Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare. Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande. Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling? Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden. Dock fanns kritiska vägval att göra vid design av den nya metoden, vilket gör att den nya metoden blev särskiljande från de bägge ursprungsmetoderna. Resultatet visar att det inte blir konflikter, efter som de vägval som behövde göras inte gav upphov till konflikt inom den nya metoden. Inte heller uppnås synergieffekter, då den nya metoden utformades för ett syfte som avvek från ursprungsmetodernas respektive syften. Resultatet visar slutligen att endast två av tre centrala förhållningssätt från Dynamisk Pedagogik finns kvar i den nya metoden som skapas, det självpedagogiska och det skapande förhållningssättet. Det tredje och mest centrala förhållningssättet, det samspelande, som bygger på att lärande sker i samspel med andra individer, kunde inte tillgodoses då den nya metoden enbart är utvecklad för individuell utveckling. Därför kan inte den nya metoden kallas att vara en variant av Dynamisk Pedagogik. I analysen diskuteras huruvida den nya metoden uppfyller de krav och önskemål som framställs i litteraturen på förändrad ledarutveckling och emotionell intelligens bland ledare. Den nya metoden visar sig kunna möta de flesta krav och önskemål som ställs men det går inte att påvisa om det ger den önskade effekten såsom förändrat ledarbeteende genom ökad självinsikt och självkännedom. Den nya metoden får i resultatet benämningen “Dynamisk Ledarutveckling” då metoden harmonierar både med innebörden av begreppet dynamisk och begreppet ledarutveckling. / <p>Författaren kan kontaktas på e-postadressen: titti.rudback@rudback.nu</p>

Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten. / This thesis demonstrates thefactors that young pupils find motivating when it comes to writing a schoolblog. During my last teacherpractice I introduced school blogs to all the students in year 5. The studentsworked with the blogs for five weeks and I observed that the majority of thestudents really enjoyed this teaching method. I haveinterviewed 12 students in the class to find out what the factors of theirmotivation were about working in this way. I found out that the factors thatmotivated the students the most was: the importance of multiple readers, thefact that they got to do something different and exiting, to get more time withthe computer, to write, to read their classmates blogs and to play around withthe design and layout of the blog etc. Thisinformation will help teachers to understand what students find motivating aboutwriting school blogs and also to understand that we have good use of the differentpossibilities that the Internet can offer us in the way of finding new methodsto teach.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor? Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid? Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem? Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor. Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga. Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.

Artists in interaction: creation processes in official collaborative projects is a doctoral thesis that explores the creation processes of artists, when the project owner defines the purpose, theme and framework. The area is explored from the artists' perspective and the overall research question deals with the opportunities and obstacles that artists face when working in collaborative projects. To be able to explore the artists' working processes, in which sketches and models were tools, concepts from the visual research field were combined with knowledge theories that derive from the area of practice-based research. The knowledge theories draw on an updated understanding of ancient philosophy developed by, among others, the philosopher Martha Nussbaum. Rudolf Arnheim’s concepts of visual thinking are also vital for the interpretation of the visuals. The results indicate that skills in different sketching techniques build trust and enable communication. However, the artists experienced that it was more difficult to integrate the more indefinable parts of their knowledge, which relates to improvisation and intuition, even though this was highlighted as the most vital force in their working processes. The consequence is that the artists have not always followed their artistic intentions, which in some cases also meant compromising the quality of the works of art  they produced. The collaboration between the artists and the project-owner representatives could be more enriching for both parties if the artists' implicit knowledge is respected as a resource and given some room, although this may involve certain risks. The study also provides results regarding the interpretation of models and sketches, and discusses in what way different sketches can support (or hinder) communication in different stages of a design process, i.e. what aspects are important to consider when sketches are used to support communication. Particularly interesting is that the findings demonstrate that spoken and written language has a significant impact on how sketches are interpreted; the use of verbal language is therefore an important factor in presentations built on visuals. / Avhandlingen Konstnärskap i samspel: om skapande arbetsprocesser i myndighetsledda samverkansprojekt undersöker konstnärers arbetsprocesser i projekt där uppdragsgivaren formulerat tema, syfte och ramar för gestaltningsarbetet. Genom tre fallstudier har konstnärers arbetsprocesser i samverkansprojekt, med inriktning på utställning och gestaltning i musei- och kulturmiljö undersökts. Den övergripande frågeställningen behandlar vilka möjligheter och begränsningar konstnärer upplever i sin praktik i myndighetsledda samverkansprojekt. Materialet till studien har samlats in via intervjuer, observationer, artefakter och dokument. Till artefakter räknas skisser, modeller och verk. För att undersöka konstnärernas arbetsprocesser, där olika typer av skisser är ett verktyg, har teorier från det visuella fältet kombinerats med teorier om praktisk kunskap. Från det visuella fältet är Rudolf Arnheims teorier om visuellt tänkande centrala och vad gäller kunskapsteorier är utgångspunkten en samtida tolkning av Aristoteles teori om olika kunskapsformer som utvecklats av bland andra filosofen Martha Nussbaum. På en övergripande nivå visar studien att skicklighet i hantering av olika skisstekniker möjliggör kommunikation och skapar förtroende, medan mer svårbeskrivbara delar av konstnärers kunnande med improvisation och intuition som vitala krafter är svårare att integrera i samverkansprojekten. Följden av detta är att konstnärerna inte alltid valt att genomdriva sina intentioner i projekten till fullo, vilket i ett par fall också inneburit avkall på gestaltningens kvalitet. Samverkan mellan offentliga uppdragsgivare och representanter från den kreativa sektorn (som konstnärerna i projekten representerar), skulle kunna bli mer berikande för båda parter om konstnärers implicita kunnande ses som en resurs och om uppdragsgivaren ger utrymme för improvisation, även om detta innebär visst risktagande. Studien förmedlar också ny empiribaserad kunskap beträffande olika skiss- och presentationsformers funktion i kommunikationsakten mellan konstnär (skissproducent) och uppdragsgivare (beställare). Detta kan komma till nytta i flera sammanhang där skissmaterial används vid presentationer av idéer, i kommunikationen med en beställare eller som ett verktyg i grupprocesser. Intressant nog demonstrerar resultaten också att talat och skrivet språk har stor inverkan på hur skisser tolkas. Därför är detta en viktig aspekt att beakta i presentationer som inkluderar visuella material, både för skissproducent och beställare.

Detta arbete är en del av delprojektet ”Bild av hum/sam” som förvaltas av Milda Rönn (fil dr i nordiska språk) på Humsamverkan. Projektet skapar bl.a. redskap och aktiviteter för att påverka den allmänt rådande föreställningen om humaniora och samhällsvetenskap och finansieras av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet   Idag står till exempel provrör och matematiska formler som evigt återkommande symboler för forskning och vetenskap i framkant. Ett porträtt av Einstein representerar vanligtvis den vetenskapliga genialiteten, men det skapar samtidigt vanföreställningar om kvinnor och forskning. När forskning i allmänhet ska illustreras görs det mycket ofta med bilder från teknik- och naturvetenskapen. Det är alltså något som är inpräntat i vår kultur, att teknik- och naturvetenskapliga bilder uppfattas som normen för det vetenskapliga och får stå som sinnebilden för forskning generellt.    Problematiken är dock att de konventionella vita rockarna och provrören föga appellerar till en humanistisk forskare eftersom de inte överhuvudtaget representerar vad disciplinen står för. När humaniora och humanistisk forskning väl visualiseras görs det ofta i samband med en trave böcker, slumpmässiga grupper av människor eller enskilda individer. Det finns ingenting i bilderna, vare sig i komposition eller i element som tyder på att de föreställer vetenskaplighet och forskning. Dagens befintliga material kommunicerar med andra ord inte vetenskap och saknar verklighetsförankring.   Hur kan man då påverka de konkreta bilder av humaniora och humanistisk forskning som finns, så att de visar på vetenskaplighet och innovativ kapacitet? Det övergripande målet är att utgå ifrån de befintliga bilder som idag finns att tillgå och utveckla dem till att bli vetenskapligt förankrade samt sammankopplade med forskning.   Det hela har mynnat ut i ett förslag på en informationsdesign modell - Analysmodell. Det är en slags mall för bildarkitekturen som man kan följa i gestaltningen och tillblivelsen av bilder föreställande humanistisk forskning.

This essay begins with an account of three real-life situations that I have experienced as a teacher in a preschool. I describe different scenarios that have highlighted the challenges and problems I face in my work with children who do not actively seek to engage in producing artwork, and who easily become bored or distracted when they do participate. The aim of this essay has been to investigate artwork and children’s lacking desire or interest to participate in such creative activities. The key questions used for my investigation centred on the role of artwork in a preschool environment, and how I, as a teacher, can engage with children who do not wish to participate in such activities. I also evaluate the impact of surroundings on children’s artwork, as well as their opportunity to influence the creative activities. I write in essay form to reflect and identify new perspectives in relation to existing theories. In addition, I use a hermeneutic approach for a more detailed investigation using my own interpretations and perceptions. Lev Vygotsky’s theory about the zone of proximal development helps me to deepen my understanding of how teaching takes place in social contexts during these creative processes. I am also inspired by his views on imagination and creativity. This reflective study has helped me to deepen my understanding of why artwork is important in child development, and how surroundings can both inspire and hinder children’s creative processes. I have come to realise the importance of allowing children to influence their daily schedule, and giving them the opportunity to decide which activities are available at their preschool. Moreover, I have found that my way of engaging with children who are not interested in producing artwork can affect how they relate to the activities. Teachers who inspire their pupils and actively engage in such activities can have a decisive impact on children’s relationships to imagery as an aesthetic form of expression.

The objective of this thesis is to examine how respondents who self identify as transgender or genderqueer experience avatar creation systems in digital games. In the wake of GamerGate, gender has become a more prevalent topic of discussion, as such, this thesis seeks to survey transgender and genderqueer people in order to gain a better insight into their their experiences with avatar creation in games, and do they perceive the status quo of current avatar creation systems to be in need of change? If so, how? The results of the survey shows that the respondents use avatar creation systems as a means to experiment in a safe environment with aspects of their identity expression, and to improve avatar creation systems, more options need to be added for diverse body types and non-binary identities. / Syftet med denna studie är att examinera erfarenheterna bland respondenter som identifierar sig som trans eller icke-binära personer av avatar skapande system i digitala spel. I kölvattnet av GamerGate har genus blivit ett mer förekommande ämne för diskussion. På grund av detta kommer denna studie att utföra en undersökning bland trans och icke-binära personer om deras erfarenheter med avatar skapande system i spel, och om de anser att förändringar bör genomföras för mer inkluderande avatar skapande system? Och i så fall, vad? Resultaten från undersökningen visar att respondenterna använder avatar skapande system som ett verktyg för att experimentera i en säker miljö med aspekter av deras identitets uttryck, och för att förbättra avatar skapande system bättre krävs mer alternativ för olika kroppstyper och icke-binära identiteter.

Syftet med studien var att undersöka mentalt hälsofrämjande aspekter av sociala medier i relation till skapande. En kvalitativ metod som bestod av tre fokusgruppsintervjuer med 3-5 deltagare i varje fokusgrupp användes för att samla in data. Insamlad data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys, där tre underkategorier; omge sig med inspiration och likasinnade, olika dimensioner av att visa upp sina verk och omfamna speglandet av verkligheten bildade ett huvudtema; att dela och ta del av: hälsofrämjande aspekter av skapande och sociala medier. Resultatet visar på att sociala medier i relation till skapande bidrog positivt till den mentala hälsan genom bland annat genuinitet, ärlighet, samhörighet och inspiration bland likasinnade på sociala medier. Bekräftelse kunde vara både positivt och negativt beroende på hur deltagarna förhöll sig till det. Hanterandet av sårbarheter framkom i form av olika strategier, däribland att ta kontroll och olika sätt att finna mod. Slutsatsen visar att det går att få hälsofrämjande effekter på den mentala hälsan genom att använda sig av sociala medier i relation till sitt skapande. / The aim of this study was to explore mentally health promoting aspects of social media in relation to crafting. A qualitative method which consisted of three focus group interviews with 3-5 participants in each focus group was used to collect data. The data were analyzed with a manifest content analysis, where three subcategories; surround yourself with inspiration and like-minded people, various dimensions of displaying your work and embrace the reflection of reality formed a main theme; to share and take part: health promotive aspects of creative crafting and social media. The result shows that crafting in relation to social media contributed positively to mental health by factors like genuineness, honesty, affinity and inspiration amongst like-minded people on social media. Confirmation and affirmation could be both positive and negative depending on how the participants related to it. Dealing with vulnerability emerged as different strategies, for example taking control and different ways to find courage. The conclusion shows that it’s possible to get health promotive effects on mental health by using social media in relation to one's crafting.

The purpose of this essay, with the title “Is “fine” fine? About educator’s approach towards tothe visual creative activities of preschool children”, is to analyze how us preschool educator’s approach to the visual creative activities of preschool children and why we relate to them in acertain way or why we use a certain linguistic expression, when we comment on children’s visual creative activities. Part of the purpose is also to reflect about how this controls the occupation. That is why I take the starting point in discourse theory. I ask the questions what discources form the educator’s ideas and what ideas form the educator’s respective discourses and what is the background to the usage or avoiding of a specific linguistic expression. As both play and learning are prominent in the preschool world and also can be related to visual creative activities, I also relate to theory of play in this essay. As a background in the text andas a help to understand the reason in different views of art or creative activities, I also refer to certain theories of art. From this I try to distinguish tendencies in the approach amongst educators. I reached the conclusion that there is an ambivalence around different approaches and also that the curriculum is ambiguous, which according to my opinion with advantage could lead to an increased collegial reflection regarding linguistic expressions and the irmeaning. From the interviews and my observations, there is a consciousness surrounding accepted expressions and treatment but no deeper reflection around why it is accepted or not accepted to express oneself in one way or another. / Syftet med denna essä, som bär titeln ”Är ”fint” fint? Om pedagogers förhållningssätt gentemot barns bildskapande”, är att undersöka hur vi pedagoger i förskolan förhåller oss till förskolebarns bildskapande och varför vi intar en viss hållning eller använder ett visst språkligt uttryck, när vi kommenterar barns bildskapande. En del av syftet är även att reflektera kring hur detta styr verksamheten, varför jag tar avstamp i diskursteori. Jag ställer frågorna, vilka diskurser som formar pedagogers föreställningar och vilka föreställningar som formar pedagogers respektive diskurser samt vad som är bakgrunden till bruket eller undvikandet av ett specifikt språkligt uttryck. Eftersom både leken och lärandet är framträdande i förskolans värld och även kan förknippas med bildskapande, förhåller jag mig i den här texten även till lekteori. Som en bakgrund i texten och som hjälp att förstå orsaken till sätt att se på bildskapande och konst på olika sätt, berör jag även vissa konstteorier. Jag försöker utifrån detta samt diskursteorin, intervjuer med informanter samt gestaltningar av egna erfarenheter, urskilja tendenser i förhållningssättet hos pedagoger. Jag kom fram till att det finns en ambivalens kring olika förhållningssätt samt att läroplanen är mångtydig, vilket enligt min mening med fördel skulle kunna leda till ökad kollegial reflektion kring språkliga uttryck och dess innebörder. Det råder, utifrån intervjuerna och mina iakttagelser, en medvetenhet kring vilka uttryck eller bemötanden som är gångbara men inte djuparereflektion kring varför det är accepterat, respektive inte accepterat att uttrycka sig på det ena eller det andra sättet.

Swedish public libraries have offered writing courses and activities for decades. Despite that, writing doesn’t necessarily seem to have an obvious place at all public libraries. The purpose of this thesis is to examine the status of writing promotion at Swedish public libraries. The study is conducted using several methods. Firstly, official library statistics are used to map creative writing activities at public libraries. Secondly, library plans from Swedish regions are used to study how they define writing promotion related to public library. Thirdly, three interviews are conducted with people who have worked with writing promotion. The four-space model from 2012 is used to analyze the motives for writing promotion related to public libraries. The statistic results show that writing activities has a low priority in comparison with other activities at the public library. Moreover, the statistics show that public libraries vary in offering writing activities, both at a national and a regional level. The results based on the library plans show that public libraries in many regions work, or want to work, with writing promotion. In most of the regions the writing promotion can be connected to all four spaces and goals according to The four-space model. Through writing promotion public libraries can offer an inspiration space, a learning space, a meeting space and a performative space, consequently supporting experience, empowerment, involvement and innovation. The status of writing promotion seems, however, to vary among the regions. The interviews reveal, in accordance with the library plans, that writing promotion belongs in public libraries.  In conclusion, the thesis shows that writing promotion is overshadowed by reading promotion at Swedish public libraries. In addition, the thesis shows that the status of writing promotion has potential to increase at Swedish public libraries. This is a two years master ́s thesis in Library and Information Science.