Bild är ett av de skolämnen som varit mest föränderligt och rörligt genom historien. Genom tiderna har många olika ideal och normer genomsyrat utbildningen. Detta arbete har som syfteatt belysa 4 yrkesverksamma bildlärares ämneskonceptioner – sättet de ser på sitt ämne och påsin egen bildlärarroll. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt belyser jag dessa läraresdiskurser kring sin egen lärarroll, dessa lärares syn på elevernas förväntningar kring bildämnet och om vad dessa bildlärare anser vara viktigast med ämnet. Jag intresserar mig också för om äldre metoder som t.ex. teckning fortfarande är en regerande norm inombildundervisningen idag. Genom denna undersökning vill jag belysa hur gamla traditioner i bildämnets historia fortfarande påverkar oss och eventuellt lever kvar idag. Syftet är att kritiskt reflektera över min och dessa bildlärares roll i skapandet av diskurser om bildämnet. Jag har använt mig avkvalitativa och semi-strukturerade intervjumetoder för att insamla mitt empiriska material och sedan gjort en diskursanalys på det transkriberade materialet. Som gestaltande del till detta arbete har jag gjort en autoetnografisk undersökning där jag fokuserat på min egen ämneskonception och virkat ett porträtt som en del av undersökning avatt bemöta en äldre teckningsmetod – porträtt, med ett annat slags material och metod än det förväntade. Genom detta arbete har jag kommit underfund med vad syftet med min egen blivande bildundervisning kommer att vara, vad jag anser vara viktigast att eleverna får med sig från bildundervisningen. Resultatet av analysen visar att dessa bildlärare delvis arbetar kring äldre diskurser om bildämnet som en metod till att uttrycka sina känslor, ett sätt att må bra och diskurser om att hantverksskickligheten är avgörande för elevernas estetiska arbeten i skolan.

Med utgångspunkt i en fältstudie som genomförts i grundskolans årskurs nio studeras elevernas dokumentärfilmer om mänskliga rättigheter, som visuell kultur och representationer av hur de ser på normer och genus. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av hur eleverna representerar sin syn på genusdiskursen, i samband med skapandet av elevernas dokumentärfilmer. Filmerna kan analyseras ur ett etnografiskt perspektiv, som vägletts av ett intresse för elevernas uppfattningar och tankar om fenomen i omvärlden. Jag intresserar mig för om det sker eventuella perspektivbyten när eleverna får andra åskådarperspektiv på sina filmer. Samtidigt har jag haft för avsikt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas egna digitala artefakter, berättandekultur och kunskapande. Studiens forskningsfråga är: Vilka genusperspektiv blir synliga i elevernas samtal om egna dokumentärfilmer? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till genusdiskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av bild och textanalys. Resultatet av denna studie har medfört att jag har fått en förståelse för hur viktiga estetiska ämnen är i skolan för att lyfta normargumentet genom estetiska uttrycksformer. Jag har funnit att detta medför egen initiativförmåga, kreativitet och kritisk reflektion hos eleverna. Eleverna i studien har själva kommit med lösningar på hur man ska komma till rätta med jämlikhetsdiskursen i skolan. Sammanfattningsvis lever traditionella normer kvar i skolans kontext, trots den omfattande forskning som finns på området.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen. Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav. Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ”det professionella objektet”. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansikten Arbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ”ge” undervisning och eleverna blir således ”mottagare”. Lärarna konstruerade eleverna som en grupp istället för som individer och diskuterade elevers förmågor. I resultatet den största textmassan om hur de konstruerade ämnet eftersom det var detta lärarna valde att tala mest om. Kursen konstruerades b.la. som moraliserande, samhällsvetenskaplig och tidspressad. Slutsatsen av studien är att lärare innehållsmässigt och variationsmässigt mest väljer att tala om kursen och dess innehåll då de får bestämma hur de ska tala om de nya kursplanerna. Kursen konstrueras bl.a. som tidspressad, moraliserande och rättvis. Lärarna konstrueras som givare av undervisning och ställer sig som överordnande och eleverna som underordnande. Eleverna konstrueras i övrigt som oförmögna att ta egna initiativ och som en grupp elever, inte som individer. Nyckelord: naturkunskap, 1a1, kursplan, gy11, socialkonstruktion, diskursanalys, gruppintervju

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser. I diskussionen följer också resonemang om hur individen i relation till dessa konstruktioner framställs som bräcklig.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing “social services”. We found four discourses about collaboration, economy, criticism and work practices and procedures. We found social services mentioned in contexts involving money, resources, complaints, cooperation, collaboration, support, routines and responsibilities. The social services was briefly depicted, descriptions of their work was often omitted. The descriptions we found was often negative and contained assumptions that were not explained. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.

The purpose of this study was to understand how clinical therapists of sexual addiction in Sweden construct sexual addiction as a problem. The data in this study was obtained from eight interviews with people who works as clinical therapists. The data then got analysed through perspective analysis. The findings in this study shows that the therapists find difficulties in defining sexual addiction and most of time the individual with sexual addiction define their own problem. Individuals with sexual addiction have a heterogenous perspective on the problem and the therapists also share this heterogenous perspective. A common theme in the stories from the therapists was that sexual addiction has many consequences. Two of the more prevalent consequences was the shame surrounding sexual addiction and the double life you must live as a person with sexual addiction because of this shame.

Law (1990: 52) with special provisions for the care of young people (LVU) provides legal requirements that should be met when applying the law. The purpose of this study was to investigate and analyze LVU judges in two different counties based on section 3 in LVU. The investigation includs four judgments from Stockholm's Administrative Court and four judgments from Uppsala's Administrative Court. The judgement elected for this study were based on Section 3 of the LVU, primarily to be able to analyze the three requisits in the law: abuse, crime and other socially degrading behavior. The judgments were based on all the props contained in the LVU. The method used in the study was a content analysis, in the form of a text analysis. The result of the study shows that there are gender-specific differences in the judgments examined.

This thesis examines in Swedish teacher education often neglected areas to increase the understanding for the essential differences between the two sexes and furthermore: how these differences affect us from an evolutionary and biological perspective. The study investigates previous research within the area - particularly evolution, neurology, hormones and genetics that affects our behavior. It also scrutinizes theories of social construction which primarily lodged the foundation for learning within the last century and served as explanation model for how human beings turn out in life. Research is analyzed regarding how music may be perceived differently and how they may affect stereotypical choices regarding instrument and other preferences. Also, the study evaluates research regarding how the Swedish school is designed to uphold gender equality in their goals and in their national curriculum. Finally, conclusions whether the Swedish school is providing enforcement regarding scientific regulations, which the law demands from it – in this case biological factors – are being looked at. The results show that biological differences between males and females may influence human behavior to a greater degree than earlier predictions, and that the Swedish school is mostly founded on a social constructionist point of view. These results indirectly question the Swedish National Agency for Education’s definition of equality, which paradoxical may lead to equity. Or, equality by outcome. Which do not take biological sex differences, or even individual differences into account.