Psykisk ohälsa är något som har stort inflytande på människors dagliga rutiner där de drabbade kan sakna motivationen för att hålla sig till sina vardagliga uppgifter. På marknaden finns det idag appar som ska motivera användare till att ta hjälp och skapa nya rutiner. Hos dessa appar fattas det dock önskvärda funktioner eller så ligger de bakom en betalvägg vilket kan göra att man tappar motivationen till att använda apparna. UX- och UI-design kan vara väldigt viktigt för att användare ska kunna skapa nya användningsrutiner, speciellt vid appar för psykisk ohälsa. Vi har därför skapat en app-prototyp, med inspiration från analysmetoden kognitiv beteendeterapi (KBT), som har en UX- och UI-design som ska uppmuntra till rutinskapande och vara lättillgänglig. För att validera vårt arbete samt utveckla vår gestaltning har vi haft ett flertal itereringstester, samtal med psykologer och kuratorer samt utfört anonyma användartester. Undersökningens resultat visar att applikationer för kontinuerligt bruk uppmuntrar till rutinskapande och användning via enklare funktioner samt en estetiskt tilltalande UI-design. / Mental illness is something that has a big influence on people's everyday routines where the affected person may lack the motivation to abide by their daily tasks. On today's market there are apps which are for motivating users to get help and make new routines, but there is a lack of desirable features or they’re behind a paywall which can affect the motivation to use the apps. UX- and UI-design can be very important for the making of routines for users, especially when it comes to apps for mental illness. Therefore we have created an app-prototype, with inspiration from Cognitive Behavioral Therapy (CBT), which has an UX- and UI-design that will encourage routine making and be more available. To validate our work and develop our design we have had several iteration tests, conversations with psychologists and social workers, and anonymous user tests. The result of the study shows that applications for continuous usage encourage new routines and utilization through simplified features and an aesthetically pleasing UI-design.

Detta examensarbete skrevs vårterminen 2022 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Med en utgångspunkt i teorier om materialets agens och kulturella traditioner tar arbetet ann den digitala kultur som de senaste decennierna vuxit fram med ett extra fokus på skolans elever och deras fritid. Frågeställningen Hur förändrar görandet relationen till digitalt skapande i skolan? Banar väg för en undersökning av den relation skolan och lärare har till elevernas egen visuella kultur och om görandet kan bjuda in denna till skolans rum. Genom en workshop i digitala spel blev blivande bildlärare vägledda att delta i ett digitalt kreativt görande och deras utsagor, både före och efter workshoppen, analyserades med diskursanalys som metod. Resultatet visade att de blivande bildlärarna har en blandad bakgrund och bekvämlighet i det digitala görandet och att det finns en oro i att eleverna är mer kunniga i en del medium än läraren. De blivande lärarna hade även blandade åsikter om det digitala materialet och dess effekt på processen där vissa menade att hantverkets agens påverkades negativt av handens frånvaro och andra såg datorn som ett hjälpmedel.   Utifrån detta arbete väcks det sedan nya frågor om det digitalas relevans i bildämnet och hur ett digitalt görande skapar behov för en ny sorts didaktik där det digitala materialets agens får ta plats och görandet möjliggöra att eleverna kan vara delaktiga i utformandet av den digitala kulturen. I arbetet diskuterar jag även behovet av att utveckla lärarutbildningen för att höja den digitala kompetens som lärarna innehar.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur musiklärare uppger att de arbetar med skapande i musikundervisningen, vilka förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med skapande i skolan samt vad de tror att skapande kan bidra med för eleverna. Metodlitteratur och tidigare forskning visar att det går att arbeta med skapande på många olika sätt i grundskolan och att skapande kan tillskrivas många olika betydelser. Skapande visar sig också ha betydelse både för elevernas kunskapsutveckling och för utveckling på ett personligt och emotionellt plan. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv, är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. För att analysera intervjumaterialet har en tematisk analys tillämpats. I studiens resultat presenteras flera olika arbetssätt inom skapande i grundskolans musikundervisning däribland skapande utifrån bilder och berättelser, digitalt skapande och skapande med rytmer. Förutsättningar för att kunna arbeta med skapande är ytterligare något som presenteras. Både materiella förutsättningar som tillgången till instrument och sociala förutsättningar så som klassrumsklimat visar sig vara viktiga för att kunna arbeta med skapande. Vad skapande kan bidra med för eleverna är också något som presenteras i resultatet och aspekter som lyft är bland annat att elevernas kreativitet kan utvecklas och de får uttrycka sina tankar och idéer i det skapande arbetet. I diskussionskapitlet ställs studiens resultat i förhållande till bakgrundslitteratur och tidigare forskning. Studien går att sammanlänka med tidigare forskning och det framgår att skapande kan innebära många olika saker, utföras på många olika sätt och att det kan ha positiva konsekvenser för elevernas utveckling. / The aim of this study is to investigate how music teachers states that they work with creativity in music teaching, which requirements who are needed for working with music creation and how they believe that music creation can contribute to pupil’s development. Method literature and previous research shows that music creation can imply many different meanings and that it is possible to work with music creativity in many different ways. Creation in music also proves to be important both for students' knowledge development and for development in a personal and emotional way. This study is based on a sociocultural perspective, it is qualitative and based on semi-structured interviews with four music teachers. Thematic analysis has been applied to analyze the data from the interviews. The results of the study present different ways to teach in music creation, for example music creation based on pictures and stories, digital music making and music making with rhythms. Requirements needed for working with music creation is also something that is presented. Both material conditions such as access to instruments and social conditions such as the classroom climate prove to be important to be able to work with music creation in school. What music creation can contribute to pupil’s development is also something that is presented in the results and aspects that are presented is for example that pupil´s creativity develops, and they are able to express their thoughts and ideas. In the chapter for discussion the results are compared with previous research. The study can be linked to previous research and it is clear that music creation can mean many different things, be performed in many different ways and that it can have positive consequences for students' development.

Autonomous driving is an emerging area that has been receiving an increasing amount of interest from different companies and researchers. 3D point cloud map is a significant foundation of autonomous driving as it provides essential information for localization and environment perception. However, when trying to gather road information for map creation, the presence of dynamic objects like vehicles, pedestrians, and cyclists will add noise and unnecessary information to the final map. In order to solve the problem, this thesis presents a novel two-stage model that contains a scan-to-scan removal stage and a scan-to-map generation stage. By designing the new three-branch neural network and new attention-based fusion block, the scan-to-scan part achieves a higher mean Intersection-over-Union (mIoU) score. By improving the ground plane estimation, the scan-to-map part can preserve more static points while removing a large number of dynamic points. The test on SemanticKITTI dataset and Scania dataset shows our two-stage model outperforms other baselines. / Autonom körning är ett nytt område som har fått ett allt större intresse från olika företag och forskare. Kartor med 3D-punktmoln är en viktig grund för autonom körning eftersom de ger viktig information för lokalisering och miljöuppfattning. När man försöker samla in väginformation för kartframställning kommer dock närvaron av dynamiska objekt som fordon, fotgängare och cyklister att lägga till brus och onödig information till den slutliga kartan. För att lösa problemet presenteras i den här avhandlingen en ny tvåstegsmodell som innehåller ett steg för borttagning av skanningar och ett steg för generering av skanningar och kartor. Genom att utforma det nya neurala nätverket med tre grenar och det nya uppmärksamhetsbaserade fusionsblocket uppnår scan-to-scan-delen högre mean Intersection-over-Union (mIoU)-poäng. Genom att förbättra uppskattningen av markplanet kan skanning-till-kartor-delen bevara fler statiska punkter samtidigt som ett stort antal dynamiska punkter avlägsnas. Testet av SemanticKITTI-dataset och Scania-dataset visar att vår tvåstegsmodell överträffar andra baslinjer.

Denna studie har syftat till att utveckla en förståelse för hur estetiska lärprocesser kan påverka elevers upplevelse av och förhållande till frågor som berör den ekologiska krisen, där en klass gymnasieelever har fått genomföra individuella konstnärliga projekt utifrån en egen vald ingång till det övergripande temat “miljöfrågor”. De har utfört gestaltningar i olika material, bland annat genom skulptur i lera, sömnad med återvunna kläder och målning med akrylfärg, och de färdiga verken har sedan visats upp dels på gymnasieskolan men även på Konstfacks Vårutställning 2022. Studien har intresserat sig för vad som kan ske i “mötet” mellan miljöfrågor och bildämnet, och hur de specifika egenskaper som bildundervisning har att erbjuda kan bidra till en fördjupad relation till någon aspekt av den ekologiska krisen. Dessa specifika egenskaper beskrivs med hjälp av begrepp hämtade från Gert Biesta, som menar på att bildundervisningen erbjuder tre olika “kanaler” för att vara i dialog med världen: nämligen huvudets, hjärtats och handens arbete. Dessa begrepp används för att beskriva hur eleverna, såväl kroppsligt som sinnligt, hamnar i ett kännande för världen och en vilja att befinna sig i den som (vuxet) subjekt. Deras känslor gentemot Jorden beskrivs även utifrån begreppet Earth emotions, som myntats av Glenn Albrecht. För att få syn på elevernas upplevelser har data samlats in i form av ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats, samt fältanteckningar. Frågeställningarna som har undersökts är: Vad framträder i de deltagande elevernas utsagor om deras upplevelser av att bearbeta sina tankar och känslor kring den ekologiska krisen genom estetiska lärprocesser inom bildämnet? och Hur uppger de att bearbetningen bidrar till deras förståelse för och upplevelse av de miljöproblem vi står inför? Den tematiska analysen som genomfördes på det insamlade materialet visade bland annat på hur de estetiska lärprocesserna erbjöd möjligheter att knyta an till Earth emotions och miljöproblem som annars var svåra att relatera till eller att orka tänka på, och hur elevernas ökade engagemang för sina valda områden ledde till att de ville skapa förändring, dels av sin egen livsstil men också påverka andra. Resultaten visar på vilken roll bildpedagogik kan ha i förhållande till miljöfrågor, med fokus på hur det kan erbjuda eleverna en kontext för att bearbeta sina personliga känslor och tankar kring miljön och sin plats i världen.

The meaning of this research is to make benefits of dialogical and norm critical approaches in dance visible and thus suggest new ways to enter dance education. The starting point of the research was to carry out a workshop project with a focus group outside the normative dance context, which here means a group outside the traditional dancefield among hobbyists: a varying, heterogeneous group of girls and young women with both different bodily and other challenges and also different knowledges and experiences in dance. The research aims to contribute to their artistic creation in dance through dialogue and bodily communication in a short period of time. The theoretical framework of this artistic-didactic research is based in normcritical perspectives, and the research is conducted by Practice as Research with methods in different forms of communication, such as verbal dialogue, bodily communication and written reflections. The research questions are: How can bodily communication be used as a resource in artistic creation in dance with girls and young women outside of the nomative dance context? How can this be done within a short workshop period? How can methods within norm critical pedagogy strenghten artistic creation? The research follows a process-focused reflection as a form of critical practice, which makes the personal development of the researcher visible. It also shows how the emphasis of the research changed from exploring bodily communication into more dialogical encounter with the focus group which created communication and helped the researcher see more creativity and courage in the individuals. The ending discussion of the research shows how dialogical and norm breaking approaches create possibilities to change dance education towards more democratic in relation to traditional teaching methods.

Detta examensarbete initierades och handledes av Mellifiq, ett företag som arbetar med rening av luft och vatten, där en applikation är rening av köksfrånluft med ozon. Ozon förhindrar att fettpartiklar i frånluften ansamlas på väggarna i kanalen och värmeväxlaren, vilket leder till högre brandsäkerhet och mer effektiv användning av värmeväxlaren. Syftet med detta examensarbete var att öka förståelsen av reaktionen mellan ozon och ytan av fettpartiklarna. Tunna fettsyrafilmer ovanpå ett fast underlag användes som modellsystem för att representera ytan av en fettpartikel. Tre fettsyror undersöktes, en mättad fettsyra, fettsyra A, en enkelomättad fettsyra, fettsyra B, och en fleromättad fettsyra, fettsyra C. TIR Raman-spektroskopi användes för att analysera effekten på fettsyrafilmen vid exponering av torr luft, fuktig luft med en relativ fuktighet på 80 % och fuktig luft med en konstant ozonkoncentration. Effekten av ozon undersöktes även med kontaktvinkelmätningar på fettsyrafilmerna. Resultaten från TIR Raman visade att torr luft och fuktig luft (RH 80 %) inte hade någon effekt på fettsyrafilmen, oberoende av vilken typ av fettsyra som användes. När det gäller effekterna av exponering för ozon kunde inga effekter observeras på filmen av fettsyra A i vare sig TIR Raman eller kontaktvinkelmätningar. Därför kunde ingen reaktion mellan fettsyra A och ozon bekräftas vid den ozonkoncentration som användes och de exponeringstiderna som undersöktes. Däremot oxiderades de omättade fettsyrafilmerna av fettsyra B och C när de exponerades för ozon, vilket bekräftades av den snabba minskningen av C-C-dubbelbindningarna i TIR Raman-spektra. Oxidationen av dubbelbindningar i fettsyra B verkade visa en mer komplex kinetik, med en tvåstegsprocess kopplad till en förändring av antalet molekyler vid ytan. Filmerna bestående av fettsyra C visade sig förlora materia när de exponerades för ozon, vilket tyder på att korta flyktiga ämnen bildades under oxidationsprocessen. Denna effekt observerades inte för fettsyra B, där även om den spektrala formen i CH-sträckningsområdet ändrades, vilket bevisade närvaron av nya arter, förblev den totala mängden material i filmen ungefär konstant. Dessutom gav både fettsyra B och C upphov till nya karbonyl-C=O-sträckningstoppar i spektra efter ozonisering, vilket visar att aldehyder, estrar eller båda bildas under processen. Slutligen bekräftade kontaktvinkelmätningarna med en minskning av statiska vinklar att ytan på filmerna av fettsyra B och C förändrades efter ozonisering. / This master thesis project was initiated and managed by Mellifiq, a company that works with purification of air and water, where one application is purification of kitchen exhaust air with ozone. Ozone prevents fat particles in the exhaust air from accumulating on the walls in the duct and the heat exchanger, reducing fire safety concerns and making the use of the heat exchanger more effective. The aim of this master thesis project was to further understand the reaction between ozone and the surface of the fat particles. Thin fatty acid films on top of a solid support were used as model systems to represent the surface of a fat particle. Three fatty acids were investigated, a saturated fatty acid, fatty acid A, a monounsaturated fatty acid, fatty acid B, and a polyunsaturated fatty acid, fatty acid C. TIR Raman spectroscopy was used to analyze the effect on the fatty acid film as it was exposed to dry air, humid air with a relative humidity of 80 %, and humid air with a fixed ozone concentration. The effect of ozone was also investigated with contact angle measurements on the fatty acid films. The results from TIR Raman showed that dry air and humid air (RH 80 %) had no effect on the fatty acid film, independent of the type of fatty acid used. Regarding the effects of exposure to ozone, no effects could be observed on the fatty acid A field in either the TIR Raman or contact angle measurements. Therefore, no reaction between fatty acid A and ozone could be confirmed at the fixed ozone concentration used and exposure times investigated. In contrast, the unsaturated fatty acid films of fatty acid B and fatty acid C were oxidized when exposed to ozone, as confirmed by the rapid decrease of the C-C double bonds in the TIR Raman spectra. However, the oxidation of double bonds in oleic acid appeared to show more complex kinetics, with a two-step process linked to a change in the number density of molecules at the surface. Interestingly, the films consisting of fatty acid C were shown to lose matter when exposed to ozone, indicating that short volatile species were formed during the oxidation process. This effect was not observed for fatty acid B, where though the spectral shape in the C-H stretching region changed, proving the presence of new species, the overall amount of material in the film remained approximately constant. Moreover, both fatty acid B and C gave rise to new carbonyl C=O stretching peaks in the spectra after ozonation, showing that aldehydes, esters, or both are formed during the process. Finally, the contact angle measurements confirmed with a decrease in static angles that the surface of the fatty acid B and C films changed after ozonation.

Inledning  Denna studie undersöker effekten av den brottsförebyggande metoden "Effektiv samordning för trygghet" (EST) i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping. Bakgrunden till studien är Klockaretorpets borttagning från listan över utsatta områden 2021 och behovet av att förstå de bakomliggande faktorerna till denna förbättring.  Metod Studien använder en mixad metod. Kvantitativa data samlades in från brottsstatistik för perioden 2015–2021, medan kvalitativa data erhölls genom intervjuer med nyckelpersoner involverade i det brottsförebyggande arbetet i Klockaretorpet. Den kvantitativa analysen fokuserar på trender i brottsfrekvensen, medan den kvalitativa delen undersöker uppfattningar om metodens effektivitet.  Resultat  Resultaten indikerar en korrelation mellan brottsförebyggande åtgärder i samverkan med lokalsamhället och minskad brottslighet inom narkotikarelaterad brottslighet. Narkotikabrottsligheten har enligt statistik och intervjumaterial minskat i Klockaretorpet under åren 2015–2021 och den minskande trenden är statistiskt signifikant. För övrig brottslighet är de minskande trenderna inte lika tydliga, brott mot person är en kategori brott där trenden är motsatt och brottsfrekvensen har ökat något. I intervjuerna framkommer ett antal åtgärder mot narkotikaförsäljning som kan ha bidragit till den minskade narkotikabrottsligheten. Dessa är situationella insatser, som ökad närvaro av polis och väktare, förändring av den fysiska miljön samt att allmänheten vistas i området frekvent.  Diskussion  Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om brottsprevention och EST-metodens teoretiska ramverk. De statistiska trender som ses i resultatdelen ställs också i relation till officiell brottsstatistik. Studien identifierar även utmaningar såsom bristande långsiktighet och behovet av kontinuerligt engagemang från alla samverkansparter samt diskuterar svårigheter kopplat till att säkerställa långsiktigt metodiskt arbete. Slutsatser Studien konkluderar att EST-metoden sannolikt har bidragit till minskad brottslighet i Klockaretorpet vad gäller narkotikabrott. Framgångsfaktorerna har identifierats som ett brottsförebyggande arbete baserat på konkreta åtgärder, som är förankrat i lokalsamhället och där samverkan mellan de deltagande parterna fungerar.

Uppsatsen är en motivstudie av hur den skrivande kvinnan skildras i romanerna Ingen manskvinna (1919) av Ulla Bjerne, Kärlek i Europa (1981) av Birgitta Stenberg och Grand final i Skojarbranschen (2011) av Kerstin Ekman. Motivet av den skrivande kvinnan och hur hon förhåller sig till sitt skapande utifrån könsnormativa förväntningar, analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv med Beverly Skeggs respektabilitetsteori som ramverk. Jag använder även ett intersektionellt perspektiv som analysverktyg. Uppsatsen använder sig också av genreteori utifrån konstnärsromanen och dess konventioner, som behandlas och undersöks i förhållande till de valda romanerna. / The paper is a study of how the female writer is portrayed in the Swedish novels Ingen manskvinna [No man’s women] (1919) by Ulla Bjerne, Kärlek i Europa [Love in Europa] (1981) by Birgitta Stenberg and Grand final i skojarbranschen [Grande finale in the humbug game] (2011) by Kerstin Ekman. The analysis of the novels portrayed female writer and how her writing interacts with society’s gender roles, are based on a gender theory, with Beverly Skeggs theory of respectability as the theoretic framework. I also make use of an intersectional theory as an analytic tool. The purpose of the paper is also to apply genre studies and investigate the form and conventions of the artist novel and how the selected novels relate to the genre.

I den här texten reflekterar jag kring hur erfarenheter av motstånd kan påverka min musik samt hur motstånd kan användas som verktyg i en skapandeprocess. Skapande är för mig motstånd, samt att göra motstånd. Motstånd kan här betyda tyngd och tryck, men verkar också som kraft och energi. Motstånd i den här texten är rörelser. Motstånd som håller emot, som trycker ned, som ger frustration och tyngd men också det motstånd som ger styrka och en sorts vild, ilsken glädje. Motståndskraft är avbrytande. Motstånd kan vara erfarenheter av förtryck, erfarenheter som sätter sig i kroppen. Motstånd ger kraft, och motstånd är närhet. Mitt konstnärliga examensprojekt har varit att komponera för en stråktrio, där jag undersökt intimiteten och den kroppsliga närheten i instrumentens klangkroppar samt mellan musikerna. Som en ingång till detta ämne skriver jag om motstånd, ett uttryck som finns i min musik och som även är ett perspektiv jag använder mig av i min skapandeprocess. För mig är det ordlösheten i det kroppsliga som fascinerar mig, det som intellektet inte kan formulera. Och i kroppen finns lyssnandet. Det är kroppens kunskap som vill uttrycka sig i musiken. Till grund för denna text ligger stycket ​Vridna, Vågsång​ som uruppfördes av Julija Morgan (violin), Tove Bagge (viola) och Hanna Cronhjort (kontrabas) den 16 april 2016. Under fem hela helger (från oktober 2015 till mars 2016) har vi provat idéer, improviserat, repeterat samt diskuterat motstånd, lyssnande och rum utifrån vad jag i denna text undersöker. / <p><strong>Bilagor:</strong></p><p>Bilaga 1 – Partitur: ​'Vridna, Vågsång' – Lo Kristenson</p><p>Bilaga 2 – Ljudinspelning från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016. Uruppförande av Julija Morgan, Tove Bagge och Hanna Cronhjort.Durata: 30 minLjudmaterial i CD-format finns bifogad tillsammans text på Kungliga Musikhögskolans Bibliotek. Inspelning går även att lyssna på här:https://soundcloud.com/lo-kristenson</p><p>Bilaga 3 – Programblad från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016.</p>