Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.

Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitets påverkan avseende elevers skolprestationer inom momentet Kropp och Hälsa, biologi för årskurs 1-3. Examensarbetet utgår ifrån huruvida fysisk aktivitet kan stimulera kognitiva funktioner. Examensarbetet belyser faktorer i samhället som påverkar elevers lärande och behöver tas i beaktande för att lyfta elevers skolprestationer. Examensarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida ett pedagogiskt upplägg innehållande fysisk aktivitet påverkar elevers skolprestationer. Syftet med framtagandet av det pedagogiska upplägget var att bidra med ett arbetsmaterial som undervisande pedagoger kan använda i undervisning för att förbättra elevers skolprestationer. Studien är ett försök till att sammanföra pedagogik med neurovetenskaplig forskning i undervisningsdesign. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsansats där urvalsgrupperna har bestått av en kontroll- och en experimentgrupp. Studiens resultat har visat ett signifikant resultat för fysisk aktivitets positiva påverkan avseende skolprestationer. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget lämpar sig väl för att användas i undervisningsdesign i syfte att förbättra elevers skolprestationer. / <p>200611 Studenten skickar en ny version av filen då det är fel i innehållsförteckningen i den nuvarande. /Karin Meyer Lundén, biblioteket</p>

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ”Rapporter” förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism. Jag beskriver hur betygsskillnaderna sett ut för att sedan övergå till en analys av de rapporter som tagit upp frågan om betygsskillnader. I Skolverkets rapporter ser man betygsskillnaderna som ett likvärdighetsproblem. Olika förklaringsmodeller och föreställningar om kön lyfts fram, bland annat pojkars avståndstagande från skolan, lärarens kön, bedömning till flickornas fördel och en förändrad läroplan med förändrade undervisningsmetoder. De åtgärder som föreslås ligger på olika nivåer i skolsystemet, från klassrumsinteraktion till politisk styrning av pedagogernas kompetensutveckling. Det föreligger ett behov av vidare forskning inom flera områden, bland annat maskulinitetsskapande, betydelsen av lärares kön och bedömningsprocesser.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar. / Is it possible for teachers to more physically activate the children at school during the school day with simple means?

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar – som representanter av det manliga könet – i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock. Huvuddragen hos de resultat som utkristalliserade sig utifrån dessa teman kan sammanfattas med att våra intervjupersoner bara var delvis medvetna om de resultatmässiga könskillnader som finns i skolan. De orsaker som ofta pekades ut ansågs ha sitt ursprung i naturliga skillnader utifrån en bild av könen som artskilda. Som konsekvens av de ökade resultatklyftorna mellan könen pekade intervjudeltagarna på en ackumulerande förstärkningseffekt där två parallella faktorer uppmärksammades: dels lärares lägre förväntningar på pojkars skolresultat, dels en generellt sänkt utbildningsnivå bland manliga förebilder. Båda dessa faktorer ansågs bidra till ett upprätthållande och en förstärkning av den så kallade anti-pluggkulturen bland pojkar i högstadieåldern. I vår slutsats betonar vi vikten av att bemöta dessa attityder med ett mer normkritiskt angreppssätt i vår undervisning.

Bakgrund: Den dagliga fysiska aktiviteten hos barn minskar, nya aktiviteter och intressen som utförs framför dator är en bidragande faktor till detta. Ökat stillasittande kan leda till ett flertal konsekvenser. Fysisk aktivitet kan motverka detta och bidrar till förbättrad kondition, muskelstyrka, blodtryck, blodfetter, bentäthet och BMI hos barn och unga i skolåldrarna. Syfte: Att sammanställa hur fysisk aktivitet under skoldagen för elever (åldern 6–19) påverkar skolprestationen. Metod: Denna systematiska litteraturstudie baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Studierna har en kvantitativ ansats, och var genomförda med randomiserade kontroll studier RCT). En kvalitetsgranskning av materialet gjordes med hjälp av GRADE. Resultat: I resultatet framkommer inget enhälligt resultat gällande hur fysisk aktivitet påverkar elevers skolprestation. Studierna visar i stället på tre huvudområden som sammanfattas till positivt resultat på skolprestation efter intervention, ingen förändring på skolprestation efter intervention och slutligen andra effekter av intervention. Slutsats: Ingen generell slutsats har kunnat dras gällande ökad fysisk aktivitet och elevers skolprestation. Endast en liten del kan ha påverkats negativ av interventionen ökad fysisk aktivitet under skoldagen. Generellt kan ingen negativ påverkan ses på elevernas skolprestation efter interventionerna. Forskning visar också på att elever som hade fått ta del av dessa insatser utveckla färre problem med ångest, jämfört med barn i en kontrollgrupp. / Background: The daily physical activity of children decreases, new activities and interests performed in front of a computer are a contributing factor to this. Increased sedentary lifestyle can lead to a few consequences. Physical activity can counteract this and contribute to improved fitness, muscle strength, blood pressure, blood fats, bone density and BMI in children and adolescent of school age. Aim: To compile how physical activity during the school day for students (age 6-19) affects school performance. Method: This systematic literature study is based on 13 scientific articles. The studies have a quantitative approach and were conducted with randomized control studies (RCT). A quality review of the material was done with the help of GRADE. Result: The result does not show a unanimous result regarding how physical activity affects students' school performance. Instead, the studies show three main areas that are summarized as a positive result on school performance after intervention, no change in school performance after intervention and finally other effects of intervention. Conclusion: No general conclusion has been drawn regarding increased physical activity and students' school performance. Only a small part may have been negatively affected by the increased physical activity during the school day. In general, no negative impact can be seen on students' school performance after the interventions. Research also shows that students who have taken part in these interventions develop fewer problems with anxiety, compared with children in a control group.

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell &amp; Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vikten av förälders engagemang i skolan samt att utforska om samarbete mellan hem och skola har en positiv påverkan på barns skolprestation. Vi har ställt upp följande frågeställningar: 1) Vad innebär föräldraengagemang i skolan? 2) Vilka hinder och utmaningar kan vi hitta i föräldrars engagemang i sitt barns skolgång? 3) Vilken betydelse har föräldrars engagemang för elevens prestation i skolan? 4) Vilken betydelse har föräldrars och lärares interaktion för elevens prestation i skolan? Vi har använt en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett antal lärare och föräldrar. Analys har gjorts med hjälp av fenomenografisk metod.  Resultatet av vår studie visar tydligt att de elever vars förälder aktivt deltar i och stödjer deras skolgång har lättare att tillgodogöra sig utbildningen. I stort sett alla informanter är överens om att interaktion mellan hem och skola gör ett barns inlärningsprocess både enklare och roligare. Det vill säga, om både förälder och skola interagerar och effektivt deltar i barnets skolgång ser vi som resultat inte bara en ökad inlärningseffekt utan även en god social utveckling hos eleven. Många skolor i Sverige har insett detta och arbetar numera aktivt för att involvera föräldern mer aktivt i sitt barns skolgång. / Pedagogy / Educational science

Sedan resultatet av PISA-undersökningen 2012 publicerades handlar en övervägande del av skoldebatten om att finna åtgärder för att förbättra resultaten inom gymnasieskolan. Fenomenet rörande pojkars underpresterande har fått namnet “pojkkris”. Författarna till föreliggande studie avser att utmana bilden av ”den typiska killen” som underpresterar i kontexten för en rådande ”antipluggkultur”. Utifrån ett studie-och yrkesvägledarperspektiv är det aktuellt att undersöka vilka potentiella faktorer i en ”antipluggkultur” unga män upplever konstruerar identitet i förhållande till sin karriäridentitet. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur en grupp högpresterande unga män ser på vad det är att vara en ”idealelev” vid det Naturvetenskapliga programmet. Vidare avser studien att undersöka vilka distinktioner de unga männen gör i relation till andra elevgrupper. För att tolka elevernas uppfattningar används sociologiska teorier. Begreppen fält och förmak avser förklara de unga männens syn på den omgivning de befinner sig i. De olika kapitalformerna, habitus, hegemonisk maskulinitet och begreppet distinktion används för att förklara informanternas identitetskonstruktion. För att besvara frågeställningarna används fokusgruppsintervjuer. De slutsatser som sammanfattningsvis görs är att unga mäns maskulinitetsideal i förhållande till hur en idealelev ska vara är komplex. Informanterna konstruerar bilden av en idealelev i termer av en man som får höga betyg i samtliga ämnen utan att behöva studera. Således kan det tolkas att de unga männen beskriver att en lyckad idealelev skall vara naturligt begåvade. / Since the results of the PISA-study 2012 were published, the majority of the current school policy has focused on measures to improve results in secondary schools. The phenomenon to boys underachievement has been named the "boy crisis". The thesis aims to challenge the image of the "typical guy" who underachieve in the context of an "anti-school culture”. Based on a guidance counsellor perspective it is necessary to observe the potential factors in an "anti-school culture" that young men experience constructing their identity in relation to their career identity. The author’s purpose is therefore to investigate a group of high-performing young men´s view of what it means to achieve the idealised image of a student. Sociological theories is used to interpret the students' perceptions. The concepts of fields and antichamber intends to explain the young men's views of their surroundings. The different capital forms, habitus, hegemonic masculinity and the concept of distinction is used to explain the informants' identity construction. Focus group interviews is being used in order to answer the research issues. The conclusive inference is that young men´s masculinity ideals, in relation to how an ideal student should be, is complex. The respondents construct the image of an ideal student in terms of a man who gets great results in all subjects without making an effort. In conclusion, it can be interpreted that the young men describe that a successful student should ideally be naturally talented.

While socioeconomic inequalities in health seem to level out during adolescence, circumstances related to school appears to have increased in importance. Such circumstances include, for example, school performance. The primary aim of this study is to examine the relationship between school performance and psychosomatic health. The moderating role of self-esteem and the presence of any sex differences will additionally be investigated. Data from the Stockholm School Survey in 2004, covering a total sample of 5 135 adolescents in 9th grade, were used. Based on linear regression, a significant association between school marks and psychosomatic health was found where higher school performance was linked to better health. Moreover, lower self-esteem was linked to more health complaints. Self-esteem moderated the association between school marks and psychosomatic health but only among boys, for whom the effect of having both high marks and high self-esteem was not as beneficial for health as expected. While differences by sex were found in the distribution of school marks, self-esteem and psychosomatic health, none were found in the associations between self-esteem and school performance and psychosomatic health (the only exception being the moderating role of self-esteem among boys).