The purpose of the essay is to find an understanding of people's experiences of musical creation. How do we experience creative creation? What is happening in the process? Who decides what is music? Through observations and interviews I have analyzed the concepts that emerge when my informants talk about a creative process. Based on hermaneutical assumptions that a process is interpretable and leads from one point to another, I have wanted to get a deeper understanding of what is interpretable in the informants' experiences of the process. The starting point is that the truth changes a bit for each time a new experience takes place. A so-called transformation. In order to address the essence (the "truth") in my question I have used qualitative research and tried to embrace a phenomenological perspective. I have applied a deductive approach to the analysis of the empirical material. The results show that many of my assumptions are confirmed as regards the transformation as requested. A problem identified in the study is that the creative processes are difficult to measure and assess. In a time driven by economic concerns, they are also not as valued as mathematics, engineering, or physics. / Syftet med uppsatsen är att utforska upplevelsen av musikaliskt skapande. Hur upplever vi ett kreativt skapande? Vad är det som sker i processen? Vem är det som bestämmer vad som är musik? Genom observationer och intervjuer har jag analyserat vilka begrepp som kommer fram när mina informanter pratar om en kreativ process. Utifrån hermaneutiska antaganden om att en process är tolkningsbar och leder från en punkt till en annan har jag önskat få en djupare förståelse för vad som är tolkningsbart i informanternas upplevelser av processen. Utgångspunkten är att sanningen förändras lite för var gång en ny erfarenhet äger rum. En så kallad transformation. För att få fatt på essensen (”sanningen”) i mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativ forskning och försökt att inta ett fenomenologiskt perspektiv. Med deduktiv ansats har jag förhållit mig till den data jag har fått fram. Resultatet visar på att många av mina antaganden bekräftas vad gäller den transformation som efterfrågades. En problematik som framkommit i studien är den att kreativa processer är svåra att mäta och bedöma. De är inte heller lika värderade i en ekonomistyrd samtid som matematik, teknik eller fysik.

Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

Denna uppsats är en studie med ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har estetlärares sätt att se på undervisning om idégenerering undersökts. Baserat på teorier kring hur styrdokumenten påverkar undervisning, vad kreativitet och idégenerering är i en skolkontext samt estetiska lärprocesser har följande frågor ställts: Vad har estetlärare för erfarenheter av undervisning om idégenerering? Vad beskriver estetlärare som framgångsrika metoder i undervisning kring elevernas idéer? Hur beskriver estetlärare sin roll i styrningen av elevernas arbete med idéer? Intervjuerna genomfördes med hjälp av en frågeguide för att skapa en riktning. Varje intervju är 30-40 minuter och spelades in. Efteråt transkriberades och analyserades intervjuerna och beskrivningarna respondenterna gav delades in i teman. Dessa teman fick rubriker utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna. Lärarnas erfarenheter kring undervisning av idégenerering handlar om att skapa förutsättningar genom att ge eleverna rätt förkunskaper, tillhandahålla relevant material och att skapa en trygg miljö. Under det arbetet intar lärarna olika roller, men den roll de refererar till mest är handledarrollen. Konstnärligt skapande tar tid vilket lärarna förhåller sig till både via att följa styrdokumenten men också genom att begränsa tiden för eleverna för att sätta en form av press på att det ska bli ett skapande. En balansgång är att förhålla sig till elevernas motivation, vilket gör att feedbacken och samtalen ser väldigt olika ut beroende på vad lärarna upplever att eleverna klarar av. Att jobba med samtal och feedback ses som en viktig metod i arbetet, likaså att skapa ingångar till projekt som begränsar men samtidigt öppnar upp för kreativitet. För att eleverna ska växa i sitt eget skapande undervisar lärarna om processen på olika sätt samt skapar ett klassrum där det är tillåtet att göra fel och att experimentera. Styrningen av elevernas arbete sker genom annan undervisning som skapar en väg för eleverna kring hur de ska jobba med egna idéer, exempelvis genom att jobba med en viss teknik. Beroende på undervisningssituation och elevernas individuella förmåga styr lärarna ibland väldigt tydligt medan eleverna ibland får stort utrymme då lärarna intar en mer bakåtlutad roll. Slutligen skapar bedömningen i form av betygsättning en viss styrning, dels eftersom eleverna vet om att de kommer bli bedömda men också eftersom det skapar ett visst sätt att jobba som pedagog. / This paper is a study with a phenomenological and hermeneutic perspective. Through qualitative research interviews, the experience of idea generation among teachers in aesthetics has been examined. Based on theories about how governing documents in school affect teaching, what creativity and idea generation means in a school context and aesthetic learning processes, the following questions were asked: What experience do teachers in aesthetics have of teaching about idea generation? Which methods do teachers in aesthetics describe as successful in teaching about students' ideas? How do teachers in aesthetics describe their role in the management of students' work with ideas? The interviews were conducted using a interview guide to create a direction. Each interview was 30-40 minutes long, and was recorded. The interviews were subsequently transcribed and analyzed, and the descriptions given by the respondents were divided into themes. These themes were given headings based on the respondents’ answers. The teachers' experiences of teaching idea generation is about creating good conditions, this by giving students the correct knowledge, providing relevant material and creating a secure and positive environment. During their work, teachers take on different roles, and the role most commonly referred to by the teachers is representing the mentor. Artistic creation takes time, which the teachers relate to, both by following the governing documents, but also by making time limits for the students’ work. This to pressure the students to be more creative. The teachers balance when relating to the students’ motivation, meaning that feedback and conversation differ considerably depending on the teacher’s perception of what the students are able to cope with. Working with conversation and feedback is seen as an important working method, as well as creating entrance for projects that limit but at the same time opens up for creativity. In order for the students to grow along with their own creation, teachers teach about the process in different ways trying to create a culture in the classroom where it is allowed to make mistakes and to experiment. The students' work is guided through other teaching that creates a way for students to work with their own ideas, for example by working with a certain technique. When taking on the mentor role, the teachers sometimes guide the work in a very distinct way, and other times take a less prominent approach allowing the student to work more freely. Finally, the assessment in the form of grading creates a certain degree of control, partly because the students are aware that they will be evaluated but also because it creates a certain way of working for the teacher.

Syftet med den här självstudien är att undersöka hur min kreativa process formas vid användandet av olika kompositionstekniker. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur erfar jag att min skapandeprocess formas när jag komponerar med hjälp av två separata kompositionstekniker? Vilka likheter och skillnader erfar jag att det finns mellan de olika skapandeprocesserna? För att genomföra detta har två kompositionsmetoder använts för att komponera två stycken för solopiano, ett stycke och kompositionstillfälle per metod. Studien har sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och genomfördes med hjälp av videoobservation och de skisser som producerades under observationstillfällena. Resultatet presenteras uppstrukturerat i sex teman efter linjär tid och består av de två metodernas skapandeprocesser och hur det upplevdes att komponera efter dem. Dessa teman har jag titulerat Den ursprungliga idén (när den första kreativa gnistan slår och exempelvis den initierande cellen skapas), Strukturskiss (när styckets form väljs), Första utkastet (där en helhetsbild ges av stycket och hur dess olika delar relaterar till varandra), Utvecklande (hur det unga stycket utvecklas och fylls ut med exempelvis ackord och andrastämmor), Andra utkastet (när de sista bitarna sätts på plats och styckets sektioner binds ihop), och Sista ändringarna (när kompositionsprocessen gås igenom och tidiga beslut revideras om de inte längre passar in i styckets slutgiltiga form). Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Under rubriken Processen behandlas studiens resultat på ett mer allmänt plan, och under rubriken Kreativitet eller kunskap poneras det kring hur mycket av kompositionsprocessen som faktiskt grundar sig i kreativt skapande av nytt stoff. / The purpose of this self-study is to investigate how my creative process is shaped by the use of different composition techniques. The research questions that the study has sought to find answers to are: How do I experience that my creation process is formed when I compose using two separate composition techniques? What similarities and differences do I experience the different creation processes? To accomplish this, two methods of composition have been used to compose two pieces of music for solo piano, one piece and composition session per method. The study is based on the phenomenological perspective and was conducted using video observation and the sketches produced during the observation periods. The result is presented structured into six themes after linear time and consists of the two methods creation processes and how it was perceived to compose after them. I have named these themes The original idea (when the first creative spark hits and, for example, the initiating cell is created), Structure sketch (when the shape of the piece is chosen), The first draft (where a more complete picture is given of the piece and how its different parts relate to each other) Developing (how the young piece is developed and filled out with, for example, chords and secondary voices), Second draft (when the last bits are put in place and the sections of the piece are connected), and Final changes (when the composition process is reviewed and early decisions are revised if they no longer fits into the final form of the piece). In conclusion, the results are discussed in relation to previous research. Under the heading The process, the results of the study are examined on a more general level, and under the heading Creativity or knowledge, it is pondered on how much of the composition process is actually based on the creative origination of new material.

Detta examensarbete handlar om att få ökad förståelse om hur pedagoger ser på skapande material i verksamheten och närmare bestämt om pedagogerna har något didaktisk tanke när de låter barnen arbeta med play doh deg.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på olika förskolor har jag undersökt hur de arbetar med skapande material på förskolan och hur de tänker kring barnens lärande i skapande. För att få bredare förståelse valde jag pedagoger som arbetar både med de minsta barnen och de något äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna är mycket positiva till skapande material och ser det som brett område som kan vara användbart till mycket. De upplever play doh som ett billigt och bra material som man lätt kan fixa själv på förskolan. De upplever att barnen tycker att det är roligt att dega, det infinner sig ett lugn hos dem och de ser även att kräver koncentration och sätter igång fantasin hos barnen. Alla barn kan vara med och utforska degen på sitt sätt oavsett ålder, vilket bidrar till att det är ett demokratiskt material. Det bidrar till ett stort lärande hos barnen både genom språket, matematiken och tekniken, samt utvecklar samarbetsförmågan. / This study examines how working educators understand and use creative material and if they have any didactic thoughts when they let children use a material such as Play Doh.By using qualitative interviews with teachers from different pre-schools I have examined how they use creative material in pre-school and their conceptions of children´s learning during creative activities. In order to get a wider perspective and understanding I have chosen to conduct interviews with pre-school teachers working with both toddlers and older children.The result shows that the working educators have a very positive experience of creative material and see creative work as a useful tool for learning in many ways. They also view the material as a cheap and easy way to get children to express themselves. From the working educators' point of view, the children find it very amusing and become calm, concentrated and use their imagination to the edge. Despite age, every child is able to explore and use the material, which makes it a democratic material. This contributes to a large amount of learning both regarding language, math and technique and also develops an ability to work together with other children.

Utifrån vårt intresse inom bild så har vi uppmärksammat att det förekommer skillnader i pojkar och flickors bilder, hur dem målar och vad dem målar. Studiens syfte är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter. Utifrån förskolans läroplan står det att förskolläraren ska organisera utbildningen så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet. Studiens metod baserades på semistrukturerade intervjuer där tre förskollärare intervjuades. Vi genomförde studien ur ett jämställdhetsperspektiv för att se om förskollärarna anser att det är skillnader på flickor och pojkar i deras bildskapande. Läroplanens jämställdhetsbegrepp beskrivs att båda könen ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor. Barnen ska inte hindras av de traditionella könsmönstren. Det insamlade materialet analyserades tematisk. Resultatet visade att de tre förskollärarna anser att bild är viktigt i barns utveckling och lärande. De pratade om att man får in de flesta av läroplanens mål i skapande aktiviteter. Det visade sig att det förekommer skillnader i barns bilder, mer i det fria skapandet än i det styrda. Våra respondenter hade svårt med begreppet jämställdhet och beskrev begreppet jämlikhet. / Based on our interest in painting, we have noticed that there are differences in boys 'and girls' pictures, how they paint and what they paint. The purpose of the study is to shed light on how some preschool teachers work around gender equality in their visual activities. Based on the preschool curriculum, it says that the preschool teacher must organize the education so that the children meet, play, learn together, develop and test their abilities and interests on equal terms regardless of gender. The study method was based on semi-structured interviews where three preschool teachers were interviewed. We conducted the study from a gender equality perspective to see if the preschool teachers believe there is any differences between girls and boys in their image creation. The curriculum's concept of gender equality describes that both sexes must have the same opportunities to develop interests and abilities. Children should not be hindered by the traditional gender patterns. The collected material was analyzed thematically. The results showed that the three preschool teachers believe that image is important in children's development and learning. They talked about getting most of the curriculum's goals into creative activities. It turned out that there are differences in children's images, more in free creation than in controlled. Our respondents had difficulty with the concept of gender equality and described the concept of equality.

In this scientific essay, I reflect on children's free creation within the creative activities in Swedish school and at leisure time centers based on my experiences as a Living Workshop pedagogue. I start from an event where a student expresses that during our creative sessions we "only make feelings" when the child and another pedagogue were allowed to create exactly what the child wanted. It made me think about how much I, as an educator control the students in their creation and what free creation really means. The purpose of this thesis is to investigate what my role as a Living Workshop pedagogue and leisure time center pedagogue is in the creative activity. My reflections are based on Vygotsky and May's theories of creativity and imagination and examine how the view of creative activity within the school can look like based on a dissertation on how teachers in aesthetic subjects and principals legitimize aesthetic activity. I present the current theories in Living Workshop pedagogy and reflect on the concept of free creation based on different theories. Furthermore, I reflect on what restrictions in relation to children's free creation there may be within Living Workshop pedagogy, as well as what restrictions there may be within the school and the leisure time center's activities linked to the current governing documents. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över barns fria skapande inom den skapande verksamheten i skola och på fritidshem från mina erfarenheter som Levande Verkstadspedagog. Jag utgår ifrån en händelse där en elev uttrycker att vi under våra skapandepass ”bara gör känslor” när hen tillsammans med en annan pedagog fick skapa precis vad hen ville. Det fick mig att börja fundera över hur mycket jag som pedagog styr eleverna i deras skapande och vad ett fritt skapande egentligen innebär. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken min roll som Levande Verkstadspedagog och fritidshemslärare är inom den skapande verksamheten. Mina reflektioner tar sin utgångspunkt i Vygotskij och Mays teorier om kreativitet och fantasi samt undersöker hur synen på skapande verksamhet inom skolan kan se ut utifrån en avhandling kring hur lärare inom estetiska ämnen och rektorer legitimerar estetisk verksamhet. Jag presenterar de teorier som är rådande inom Levande Verkstadspedagogiken och reflekterar över begreppet fritt skapande utifrån olika teorier. Vidare reflekterar jag över vilka begränsningar i förhållande till barns fria skapande det kan finnas inom Levande Verkstadspedagogiken men även vilka begränsningar det kan finnas inom skolan och fritidshemmets verksamhet kopplat till de rådande styrdokumenten.

Uppsatsen handlar om barns kreativa skapande i ateljén och hur vi kan förstå och förhålla oss till kreativitet som fenomen och begrepp i en förskolekontext. Den gestaltande delen beskriver en situation som belyser barns olika sätt att närma sig skapande verksamhet och svårigheten att välja ett pedagogiskt förhållningssätt som passar hela gruppen. Huvudfrågan handlar om hur jag hittar balansen mellan ett ledande och planerat pedagogiskt förhållningssätt och ett som är mera följsamt och spontant med hänsyn till barns olika behov och förutsättningar i kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att med stöd av olika teorier om kreativitet, lek, undervisning, läroplansmålen och Reggio Emilias pedagogiska filosofi undersöka kreativitet och skapande och olika pedagogiska strategier i förhållande till detta. Metoden är ett reflekterande essäskrivande utifrån berättelsens dilemma och mina egna erfarenheter. I den reflekterande delen tas olika definitioner av kreativitetsbegreppet upp och jämförs sinsemellan, samt olika sätt på vilka kreativitet bedöms och värderas på individ- och gruppnivå. Med avstamp i Reggio Emilias pedagogiska filosofi och läroplanen för förskolan diskuteras begreppen undervisning kontra lek, och miljön som den tredje pedagogen. Slutsatsen blir att barngruppens sammansättning och dynamik spelar en viktig roll tillsammans med pedagogens intentioner och miljöns utformning, och att ett ledande pedagogiskt förhållningssätt i vissa fall kan vara nödvändigt för barns kreativa skapande men att utrymme måste ges för barnens lek och egna idéer.

Syftet med denna studie är att undersöka kulturskolepedagogers uppfattningar om skapande i musikundervisning. Detta har gjorts genom att besvara tre frågeställningar: Hur tolkar kulturskolepedagoger aktiviteten skapande i musikundervisning? Hur beskriver kulturskolepedagoger sitt arbete med skapande i musikundervisning? Vilka hinder ser kulturskolepedagoger för elevers skapande i musikundervisning? Arbetet har haft ett genomgående hermeneutiskt perspektiv och vilar på en interpretativistisk kunskapssyn. Tidigare forskning presenteras såväl som språkliga definitioner av de centrala begreppen i studien. Studien är en intervjustudie. De genomförda intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats tematiskt för att därefter forma ett resultat. Resultatet visar på en tolkning av skapande som en aktivitet där individen (eleven) producerar något eget och något nytt. Det framkom i intervjuerna att lärarna beskriver sitt arbete med skapande i egenskap av en lek utan rätt eller fel. I resultatet framkommer att kulturskolepedagogerna upplever det främsta hindret för elevens skapande är eleven själv. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning där likheter och skillnader i resultat lyfts fram. Sist i arbetet presenteras en metoddiskussion som problematiserar studiens utförande. / The aim of this study is to investigate what music-making means to four music teachers in the nonobligatory music- and culture school. This has been investigated by answering three main questions: How do music teachers interpret music-making as an activity in teaching? How do music teachers describe their work with music-making in their own teaching? What obstacles for pupils’ music-making do music teachers experience? The study is based on a hermeneutic perspective and based on an interpretative view of epistemology. In the study, earlier research is presented along with linguistical definitions of the words central for this study. The study is based on interviews which have been transcribed and then analyzed thematically to present a result. The result shows an interpretation of the activity music-making as something new to the individual (the pupil) produces, something of their own. It was shown in the interviews that the music-teachers describe their work with music-making as a form of play, which cannot be subject to outer conceptions of right or wrong. In the result it is presented that the informants of the study experience the pupils themselves as the main obstacle for their music-making. Then the result is discussed in the context of previous research, where similarities and differences in the findings are shown.

Abstract The purpose of the study is to gain an in-depth understanding of how preschool teachers work with support in the curriculum to provide access to the environment and materials for creation to the youngest children in preschool. The purpose of the study is to gain an in-depth understanding of how preschool teachers work with support in the curriculum to provide access to the environment and materials for the youngest children in preschool. The study is based on a socio-cultural perspective developed by Vygotsky, but also takes a pragmatic perspective, for which Dewey was an advocate. These perspectives have been chosen because they support and give meaning to the purpose of study. Semi-structured qualitative interviews were conducted with five preschool teachers. The interviews had to be conducted through Zoom due to the pandemic that is going on in our society. The same questions were asked to all five preschool teachers. The results of the study show that the curriculum is always present in the preschool teachers' reasoning, even if they do not often name it. The results also showed that the environment is adapted to the youngest children in terms of accessibility and support in their development. The study showed that care and safe children were the most important thing for preschool teachers. / Sammanfattning Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur förskollärarejobbar med stöd i läroplanen för att ge tillgång till miljö och materialför skapande till de yngsta barnen i förskolan. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv som utvecklades av Vygotskij, men tar ävenett pragmatiskt perspektiv, som Dewey var en förespråkare för. Dessaperspektiv har valts för att de stödjer och ger mening till syftet istudien.Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med femförskollärare. Intervjuerna fick genomföras via Zoom på grund av denpandemi som pågår i vårt samhälle. Samma frågor ställdes tillsamtliga fem förskollärare.Resultatet av studien visar att läroplanen hela tiden finns närvarande iförskollärarnas resonemang, även om de inte ofta benämner den. Detframgick även i resultatet att miljön anpassas efter de yngsta barnenmed tanke på tillgänglighet till miljö och material och stöttning i derasutveckling. I studien framkom att omsorg och trygga barn var detviktigaste för förskollärarna.