I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

Inom socialt arbete möter brukare i olika sammanhang skapande verksamheter i exempelvis dagverksamhet, sysselsättning eller som arbetsträning. Att delta i verksamheten kan vara frivilligt eller tvingande. Denna studie undersöker hur hantverkspedagoger arbetar med skapande verksamhet i socialt arbete, samt vilka strukturer och förhållningssätt som måste finnas i verksamheten för att denna ska ge förutsättningar till förändringsprocesser för deltagaren. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur visuellt skapande verksamhet används för att möjliggöra förändring för brukare inom det sociala arbetets fält. Verksamheterna som undersöks i studien använder sig samtliga av visuellt skapande, vilket är olika former av skapande såsom måleri, keramik, textiltryck och sömnad. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som val av metod. Metoden utökades efterhand med en telefonintervju. Totalt genomfördes två fokusgrupps-sessioner och en telefonintervju med sammanlagt sex informanter. Den teoretiska ram, ur vilken den skapande verksamheten belyses och analyseras, utgår från symbolisk interaktionism, där definition av situationen samt sympatisk introspektion är två centrala begrepp. Andra centrala begrepp i studien är Axel Honneths definition av erkännande samt Martin Bubers mellanmänskliga möten. Studiens resultat visar att pedagogernas arbete bridrar till förändringsprocesser, genom strukturella såväl som pedagogiska förhållningssätt, vilka båda genomsyras av ett processorienterat förhållningssätt där deltagarens egna processer är centrala. I den avslutande diskussionen diskuteras den skapande verksamhetens förändringspotential inom socialt arbete i förhållande till teoretiska begrepp så som mellanmänskliga möten, definition av situationen och symboliskt våld för att belysa ett vägval mellan två förhållningssätt som socialpedagogen ständigt ställs inför. / In social work clients encounter arts in different contexts as in, for example, daytime activities, employment or job training. The participation in the activities may be voluntary or mandatory. This study examines how specialist crafts tutor work with creative activities in social work and the structures and attitudes necessary to provide conditions for change for the participant. The work places surveyed in this study all used creative methods involving visual arts such as paintings, ceramics, textile and sewing. The study´s purpose is to deepen the understanding of how visual creative activity is used to enable change for users in the field of social work. The activities evaluated in the study all use forms of visual creativity, which include various forms of creativity such as painting, sculpture, textile printing and sewing. The study was conducted based on a qualitative approach and the choice of method was unstructured focus groups with specialist crafts tutors. The method was extended during the research process by a telephone interview. In total, there were two focus group sessions and one telephone interview with a total of six informants. The theoretical framework from which creative activity is highlighted and analyzed is based on symbolic interactionism, where definition of the situation and sympathetic introspection are two key concepts. Other key concepts in the study are Axel Honneth's definition of recognition as well as Martin Buber's interpersonal encounters. The result of the study shows that specialist crafts tutors work contributes to change through structural and pedagogical approaches, which both are permeated by a process-oriented approach where the participant's own processes are central. In the final discussion the potential of creative activities for change within social work is discussed in relation to the theoretical concepts of interpersonal encounters, definition of the situation and symbolic violence to illuminate a choice between two approaches that social pedagogue faces.

Syftet med denna studie är att utifrån Paul Ricoeurs trefaldiga mimesis-begrepp, utforska hur några musiklärare integrerar och motiverar komposition som ett inslag i instrumentalundervisning. För att nå studiens syfte har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts med fyra musiklärare som aktivt använder sig av komposition i sin instrumentalundervisning. I resultatet framkommer att informanterna betraktar komposition som en viktig del i skapande av musikalisk identitet och musikaliskt omdöme, de jämför musik med språk och ser komposition och improvisation som nära besläktade. Det framkommer även ett antal konkreta arbetssätt, bland annat beskrivs hur informanterna arbetar med improvisation som ett verktyg för komposition.  I studiens sista kapitel diskuteras bland annat synen på skapande, musik som språk och musikalisk identitet och omdöme. / The purpose of this study is that based on Paul Ricoeur threefold mimesis-concept, exploring how some music teachers integrate and motivate composition as an element of instrumental tuition. To achieve the purpose of the study qualitative research interviews were conducted with four music teachers who actively use composition in their instrumental tuition. The result shows that the informants consider the composition as an important part in the creation of musical identity and musical judgement, they compare music with language and sees composition and improvisation as closely related. It also reveals a number of specific approaches, including how the informants use improvisation as a tool for composition. The study's final chapter includes a discussion of the view of creativity, music as a language and musical identity and judgement.

This is a personal project about a fed-up woman who sits down on the chair by the pottery wheel simply because she craves it. It is about conducting a non-result oriented design process. A process where the making, the closeness between the mind and hand, is both the research and mediation. It is a project that acknowledges the potential care has in relation to design, while it's dealing with the controversial aspects of a woman caring for herself. The project is a snap, a feminist snap, represented and materialized through the objects of clay. Where a collapsed bowl, a blob, becomes a materialized revolt against everything women are being told to endure. It is a project that brings design and poetry together. Aiming to explore how objects can gain agency and be in dialogue with society. How objects can materialize both the resistance against, and the result of, the patriarchal structure.

För att ett verk ska kunna erhålla upphovsrättsligt skydd förutsätts det att verket är skapat av en människa. Om ett alster ska uppnå originalitetskriteriet krävs det att alstret visar prov på en personlig och intellektuell prägel från skaparen. I dagsläget utvecklas dock artificiell intelligens som autonomt kan ge uttryck för kreativitet. Om de alster som skapas av AI inte har en tillräckligt hög grad mänskligt involverande bakom dem kan det resultera i att kriteriet för upphovsrätt ej uppnås. Det kan således leda till att människan som skapar en AI inte kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd för de alster som AI:n i sin tur skapar.  Genom att studera gällande rätt undersöks huruvida alster skapade av AI faller inom upphovsrättens skyddsobjekt samt under vilka förhållanden ett alster som är skapat av AI skulle kunna få upphovsrätt. Studien fokuserar på vad upphovsrättens motiv är och om ett eventuellt skydd för AI-alster går i linje med motivet.  Upphovsrättens utformning kan se olika ut beroende på vilken teori samt rättspolitisk värdegrund den baseras på och kan därmed ha olika motiv. Detta är något som tydligt framgår vad gäller olika upphovsrättskulturers utformning av originalitetskriteriet. Den kontinentaleuropeiska inriktningen värnar främst om det mänskliga skapandet varför det är mindre sannolik att den skulle ge stöd för upphovsrätt till alster skapade av AI. Detta för att den baseras på naturrättsliga grunder och lägger fokus på att skydda upphovsmäns andliga och personliga uttryck. Sannolikheten för att ett verk skapat av AI skulle kunna ingå i motivet för upphovsrätten är däremot större inom den angloamerikanska inriktningen. Den är av kommersiell karaktär och lägger främst fokus på det ekonomiska värdet av verket, vilket nödvändigtvis inte skiljer sig åt mellan alster skapade av en människa eller en AI. Studien konstaterar att det finns en överhängande risk för att originalitetskriteriets nuvarande utformning kan bli otidsenlig då den bygger på premissen att människan står för allt skyddsvärt skapande. Om alster skapade av stark AI inte kan skyddas kan det leda till hinder för utvecklingen av teknologin och därmed hämma de fundamentala incitament upphovsrätten grundar sig på. En omarbetning bör dock endast genomföras om ett skydd går i linje med upphovsrättens främst önskade motiv och om det kan anses berika samhället.

Att elever inte alltid kommer i tid till en lektion är nog ett problem som de flestagymnasieskolor i Sverige har. Utifrån sen ankomst som bakgrund och diskussion med eleverom skolans riktlinjer kring sen ankomst, utvecklades intresset för att utforska eleversmotivation för skolnärvaro. Jag har bett elever i årskurs två på gymnasiet att kommunicerasina erfarenheter om motivation, närvaro och sen ankomst. Genom a/r/tography somförhållningssätt har syftet varit att undersöka min egen ämnesdidaktik för att kunna skapaförutsättningar kring elevers motivation och närvaro i bildämnet och i klassrummet. Detövergripande syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers motivation ibildämnet samt att medvetandegöra eleven genom skapande, om sin egen plats och närvarorent fysiskt och psykiskt. Studien utgår från frågeställningen, Hur formulerar och gestaltargymnasieeleverna sin upplevelse kring motivation och närvaro. Vad synliggörs när jagundersöker skolfrånvaro genom den bildpedagogiska praktiken tillsammans med eleverna?I undersökningen består en del av empirin av kakelplattor i lera skapat av eleverna därde kommunicerar erfarenheter och tankar kring motivation och närvaro. Resultatet visar hurelevernas motivation för skolarbetet ofta ligger utanför den specifika pedagogiska praktiken.Många anger CSN som motivation, då deras studiestöd vid frånvaro riskerar att dras in. Andratänker mer långsiktigt på närvaron som nödvändig för goda skolresultat och framtidaarbete. Även skolan som en plats att träffa vänner är motiverande för skolnärvaro. Genomeget skapande undersöker även jag dessa frågor parallellt med eleverna i denna undersökningoch som en medskapare av bilder. Elevernas kakel har satts samman till en vägg likaså harmina kakelplattor bildat en vägg. Utöver att dessa kakelplattor analyseras enskilt iuppsatsen, så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat påKonstfacks vårutställning.Mitt arbete och mina slutsatser pekar mot att eleverna också motiveras av att arbetatillsammans, med en utställning som mål. I analysen har jag kommit fram till och förståttderas tidigare erfarenheter om skolan som en plats där motivation att komma till skolan i rätttid präglas av förväntningar av omgivning lika mycket som motivationen av att vilja ha enljus framtid och en utbildning för sin egen skull.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.</p><p> </p><p>Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.  </p><p> </p><p>Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.  </p>

<p>Peterson, E & Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod.  Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den  skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete att</p><p>ytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion. Resultatet pekar på att det förekommer reflektion, främst i muntlig form, men att reflektion verkar vara svårt att konkretisera i praktiken.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.</p>