No description available.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande. Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan. Resultatet av den genomförda intervjustudien visar på att hunden har en förmåga att vara ett stöd för många unga. Genom att använda hunden i skolan kan eleverna motiveras att vilja delta i undervisningen även om den känns svår för dem.  De elever som umgåtts med djur visar en större empati för andra människor. De unga som under sitt liv umgåtts och tagit hand om djur har ett större ansvartagande än de som inte har haft djur omkring sig. Förmågan att kunna skapa och behålla sociala relationer, kan utvecklas på olika sätt med hjälp av djurkontakt.

Skolans värdegrund är en viktig del av skolans arbete och kan inte ses som någonting som är frikopplat från bildningsuppdraget. Värdegrunden innefattar ett antal ständigt aktuella områden – demokrati, mångfald, tolerans, jämställdhet för att nämna några. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på den demokratiska kompetensen, mångfald/etnicitet, jämställdhet och tolerans. Områden som aktualiserats eftersom Sverige har blivit allt mer mångkulturellt. Vi har undersökt hur ett antal gymnasielärare tolkar och använder sig av värdegrunden i sin undervisning, detta genom en kvalitativ enkätstudie. I uppsatsen redovisas närmare hur de uppfattar och arbetar med tolerans, jämställdhet och etnicitet. I resultatet framkom att lärarna är medvetna om vad värdegrunden står för och försöker i den utsträckning de kan inkludera den i undervisningen men de anser att kompetensen inom området är bristande. Vidare framkom det att lärarna i studien ansåg värdegrundsarbete vara en viktig del i undervisningen men att de inte visste hur de skulle omsätta teorin till praktik. Gemensamt för de tillfrågade lärarna var att de ansåg att samtal och diskussion var bra verktyg att använda sig av i värdegrundsarbetet. Enligt Lpf-94 är värdegrunden något som lärare aldrig kommer ifrån, det ska löpa som en röd tråd genom undervisningen. Utifrån vår studie kan vi konstatera att detta inte är något lätt uppdrag. Kompetensen om värdegrundens områden måste öka. Denna finns och efterfrågas av lärare genom ett ökat kollegialt samarbete samt genom större fokus på värdegrunden från bland annat skolledningen.

The multicultural society of today where individuals have varied cultures and languages is different to the homogeneous society of the past, and sets new demands upon the school. The school library can play an important role when it comes to the integration and the acceptance of students with a different mother tongue. Provision and access to literature in the student’s mother tongue is seen as a strong indicator of a school that promotes a multicultural environment, and it’s also linked to the student’s feelings of identity and self-confidence. Their knowledge in their mothers tongue is crucial to the acquisition of a second language, and learning in extension. The purpose of this bachelor is to examine how school librarians work with multilingual students in junior high school, and what they consider to be their roles in this context. Confirming previous research, mediation of information and promotion of reading was a central task to the school librarians we interviewed. The focus of the school librarian’s appears to be in the individual contact with the student, and they interpret their role more as a coach or an adult figure, not as a teacher. Interaction between the student and the pedagogue is important as it is a key part of the support offered, in this case by the school librarian. The supporting context is important as it creates possibilities to learn in an environment that promotes multilingualism. The work with multilingual students in the school library is affected by the attitudes permeating the school and the society surrounding it.

Sammanfattning Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen. Frågeställningar: Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen? Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9? Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter? Vad kan eleverna om dans? Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen? Metod: Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv . Resultat: Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen. Skälen kan vara att de inte har haft så mycket dans i skolan, och att den dansundervisning som eleverna har haft upplevs som ointressant, vilket gör att de har svårt att se någon mening med dansmomentet i skolan. En följd av detta är att kunskapsnivån är relativt låg hos de flesta elever och en del har en negativ attityd. Från ett genusperspektiv kan man urskilja att flickorna är mer positivt inställda till dansmomentet än vad pojkarna är. Slutsats: För att eleverna ska känna meningsfullhet till dansmomentet bör lärarna ta hänsyn till och utgå från elevernas intresse och önskemål om t.ex. val av dansstilar och musik. Eleverna bör även få vara mer delaktiga i planeringen av dansmomentet. För att tillgodose så många behov som möjligt skulle de kunna använda sig av progression i sitt arbete med dansmomentet. Eleverna behöver dessutom få ta del av kursplanen, så att momentet blir begripligt och att de förstår varför de ska ha dans i idrottsundervisningen. / Summary Aim: The purpose of the study is to examine and analyze students' knowledge and attitude to dance element in physical education. Questions: • What experiences do students in grade 9 have of dance in physical education? • Do the approach and the attitude to dance differ between boys and girls in grade 9? • What are students` perceptions of the effects of dance? • What is students’ knowledge of dance? • What is grade 9 students’ attitude to the dance as a phenomenon? Method: A total of eight semi-structured interviews were conducted with grade 9 students. The material used was pen and paper, and audio recording equipment. A thorough interview plan was completed before implementation. Once the interviews were completed, audio recordings were transcribed and interpreted on a theoretical basis, in this case Antonovsky's KASAM concept and from a gender perspective. Results: Pupils have few positive experiences from dance in physical education. Some reasons for this are that they do not have so much dancing in school, and the dance education that students do have is perceived as unattractive. Therefore students have difficulties in seeing the point of dancing in school. A consequence of this is that the level of knowledge is relatively low among most students, and some of the students’ attitudes are negative. From a gender perspective, one can discern that the girls are more sympathetic to dance than boys. Conclusion: For the students to feel the meaningfulness to the dance element, teachers should take into account student interest and requests for choice of dance styles and music. Students should also be allowed to be more involved in the planning of the dance element. In order to meet as many needs as possible, they could make use of progression in their work with dance. Students also need to be aware of what it says in the steering documents, so that the element of dance is understandable and that students understand why they should be dancing in physical education.

The objective of this thesis is to gain a deeper understanding of the disciplinary purpose of elementary school by asking authorities to define it in relation to education which takes place outside of school, and how school shapes the behavior of children by examining how the ones who deviate from its discipline are viewed and treated by its experts. In order to answer this I have used a phenomenological approach by interviewing several individuals’ common understanding of the disciplinary purpose of school, and found that the school disciplines by the use of surface-rearing, in-depth rearing, and group conformity. The theories which has helped to understand the empirical data and put it in a larger context is Foucault’s theories of discipline, Durkheim’s theory of moral authority and social facts, and Aronson’s theories of conformity. The study has revealed that the disciplinary purpose of school is of equal or greater importance than the purpose of transmitting knowledge, and it reveals that the discipline is not merely a method which the teacher uses on its students, but that the school itself works as an apparatus of discipline. / Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av grundskolans mål av att disciplinera genom att be myndigheter att definiera det i relation till utbildning som tar plats utanför skolan, och hur skolan formar barns beteende genom att studera hur de som avviker från disciplinen uppfattas och behandlas av skolans experter. För att svara på detta har jag använt mig av en fenomenologisk ansats genom att intervjua ett flertal individers gemensamma upplevelse av skolans disciplinära mål, och upptäckte att skolan disciplinerar genom att använda djup fostran, ytfostran, och grupp konformitet. De teorier som har hjälpt med att förstå det empiriska materialet och satt det i en större kontext är Foucaults teorier om disciplin, Durkheims moral auktoritet och sociala fakta, och Aronsons teorier om konformitet. Studien har visat att skolans disciplinära mål är lika viktig eller viktigare än skolans mål av att förmedla kunskap, och den visar att disciplineringen inte endast är något som sker mellan lärarna och eleverna, utan att skolan i sig är ett disciplinärt verktyg.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbäst när det gäller deras sociala samt kunskapsmässiga färdigheter. För att uppnå detta syfte så harjag utgått ifrån tre centrala frågor som alla är viktiga för att kunna förstå de olika faktorer sompåverkar dessa elevers skolgång. Uppsatsen har utgått ifrån vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jämförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvänt mig av i denna fråga är det så kallade dilemmaperspektivet, där man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion än framhäver ett enskilt svar eller lösning. Med det i fokus så vill jaggenom denna uppsats bidra med att lyfta en viktig fråga till diskussion i hopp om att förändraskolans verksamhet för elever med Aspergers syndrom till det bättre. Av studien framkommer det i resultaten att det finns både för- och nackdelar med en inkluderadverksamhet, för både eleven i fråga, dess klasskamrater samt lärare och skolledning. Detta om manuppnår en väl fungerande verksamhet, men resultatet visar också att denna verksamhet mångagånger är svår att få till och då gynnar den verksamheten ingen utav dessa tre grupper. För att uppnåen välfungerande verksamhet för elever med Aspergers syndrom har litteraturen genomgåendetryckt på att lärare och skolledning måste ha kunskap/kompetens om Aspergers syndrom så att dekan skapa en bra studiesituation för dessa elever. Lärarna och skolledning har detta krav på sigutifrån gällande skollag samt läroplaner. Verkligheten visar dock något annat, då en nyundersökning kritiserar skolan och lärarna för deras bristande kompetens när det gäller attupprätthålla en god studiemiljö för dessa elever. Denna undersökning stödjer de erfarenheter somjag har ifrån arbete och vikariat inom området. Detta resultat belyser därför en verklighet som liggerlångt ifrån det som står i skolans styrdokument. Slutsatsen av denna studie är att begreppet inkludering innefattar och grundar sig i något mycketmer komplext än det som händer i klassrummet. Inkludering är ett begrepp som bottnar i vårdemokratiska värdegrund och samhällets vision ”en skola för alla ” som menar att skolan ska varaplats för alla, oavsett funktionsnedsättning, handikapp, religion, etnicitet o.s.v. Därför är dennaproblematik med elever med Aspergers syndrom i de ordinarieklasserna således inget problem därman finner ett enkelt svar, utan den speglar samhällets olika värderingar och prioriteringar.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta. Det visar sig att det sker medieundervisning i klasserna samtanvändning av media som verktyg i undervisningen. Resultatet visar också på attlärare och elever använder gärna bild när de kommunicera samt bildanalys. Iundersökningen kommer även lärarnas tankar kring media och om de tror attmedia påverkar barn idag. Det visar sig genom resultatet att alla lärarna anser attså är fallet. Denna undersökning kommer fram till att ett samtal kring bilder är enbra start för elevernas kritiska tänkande och reflekterande inom olika medier. / Examensarbete