskapen om chefsrollens komplexitet samt att genom fokuset på tid och behovstillfredsställelse ge nya perspektiv inom ett relativt outforskat område. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats genom en enkätundersökning av tvärsnittsdesign hos ett stort svenskt industriföretag. Urvalet bestod av 60 chefer varav 41 chefer besvarade enkäten. Studiens resultat visar att chefers tidsanvändning inte hade någon tydlig påverkan på deras välbefinnande. Resultatet visar också att chefers behovstillfredsställelse har en positiv påverkan på deras välbefinnande både i deras arbetsuppgifter och arbetet som helhet. Ytterligare visar resultatet att samhörighet är det grundläggande psykologiska behov som genomgående har störst positiv påverkan på chefers välbefinnande både i deras arbetsuppgifter och arbetet som helhet.